Ormbett
Många kattägare tror felaktigt att ormbett är ofarliga för katter! I de lindrigaste fallen blir katten bara svullen på platsen för bettet. I de medelsvåra fallen uppstår skador på kroppens organ. Katten får en lever- och njurskada och ofta blodbrist. Allt detta går över med vila och lämplig medicinering. I de allvarligare fallen får den kraftigare lever- och njurskador. Blodkropparna faller sönder med allvarlig blodbrist som följd. Blodäggvita läcker ut och det uppstår stora ödem under buken, bröstet och i benen. Intensivbehandling krävs, men trots den överlever inte alla katter ormbetten.
Det har stor betydelse var bettet tar. Den vanligaste är att katten blir biten i nosen och läpparna. Ibland tar bettet i en eller flera av tassar. Man vet aldrig på förhand vilken katt som kommer att bli dålig. Man måste utgå ifrån att vilken katt som helst kan bli dålig.
En orm hugger sitt byte och sprutar in giftet i såret. Ormen doserar uppenbarligen olika vid olika tillfällen. Ibland tycks inget gift komma alls, vid andra tillfällen kommer en större dos.
Ormgiftet är en blandning av ett flertal gifter eller enzymer. De påverkar blodet så att blodkroppar faller sönder och blodproppar bildas. Ett av enzymerna bryter ner vävnaderna, frigör de kroppsegna substanser och verkar som gift.
Först märks ormbettet inte så mycket på katten, men efter ett tag blir den trött och vill helst ligga. Efter någon timme svullnar den bitna kroppsdelen. Om bettet har tagit i nosen eller i läpparna svullnar ansiktet upp mycket kraftigt och når ett maximum efter ett till två dygn. Läpparna kan bli ett par centimeter tjocka och svullnaden kan sjunka ner på halsen.
Om bettet tar i en tass svullnar den upp och svullnaden sprider sig uppåt benet.
De flesta tror att de bett som tagit i läppar och nos är de farligaste i tron om att svullnaden ska täppa till luftvägarna. Så är det inte, som tur är. Trots att de flesta katter blir bitna i nosen, är det de som får bettet i tassen som oftast dör. Vad beror detta på?
Blodet pumpas runt med hjälp av hjärtat. Men i kroppen finns en annan typ av cirkulation som vi inte talar så ofta om, nämligen lymfcirkulationen. Till stor del sköts den cirkulationen av musklernas sammandragningar. Ormgiftet i en tass bryter ner vävnaderna så att giftet lätt kan sugas upp. Lymf-cirkulationen sprider sen giftet.
Om en katt dessutom går på benet då den ömsom böjer och ömsom sträcker på tassen sprids giftet ännu mer effektivt.
Vistas man i ormrika trakter bör man ha tillgång till kortison så att behandling kan insättas snarast efter ett bett. Be din veterinär om ett recept. Om din katt blir ormbiten, gör så här:
Inspektera och leta efter bettet
Ge katten kortison
Om du kan få tag på is – lägg ett kylande omslag
Håll katten i stillhet, speciellt om bettet tagit i tassar eller ben
Uppsök veterinär
att ormarna skulle va giftigare på våren stämmer inte utan de e huggormsbarnen som har starkare gift.
