Dullknives
Trådstartare
Jag försökte ta mitt liv i november 22, det blev då en automatisk orosanmälan och barnen har haft samtal med soc och de hade ingen oro.
Igår ringer soc mig och säger att det kommit in en orosanmälan från förskolan angående min 3.5åring. Utredaren säger att förskolan har uppmärksammat att barnet pratar mycket om monster och döden. Jag svarar att ja, det har jag också märkt med inte tyckt varit konstigt, de dansar till någon monsterdans på förskolan och vi har läst hejdå herr muffin hemma som handlar om ett marsvin som dör. Mitt äldsta barn hade också en period där det var mycket tankar om monster och döden.
De vill träffa barnet på måndag för ännu ett barnsamtal. Jag frågade om jag får ha ett möte med förskolan för jag vill såklart höra mer om deras oro, om jag också bör vara orolig. Det gick bra och senare under dagen igår träffade jag rektorn.
Rektorn säger ingenting, de får inte det för soc eftersom det rör sig om ett brott. Jag blir helt chockad, går därifrån och ringer soc.
Utredaren säger lite förvånat att hade de varit väldigt oroliga hade de inte väntat med barnsamtalet till måndag.
Jag har total panik. Jag är ensamstående med mina två barn, får veta från rektorn på förskolan att dom misstänker något brott i hemmiljön och jag får inte veta någonting och är helt själv med detta över helgen. Panik. Panik. Panik.
Fan vad jag kämpat för att ta mig tillbaka till livet efter november. Fan vad fort det kan raseras.
Igår ringer soc mig och säger att det kommit in en orosanmälan från förskolan angående min 3.5åring. Utredaren säger att förskolan har uppmärksammat att barnet pratar mycket om monster och döden. Jag svarar att ja, det har jag också märkt med inte tyckt varit konstigt, de dansar till någon monsterdans på förskolan och vi har läst hejdå herr muffin hemma som handlar om ett marsvin som dör. Mitt äldsta barn hade också en period där det var mycket tankar om monster och döden.
De vill träffa barnet på måndag för ännu ett barnsamtal. Jag frågade om jag får ha ett möte med förskolan för jag vill såklart höra mer om deras oro, om jag också bör vara orolig. Det gick bra och senare under dagen igår träffade jag rektorn.
Rektorn säger ingenting, de får inte det för soc eftersom det rör sig om ett brott. Jag blir helt chockad, går därifrån och ringer soc.
Utredaren säger lite förvånat att hade de varit väldigt oroliga hade de inte väntat med barnsamtalet till måndag.
Jag har total panik. Jag är ensamstående med mina två barn, får veta från rektorn på förskolan att dom misstänker något brott i hemmiljön och jag får inte veta någonting och är helt själv med detta över helgen. Panik. Panik. Panik.
Fan vad jag kämpat för att ta mig tillbaka till livet efter november. Fan vad fort det kan raseras.