Övergång samsova till egen säng

BusBarro

Trådstartare
Hej,

Önskar lite input här men om ni ska döma och ge kommentarer om hur taskigt det är att inte låta barnen sova med föräldrar kan ni bara sluta läsa redan nu.

Vi samsover med barnen idag (3 år + snart 6 år).
Oftast lägger vi dem i vår stora säng tillsammans för att det är smidigt och vi inte behöver flytta på barnen / uppvak på natten.

Vi har börjat fundera på om vi ska försöka i alla fall med vår stora att vänja in honom vid att sova i sin egen säng mer.
Anledningen är att vi föräldrar sover sämre på natten för det är trångt och mycket rörelser i sängen och för att de vaknar olika tider på morgonen och väcker varandra vilket inte blir så bra i längden.

Ni som samsovit med era barn och gått över till att de sover i egen säng - hur har ni gjort?
Vi har inga problem att lägga barnen i sina sängar, de somnar lika tryggt där. Men de kommer upp på natten.
Ska man gå tillbaka med dem till sin säng?
Ge mig tips!
 
Vi går helt enkelt tillbaka med barnen till deras egna sängar om de vaknar och lägger oss med dem där. De har vuxenstorlek på sina sängar så det är inga problem att ligga där en stund. Stora tjejen på snart 6 år vaknar numera nästan aldrig på natten. Lilla på 2 år vaknar fortfarande de flesta nätterna. Oftast sommar de om snabbt i sina egna sängar.
 
Hej,

Önskar lite input här men om ni ska döma och ge kommentarer om hur taskigt det är att inte låta barnen sova med föräldrar kan ni bara sluta läsa redan nu.

Vi samsover med barnen idag (3 år + snart 6 år).
Oftast lägger vi dem i vår stora säng tillsammans för att det är smidigt och vi inte behöver flytta på barnen / uppvak på natten.

Vi har börjat fundera på om vi ska försöka i alla fall med vår stora att vänja in honom vid att sova i sin egen säng mer.
Anledningen är att vi föräldrar sover sämre på natten för det är trångt och mycket rörelser i sängen och för att de vaknar olika tider på morgonen och väcker varandra vilket inte blir så bra i längden.

Ni som samsovit med era barn och gått över till att de sover i egen säng - hur har ni gjort?
Vi har inga problem att lägga barnen i sina sängar, de somnar lika tryggt där. Men de kommer upp på natten.
Ska man gå tillbaka med dem till sin säng?
Ge mig tips!
Inga tips men förstår dig helt. Vi har aldrig samsovit och barnet föredrar (fyller 6) eget rum även borta. Vi stör varandra vansinnigt mycket i samma rum. Men de få gånger hon kommit på natten har hon fått lägga sig hos den förälder som är hemma eller så har den föräldern som inte ska jobba dagarna efter fått gå och lägga sig i barnets 120 säng. Oftast blir vi utslängda ganska snart igen..
 
Våra äldsta (4 och 5)som har sovit med oss, fick ett rum ihop nyligen.
De har en 140-säng för de vill fortfarande sova jämte varandra. Tycker att det varit stor trygghet för dom att ha varandra istället när inte jag sover jämte.
i början sov jag skavfötters med dom tills de vant sig, men nu sover de själva ihop därinne och det har funkat bra.

Har dock också problem att den ena alltid vaknar tidigare och väcker sitt syskon, så nu ville den som blir väckt sova på en utfällbar säng i hallen tills vidare istället 😂 ett till barnrum är på gång, där tanken var att minsta som fortfarande sover hos oss skulle ha. Så det blir nog att vi testar att äldsta och yngsta får dela rum när det är klart istället, så vår sjusovare får sin skönhetssömn😁
 
Vi har sagt att barnen får somna i sina sängar men kommer de till oss på natten är det okej.
Det blir färre tillfällen ju äldre de blir. Nu saknar jag att väckas av deras små fötter om nätterna ❤️

Sen har de samsovit med varandra i perioder också. De har varsin 90- säng samt en gemensam dubbelsäng.
 
Jag började natta henne i egen säng, först när hon var runt fyra (sen separation och tillbaks till samsovning) och så började vi igen när hon var runt 6.

Vaknade hon så fick hon först sova med mig. Efter något halvår började vi med att jag gick tillbaks med henne till hennes säng och nattade om där.

Det gick ganska odramatiskt till.
 
Jag samsover med min 3- och 7-åring. Stora har ett eget rum och en säng han sovit hela natten i kanske 2 gånger. Lillasyster har bara haft spjälsäng bredvid min säng, sen jag och pappan separerade för snart 2 år sedan sover de uteslutande i/bredvid min säng.
Nu ska jag renovera och barnen få egna rum, då tänker jag att vi ska vänja in att somna i egen säng. Kommer de in på natten får vi se hur jag gör, tycker egentligen det är mysigt att samsova men skulle vilja kunna läsa innan jag somnar, plocka fram kläder till dagen efter etc som är svårt med två sovande barn i rummet. Lite svårare känns det eftersom jag är själv med barnen, kommer inte kunna gå tillbaka med båda om de skulle vakna samtidigt, men det får lösa sig...
 
Mina barn har aldrig velat samsova men har den senaste tiden börjat komma ibland på natten. Än så länge funkar det rätt bra, men kommer båda brukar vi få natta om den sista i ett annat rum tillsammans med en förälder pga blir så trångt. Jag hade nog börjat med att gå tillbaka till deras rum och natta om med en förälder liggandes kvar i deras säng till att börja med, för att sen fasa ut att föräldern är kvar. Ett steg i taget liksom.
 
Vi samsover med tvillingarna. Åttaåringen skulle helst vilja samsova han med men det blir trångt trots 210-säng. Vi har löst det med madrass på golvet i vårt sovrum.
 
När jag är ensam med ungarna i veckorna brukar jag natta dom i stora sängen i sovrummet. Då vet jag att yngsta inte vaknar och blir ledsen på natten = alla får sova mer/bättre.
Äldsta, snart 7, har hittills velat samsova och behöver närheten. Vi har pratat om att sova i egen säng och han har sagt tydligt att han inte vill och att han behöver oss nära. Han är högkänslig, om det kanske spelar in.
I natt sov han dock i egen säng hela natten och var superstolt när jag väckte honom i morse. Så vi får se om det upprepas eller om det var en engångsgrej.
 
Vi brukade lösa det ibland med att barnet som kom på natten låg kvar i våra sängar och den vuxne som behövde sova gick och la sig i barnets säng.
 
Vi löste det genom att ställa en egen säng till barnet bredvid min sida på vår säng. Sen fanns också en egen säng i det egna rummet och från 4-5 årsåldern så skulle det sovas i den.
Men det återkom ganska länge att det skulle sovas bredvid mig med jämna mellanrum. Så sängen fick stå kvar, men jag minns inte i hur många år.
 
Hej,

Önskar lite input här men om ni ska döma och ge kommentarer om hur taskigt det är att inte låta barnen sova med föräldrar kan ni bara sluta läsa redan nu.

Vi samsover med barnen idag (3 år + snart 6 år).
Oftast lägger vi dem i vår stora säng tillsammans för att det är smidigt och vi inte behöver flytta på barnen / uppvak på natten.

Vi har börjat fundera på om vi ska försöka i alla fall med vår stora att vänja in honom vid att sova i sin egen säng mer.
Anledningen är att vi föräldrar sover sämre på natten för det är trångt och mycket rörelser i sängen och för att de vaknar olika tider på morgonen och väcker varandra vilket inte blir så bra i längden.

Ni som samsovit med era barn och gått över till att de sover i egen säng - hur har ni gjort?
Vi har inga problem att lägga barnen i sina sängar, de somnar lika tryggt där. Men de kommer upp på natten.
Ska man gå tillbaka med dem till sin säng?
Ge mig tips!
Om de somnar bra i sin egen säng är väl det jättebra att köra på. Och att gå tillbaka med dem till sin egen säng kan man väl göra på känn. Dvs handlar det om mardrömmar och att vara sjuk så gör man inte det men om det är mer vana kanske man gör det och sitter med en kort stund vid deras säng tills de somnar om? (Om de inte hade somnat i egen säng skulle jag tipsat om att ligga kvar i den en stund och läsa en bok, ibland om det är speciellt tills de somnar).

Till slut kommer de ju antagligen tycka det är mysigare och svalare och mindre bökigt att sova i egen säng och rum.

Nu har vi inte samsovit (utan barnet hade säng i vårt rum till 3-4 års ålder), men det är så vi gjort. Dvs lagt i egen säng, varit med tills somnat, burit tillbaka om det inte varit speciellt. (och ganska långt upp i åldern faktiskt varit med till somnat om det varit speciellt, dvs alltmer sällan önskat.)
 
Om de somnar bra i sin egen säng är väl det jättebra att köra på. Och att gå tillbaka med dem till sin egen säng kan man väl göra på känn. Dvs handlar det om mardrömmar och att vara sjuk så gör man inte det men om det är mer vana kanske man gör det och sitter med en kort stund vid deras säng tills de somnar om? (Om de inte hade somnat i egen säng skulle jag tipsat om att ligga kvar i den en stund och läsa en bok, ibland om det är speciellt tills de somnar).

Till slut kommer de ju antagligen tycka det är mysigare och svalare och mindre bökigt att sova i egen säng och rum.

Nu har vi inte samsovit (utan barnet hade säng i vårt rum till 3-4 års ålder), men det är så vi gjort. Dvs lagt i egen säng, varit med tills somnat, burit tillbaka om det inte varit speciellt. (och ganska långt upp i åldern faktiskt varit med till somnat om det varit speciellt, dvs alltmer sällan önskat.)
Vi har alltid lagt i egen säng också. Som sagt ganska få gånger barnet kommit in sen hon fick eget rum vid kanske 8-9 månader (då hade vi babyvakt) vi läser inte saga på nätterna (mest för att inte vakna själva) men kan sätta på en saga på högtalaren, ofta är det rätt spännande (barnet gillar krig, historia och elände🙄) så de gånger vi hamnar där mitt i natten somnar vi oftast.
Men ts, jag tänker att skapa ett mysigt rum, med saker som gör att man vill vara i sängen/rummet. Stor säng (gärna 120 om det får plats). Lätt att tända (vi har såna där ikea kontroller som barnet kan ha på nattduksbordet till både tak och en mindre lampa). Kolla vad barnen vill ha. Jag har frågat nån gång när vi legat i vår säng och haft filmkväll om jag ska låta barnet sova om hen somnar eller bära in till egen säng, vårat barn vill alltid till sin säng, ofta kan man höra på morgonen att hen ligger vaken och pysslar med gosedjuren eller någon leksak och rummet i sig används mer och mer.
 
Vi har alltid lagt i egen säng också. Som sagt ganska få gånger barnet kommit in sen hon fick eget rum vid kanske 8-9 månader (då hade vi babyvakt) vi läser inte saga på nätterna (mest för att inte vakna själva) men kan sätta på en saga på högtalaren, ofta är det rätt spännande (barnet gillar krig, historia och elände🙄) så de gånger vi hamnar där mitt i natten somnar vi oftast.
Men ts, jag tänker att skapa ett mysigt rum, med saker som gör att man vill vara i sängen/rummet. Stor säng (gärna 120 om det får plats). Lätt att tända (vi har såna där ikea kontroller som barnet kan ha på nattduksbordet till både tak och en mindre lampa). Kolla vad barnen vill ha. Jag har frågat nån gång när vi legat i vår säng och haft filmkväll om jag ska låta barnet sova om hen somnar eller bära in till egen säng, vårat barn vill alltid till sin säng, ofta kan man höra på morgonen att hen ligger vaken och pysslar med gosedjuren eller någon leksak och rummet i sig används mer och mer.
Mm vi har haft sådana mysiga djur som lyser i mild färg och kanske byter färg ibland som nattlampa, dvs lampa som är tänd efter att läslampan släckts.

Vi har inte haft bred säng, utan runt 90 bredd som vanligt, till och med vid val vid tweenie föredrog ungen golvyta framför sängyta. Men man får ju plats i en 90 bredd med :) jag har rent av fått plats i spjälsängen en gång, men det var lite knivigt att komma upp och undans om den skulle hållit för tyngden i längden (själv hade jag 60 bred säng som liten (mamma fick plats i den med vid godnattsaga), det verkar ha varit den gamla standarden).
 
Mm vi har haft sådana mysiga djur som lyser i mild färg och kanske byter färg ibland som nattlampa, dvs lampa som är tänd efter att läslampan släckts.

Vi har inte haft bred säng, utan runt 90 bredd som vanligt, till och med vid val vid tweenie föredrog ungen golvyta framför sängyta. Men man får ju plats i en 90 bredd med :) jag har rent av fått plats i spjälsängen en gång, men det var lite knivigt att komma upp och undans om den skulle hållit för tyngden i längden (själv hade jag 60 bred säng som liten (mamma fick plats i den med vid godnattsaga), det verkar ha varit den gamla standarden).
Ja man får plats såklart , skrattade lite över spjälsängen 😂. Glömmer att inte alla barn behöver sin längd +20 cm för att inte ramla ur. Hade glömt det lite nu när det inte är frekvent, men minns varför vi hade spjälsäng till dryga 3 och hur vi fick bulla upp med täcken och kuddar på golvet varje gång det skulle sovas i 99 säng borta. Väljer fortfarande madrass på golv före säng. Men det är få barn som på riktigt kan ramla ut en 200x120 säng i fotändan. För oss har stor säng underlättat enormt och den nyttjas till fullo ibland fortfarande (110 lång)
 

Liknande trådar

Gravid - 1år Jag behöver hjälp för håller på att bli galen. Min 3 månaders bebis sover så dåligt på nätterna. 1 natt på en 14 veckors period är... 2
Svar
23
· Visningar
1 952
Senast: G-uldlock
·
Övr. Barn Jag har ett stort problem, och famlar i detta själv och får ingen hjälp. Min dotter, nyligen 19 år har varit svajjig i ca tre år. Från... 2
Svar
28
· Visningar
3 178
Småbarn Huuuuur har du fått ditt barn att vilja äta sånt? Vår unge åt allt fram till typ 2 år. Nu är det bara barnmat typ pannkakor, hamburgare... 2 3
Svar
48
· Visningar
3 943
Småbarn Vår 1-åriga kille sover så oroligt och ojämnt. Han har sen han föddes sovit dåligt och krävt mycket stöd sen blev det något bättre när... 2
Svar
20
· Visningar
3 017

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp