Ostyrig handhäst

[saraaandersson]

Medhjälpare som rider bakom och kan driva på handhästen vid behov

 

[Alexandra_W]

Medhjälpare som rider bakom och kan driva på handhästen vid behov

Har ingen. Sen är väl risken det skulle driva på ridhästen Men har ingen oavsett

 

[Lena_B]

Synd, för mitt förslag skulle vara en medhjälpare som tar hand om ridhästen (leder eller som handhäst) så du kan lägga fokus helt på att hålla koll på den lille och träna in gott uppförande.

 

[Alexandra_W]

Synd, för mitt förslag skulle vara en medhjälpare som tar hand om ridhästen (leder eller som handhäst) så du kan lägga fokus helt på att hålla koll på den lille och träna in gott uppförande.

Mm, men alltid själv. Sen är ridhästen såpass snäll att jag sällan behöver bekymra mig särskilt mkt om henne när vi har handhäst med (så länge parveln inte blir rädd och drar om då), men det har inte hjälpt direkt. Jag ser mer nytta med en elppfösare i medhjälparens hand. Skulle iaf bota halva problemet - att handhästen sackar efter

 

[Roheryn]

Funderade på lite på filmen. Man ser ju att den yttersta hästen sitter fast i en gjord på den närmast handhästen. Men hur sitter handhästen närmast ridna hästen fast, eller gör den inte det?

Yttersta hästen sitter fast i handhästgjorden, innersta hästen håller man i (och den har förmodligen som ung "lärt sig" hur den skall vara placerad när den går som handhäst genom att sitta fast i handhästgjord)!

En handhästgjord, @Alexandra_W är en mycket bra uppfinning även om man rider med bara en handhäst. Man kan då trä handhästens grimskaft genom öglan på gjorden och på så sätt få mycket bättre stabilitet i sin egen hand och lättare att hålla handhästen där den skall vara! Helt klart värt ett försök tycker jag!

 

[tuaphua]

Har en storhäst (160) och en B-ponny (125), och tar ibland med den lille parveln som handhäst. Skulle gärna ha med honom mer, han behöver motionera både knopp och kropp. Haken är att han gärna blir lite ostyrig. Det är en snäll parvel i grund och botten, men han har en räv bakom varje öra och är lite för smart. Han vet alltså precis vad man kan göra i olika situationer.

Största problemet är att få honom att hålla sin position och inte halka efter eller försöka springa före. Det beror delvis på att han måste långsamtrava för att hinna med i storhästens skritt (som är ganska långsam dock). Om han skrittar halkar han efter, om han normaltravar kommer han före. Men förutom det så den där räven bakom örat.

Så det blir väldigt ryckigt i min arm, och i hans näsa. Dessutom så när han tycker det är dags att liva upp stämningen försöker han gärna nafsa ridhästen i halsen, slöa så han kan nafsa henne i ljumsken (och jag är lite rädd han en dag ska få för sig att klättra). Han nafsar gärna i stigbygeln med men det är rätt lätt botat..

I trav går det bättre, om jag långsamtravar ridhästen så han får trava lite raskt. Har även galopperat utan större problem (förutom att han nitade för att kolla på och drakblåsa på en vedtrave..). Men så fort det är skritt igen är han etter värre.

Jag har provar vanlig grimma, repgrimma, kapson (longeringsmodell) och träns utan sån där jättebra effekt. Grimmor och kapson åker gärna snett och in mot ögat, och det blir samma ryck. Träns blev bättre bromsa från att springa framåt men väldigt dumt när han halkar efter. Han är heller inte riden så mkt så jag är rädd om munnen, samt att jag är rädd för han sliter sönder munnen om jag skulle tappa honom. Ridhästen är tyvärr spörädd så det går inte ha med spö. I övrigt är ridhästen en klippa och mycket tålig mot det lilla livets påhitt. Idag när han blev rädd för en stillastående fyrhjuling och kastade sig förbi den - och ridhästen - i full galopp blev det dock kaos och ridhästen blev skrämd och drog iväg, jag fick släppa parveln (hade tappat honom iaf så) och hade lite sjå få hejd på ridhästen. Lilla parveln stannade, vände och kom när ridhästen stannat och kunde utan problem ta hans grimskaft från ryggen på ridhästen. Men han var lika mopsig sen...

Jag har funderat på inspänning, men då är man tillbaka till att vara rädd om munnen, och en inspänning hjälper ju inte emot att han såsar/försöker springa för långt fram.

Har ridit med handhäst i många konstellationer men den här lilla ålen kommer jag inte på någon bra lösning för tyvärr, vi kan ju inte bara trava. Tyvärr kan vi pga att han är väldigt trafikrädd bara hålla oss på en begränsad väg med, och en långtur och trötta ut honom rejält funkar inte.

Vad jag skulle göra:

Öva upp respons för hjälper tills de är klockrena från marken. Smackning betyder gå och SKA funka.
Man smackar och drar och av förstärker med spö om inget sker. De brukar fatta fort.
Testa gå i ridhästens tempo och vänja lilla med att jogga. Noga och exakt med respons på hjälper.

Tränat bort spörädsla hos storhästen. Den stör dagligjobb. Då är den i mina ögon ett problem.
De flesta kan bli av med riktig spöfobi rätt fort bara man tränar rätt.
Ta hjälp av en problemlösare som är BRA så slipper du det problemet.

Sen hade jag lett hästarna ihop innan jag rider om jag inte vet att jag kan hålla dem från att nafsa/bita. Det är helt och hållet oacceptabelt i min värld att hästar gör sånt då jag är i närheten. En dag gör de så i hagen och det blir en kedjeflyktreaktion där man får en häst på sig.
De brukar lära sig även det fort bara man själv bestämt sig för hur pass illa den olaten är. Då skärper man sig som människa och blir tydlig. Så hästen fattar kvickt och lägger ner det tramset.

 

[Efwa]

Vad jag skulle göra:

Öva upp respons för hjälper tills de är klockrena från marken. Smackning betyder gå och SKA funka.
Man smackar och drar och av förstärker med spö om inget sker. De brukar fatta fort.
Testa gå i ridhästens tempo och vänja lilla med att jogga. Noga och exakt med respons på hjälper.

Tränat bort spörädsla hos storhästen. Den stör dagligjobb. Då är den i mina ögon ett problem.
De flesta kan bli av med riktig spöfobi rätt fort bara man tränar rätt.
Ta hjälp av en problemlösare som är BRA så slipper du det problemet.

Sen hade jag lett hästarna ihop innan jag rider om jag inte vet att jag kan hålla dem från att nafsa/bita. Det är helt och hållet oacceptabelt i min värld att hästar gör sånt då jag är i närheten. En dag gör de så i hagen och det blir en kedjeflyktreaktion där man får en häst på sig.
De brukar lära sig även det fort bara man själv bestämt sig för hur pass illa den olaten är. Då skärper man sig som människa och blir tydlig. Så hästen fattar kvickt och lägger ner det tramset.

Hur gör man om allt detta fungerar men det lilla sista till hästs inte fungerar?

 

[tuaphua]

Hur gör man om allt detta fungerar men det lilla sista till hästs inte fungerar?

Det brukar vara tämligen lätt att reda ut då. I sadeln..
Oftast funkar deg inte 100 avsuttet. Men folk märker inte det. Däremot märker de när problemen blir tydligare tex i läge med handhäst eller skarpt läge.

 

[Efwa]

Det brukar vara tämligen lätt att reda ut då. I sadeln..
Oftast funkar deg inte 100 avsuttet. Men folk märker inte det. Däremot märker de när problemen blir tydligare tex i läge med handhäst eller skarpt läge.

Anledningen till att jag frågar är att många säger att om det fungerar där, så fungerar det där.

Nu menar jag inte till dig personligen...........Tyvärr får du statuera ett exempel, helt orättvist.
Du har ju rätt i att folk inte ser att det inte fungerar till 100% men det finns ju sådana som det fungerar för.

Jag kan se att det givetvis har kopplingar från det ena till det andra. Som exempel, fungerar inte smackningarna på marken så fungerar det inte till hästs men om allt fungerar på marken är det inte automatiskt så att det fungerar till hästs och det är sällan det kommer annat svar än att "då fungerar det inte på marken" eller "då är det bara att fortsätta på marken" och inte sällan finns det inget svar på hur man ska göra om det inte fungerar på hästen annat än att "det är lätt avhjälpt" men utan svar på hur eller "då är ditt ledarskap inte befäst".

För att träna att ha med sin häst bredvid så är det ju det man måste träna, inte på marken. Förbereda på bästa sätt, ja, men mer går ju inte.

 

[Alexandra_W]

Vad jag skulle göra:

Öva upp respons för hjälper tills de är klockrena från marken. Smackning betyder gå och SKA funka.
Man smackar och drar och av förstärker med spö om inget sker. De brukar fatta fort.
Testa gå i ridhästens tempo och vänja lilla med att jogga. Noga och exakt med respons på hjälper.

Tränat bort spörädsla hos storhästen. Den stör dagligjobb. Då är den i mina ögon ett problem.
De flesta kan bli av med riktig spöfobi rätt fort bara man tränar rätt.
Ta hjälp av en problemlösare som är BRA så slipper du det problemet.

Sen hade jag lett hästarna ihop innan jag rider om jag inte vet att jag kan hålla dem från att nafsa/bita. Det är helt och hållet oacceptabelt i min värld att hästar gör sånt då jag är i närheten. En dag gör de så i hagen och det blir en kedjeflyktreaktion där man får en häst på sig.
De brukar lära sig även det fort bara man själv bestämt sig för hur pass illa den olaten är. Då skärper man sig som människa och blir tydlig. Så hästen fattar kvickt och lägger ner det tramset.

Ponnyn är klockren med mig på backen. Både vad gäller följsamhet och att inte tex nafsa kompisen. Båda vet också att man aldrig får ha sina interna diskussioner i närheten av matte. Dvs går jag ut i hagen så är de såta vänner och äter ur samma hög så länge jag är där. När jag gått kommer inte äta i samma hög på tal dock
Det följer dock inte med upp på ryggen vad gäller ponnyn. (Ridhästen skulle inte nita handhästen så länge jag sitter på. Även om hon ville.)

Spörädslan påverkar vardagen? Eh det här är nog ENDA gången den övht påverkat. Och det den påverkar är en ev lösning på en del av ett problem. Dvs det är inte ens avgörande. Så det är möjligt en spörädsla är ett vardagligt problem i DIN (och dina hästars) vardag, men inte i min. Alls.

 

[tuaphua]

Anledningen till att jag frågar är att många säger att om det fungerar där, så fungerar det där.

Nu menar jag inte till dig personligen...........Tyvärr får du statuera ett exempel, helt orättvist.
Du har ju rätt i att folk inte ser att det inte fungerar till 100% men det finns ju sådana som det fungerar för.

Jag kan se att det givetvis har kopplingar från det ena till det andra. Som exempel, fungerar inte smackningarna på marken så fungerar det inte till hästs men om allt fungerar på marken är det inte automatiskt så att det fungerar till hästs och det är sällan det kommer annat svar än att "då fungerar det inte på marken" eller "då är det bara att fortsätta på marken" och inte sällan finns det inget svar på hur man ska göra om det inte fungerar på hästen annat än att "det är lätt avhjälpt" men utan svar på hur eller "då är ditt ledarskap inte befäst".

För att träna att ha med sin häst bredvid så är det ju det man måste träna, inte på marken. Förbereda på bästa sätt, ja, men mer går ju inte.

Lugnt!
IOM att jag jobbar med att utbilda hästar och ekipage och har utbildat rätt många genom åren har jag ganska mkt innanför mina referensramar.
Jag har hittills aldrig fått problem när jag förberett korrekt.

Jag har haft en egen häst jag inte förberedde fullt ut. Han var 26 år och ville vara ridhäst och inte degraderas till handhäst. Där blev det lite deppigt och tjatigt. Jag ansåg inte han behövde lära sig om han inte ville IOM ålder. Så han fick vara bara ridhäst. Jag bytte i skogen den 2:a gången vi provade(tur de hade samma huvudstrl! ). Men där handlade det om
Att hästen inte ville och jag inte hade förberett ordentligt. Han var utdömd för lynnesfel innan jag fick honom. Och krävde mer jobb än andra hästar i nya saker och saker han inte ville.
Han var ju ledtam och kunde handsignaler och ljud för var han skulle gå och hur. Men han behövde tjatas på. Jag tyckte inte det var värt att vare sig försöka ändra hans negativa känslor inför uppgiften eller tvinga honom. Han fick göra annat som han älskade och eg mådde fysiskt bättre av sista 4 åren efter det.

En häst som fattar signaler från marken och man tränat in att svara på håll ska göra det om du så rider med den, kör med handhäst, cyklar, kör efter 4-hjuling eller bil etc.
Det finns skäl till varför sånt går helt okomplicerat till hos proffs. Man har system och är konsekvent.

Sen kan man ju om inte ridhästens är spörädd ha handhästen långt fram och dutta med spö om den inte svarar på smackning.
Jag har använt handen att driva på dem med främst om de inte svarat.
Är man snabb och i rätt läge räcker det med någon tillsägelse.
Är man inte snabb och precis kan man traggla i år.

Jag ser få som ser till att hästarna inte pillrar med varann när man håller på med dem.
Jag låter de som jag vet att jag kan styra upp dutta på varann. I övrigt behöver de inte ägna varann uppmärksamhet när jag är i närheten.
Det kan bli svåra skador på folk och det stör jobbet om de inte vet att uppföra sig. Nafsa andra är ohyfs som kan leda till svar som skadar någon.

 

[tuaphua]

Ponnyn är klockren med mig på backen. Både vad gäller följsamhet och att inte tex nafsa kompisen. Båda vet också att man aldrig får ha sina interna diskussioner i närheten av matte. Dvs går jag ut i hagen så är de såta vänner och äter ur samma hög så länge jag är där. När jag gått kommer inte äta i samma hög på tal dock
Det följer dock inte med upp på ryggen vad gäller ponnyn. (Ridhästen skulle inte nita handhästen så länge jag sitter på. Även om hon ville.)

Spörädslan påverkar vardagen? Eh det här är nog ENDA gången den övht påverkat. Och det den påverkar är en ev lösning på en del av ett problem. Dvs det är inte ens avgörande. Så det är möjligt en spörädsla är ett vardagligt problem i DIN (och dina hästars) vardag, men inte i min. Alls.

Jag ser det som ett problem om hästen är rädd för spö ja.
Jag använder det som del av signalsystem och inte bara i korrigerande syfte.

Men oavsett hade jag sett det som ett problem om min häst är rädd för ngt.
En vacker dag kommer någon jävla idiot spöa upp sin häst bakom min. Och då vill jag inte att den redan innan ska vara spörädd.

Jag ser också ett problem om man nu väldigt lätt kunnat lösa det här problemet och det nu inte går.

Jag vill aldrig undvika saker med hästar. Man vet aldrig vilka lägen de sätts i, man själv sätts i etc. Därför vill jag ha så lite rädslor som möjligt. Om det så är för spön, bilar, brevlådor, hästar etc.

Ang att huvudlaget glider: funkar kapson med fast nosjärn och käkrem under ögonen? Typ Marjomans? Jag har en sån med brett och platt nosjärn som jag lägger en dubbelvikt och tillklippt benpadd under. Glider inte IOM nosjärnet och käkremmen.

Följer hästen tryck i snöret helt annars?
Finns mycket såna övningar för att få dem smöriga i följsamhet för tryck.

Går det att driva på med handen eller är den för långt ner?
Går det att använda ditt ben?
Kan du driva med lina?
Man får vara lite kreativ..

 

[Alexandra_W]

Jag ser det som ett problem om hästen är rädd för spö ja.
Jag använder det som del av signalsystem och inte bara i korrigerande syfte.

Men oavsett hade jag sett det som ett problem om min häst är rädd för ngt.
En vacker dag kommer någon jävla idiot spöa upp sin häst bakom min. Och då vill jag inte att den redan innan ska vara spörädd.

Jag ser också ett problem om man nu väldigt lätt kunnat lösa det här problemet och det nu inte går.

Jag vill aldrig undvika saker med hästar. Man vet aldrig vilka lägen de sätts i, man själv sätts i etc. Därför vill jag ha så lite rädslor som möjligt. Om det så är för spön, bilar, brevlådor, hästar etc.

Ang att huvudlaget glider: funkar kapson med fast nosjärn och käkrem under ögonen? Typ Marjomans? Jag har en sån med brett och platt nosjärn som jag lägger en dubbelvikt och tillklippt benpadd under. Glider inte IOM nosjärnet och käkremmen.

Följer hästen tryck i snöret helt annars?
Finns mycket såna övningar för att få dem smöriga i följsamhet för tryck.

Går det att driva på med handen eller är den för långt ner?
Går det att använda ditt ben?
Kan du driva med lina?
Man får vara lite kreativ..

Av dina svar att döma tror jag att du fokuserat för mycket på ETT av delproblemen med att handhästen hittar på hyss? Det är väldigt mycket prat om drivning, samtidigt som jag både i ursprungsinlägget och löpande förklarat att det är ett av flera symptom. Det är fö det minsta besväret. Större besvär är att bromsa handhästen.

Jag kan utmärkt väl driva honom. Annars hade vi ju inte kommit nånstans. Däremot kan jag i dagsläget inte hindra honom från att tittstoppa/titta till vilket innebär ett ryck i min arm, han håller inte en och samma fixa position utan ffa vill mer framåt men även i viss mån slacka någon dm. Och som sagt när det blir tråkigt nafsa lire på ridhästen för att retas.

För mig är största - om man ska rangordna - delproblemen att han ligger på för mycket framåt.

Dock så ser jag egentligen litet värde splitta upp och värdera. Det övergripande problemet är ju att han är olydig ffa när han tycker det blir trist. Och det försvinner inte med drivning tex.

Ridhästen blir inte rädd för att någon annan använder spö på sin häst. Eller om jag går runt med ett spö. Hon är rädd för spöet på sig själv. Med tanke på att hon med största sannolikhet har negativa erfarenheter och åkt på spö som anledning till rädslan och jag har noll behov av att rida henne med spö har jag inte sett varken behov eller vinst i att göra något åt det. Jag kan numera ha spön runt henne, jag kan longera med spö osv. Ser ingen anledning att hon prompt ska kunna ridas med spö när jag ändå inte kommer att rida henne med spö eftersom jag inte ser något behov.

Handhästen följer fint i snöre annars. Han följer lös med för all del. Mycket möjligt sådan kapson skulle funka men jag är inte beredd lägga så mycket pengar som det skulle kosta för att få en specialbeställd sådan, i hans storlek, just nu - för det löser inte hela problemet.

 

[MissFideli]

Taur säljer fasta nosjärn för ponny. Så kanske du kan bygga en egen kapson.