Orimliga saker som stör dig?

Status
Stängd för vidare inlägg.
Det här med att inte lämna företräde åt avstigande - är det alltså spritt till tunnelbanan i Stockholm och tåg i övriga landet?

Jag har alltid trott att det bara är vi göteborgare som inte fattat hur man beter sig på hållplatsen. Det gör mig galen!
 
Nu kom jag faktiskt på en till sak som får mig alldeles rosenrasande: när det kommer på tal en person i ett sällskap äter vegetarisk/vegansk kost, och en annan person i sällskapet reagerar med "Men vaaa, äter du inte kött, inte ägg och sånt heller?? Vad äter du då???:eek: ". Som om de aldrig har hört talas om konceptet förut, och även om de till äventyrs inte har hört talas om att äta vegetariskt/veganskt så har väl inte de att göra med vad andra äter och inte äter! Jag själv äter allt, men jag blir förbannad å vegetarianens vägnar och vill bara skrika MEN SKIT I DET DU!
 
Nu tycker jag iofs inte att det här är orimligt att bli irriterad över men jag blir helt vansinnigt, brinner-i-huvudet-arg, av folk som inte står still tills jag och barnen har korsat gatan. Jag och sonen (3 år) går över gatan och när det finns tillräckligt mycket plats för att klämma sig förbi så gör de det trots att vi fortfarande är på vägen. Huuuuuuur svårt är det att ge oss ytterligare typ 10 sekunder att komma över till trottoaren?! Sist gick jag dessutom och bar på en stor kartong och sonen fick gå utan att hålla mig handen (under sträng övervakning från mig) men tänk om han vänt på en 5-öring? Bilen som körde trots att vi var på övergångsstället hade kört på honom. Idioter! :rage:

Edit: Detta gäller alltså obevakade övergångsställen, inte så att vi kutar ut i körbanan till höger och vänster.
 
Såå. Kort sammanfattat stör jag mig på de som försöker förminska andras framgångar genom att säga att de hade tur/har bra gener eller liknande.:D

Som jag fick höra av en klasskamrat när han fick höra vad jag fått i medelbetyg. "Det skulle jag också fått om jag pluggat". Öh, ja? Men det är ju liksom pluggande som är jobbigt!

Och jag får också kommentarer att jag kan äta vad som helst och inte gå upp i vikt, medan min överviktiga kollega inte kan det. Så äter hen två stoooora kakbitar till kaffet, och jag en liten spik. Och åker bil till och från jobbet, medan jag cyklar. Varför ser de inte sambandet?!?
 
Nu tycker jag iofs inte att det här är orimligt att bli irriterad över men jag blir helt vansinnigt, brinner-i-huvudet-arg, av folk som inte står still tills jag och barnen har korsat gatan. Jag och sonen (3 år) går över gatan och när det finns tillräckligt mycket plats för att klämma sig förbi så gör de det trots att vi fortfarande är på vägen. Huuuuuuur svårt är det att ge oss ytterligare typ 10 sekunder att komma över till trottoaren?! Sist gick jag dessutom och bar på en stor kartong och sonen fick gå utan att hålla mig handen (under sträng övervakning från mig) men tänk om han vänt på en 5-öring? Bilen som körde trots att vi var på övergångsstället hade kört på honom. Idioter! :rage:

Edit: Detta gäller alltså obevakade övergångsställen, inte så att vi kutar ut i körbanan till höger och vänster.
Men du skämtar? Beter sig folk så? Det är sjukt, SJUKT! Inte konstigt att jag inte gillar folk generellt.
 
När jag inte har lyckats med tex viktnedgång har det varit för att jag har haft svårt att gå från tanke till handling. Jag behöver tex otroligt mkt stöd för att komma igång många ggr. Jag är inte frisk/normalstörd/neurotypisk så jag är väl dåligt exempel :D jag tar alltså hjälp från psykiatrin med att få tummen ur röva :laugh:

Tex för att ändra i kosten så behöver jag inspiration, motivation, kunskap, stöd, praktisk hjälp att handla maten, stöd/hjälp att laga den (bra mat kräver mer tid/energi), skriva matsedel, skriva inköpslistor etc (i huvudet är allt detta betydligt enklare att få ihop än i verkligheten :D)... Sen behövs uthållighet som du nämnde, få till vana/rutin... Och så energi, ork... Balans...

Vad jag vill ha fram är att det är så mkt mer än bara viljan som behövs för mig (och säkerligen fler än mig).

Det handlar ju också om språkbruk.

Jag kan utan svårigheter lägga in alla de saker du skriver om, i samlingsbegreppet "vilja" när det gäller livsstilsförändringar.

Ta mig själv som exempel. Antagligen rätt normalt lat och bekväm och ingrodd i mina vanor.

Jag har fläskat på mig senaste året men varit för bekväm i mina vanor för att göra något åt saken.
Tills en dag när en tråd här på Buke dök upp samtidigt som jag visste att jag "måste" göra något åt saken för att det inte ska gå över styr.
Alltså gjorde jag en del förändringar.

Jag ser det själv som att min "vilja" inte var tillräckligt stark tidigare, eller om man hellre vill så var det motivationen som inte var tillräckligt stark för att kliva över hindren (i form av den obekvämlighet det innebär att ändra vanor).

Vad jag vill ha fram är att ordet "vilja" så som det används här, mycket väl kan inrymma de andra aspekterna.
 
Jag slutade röka fastän jag inte ville så det går alldeles utmärkt. Jag tror inte alls viljan alltid är största ingrediensen. Däremot är självrespekt en stor nyckel tror jag. Samt stöd och motivation, inspiration... Gemenskap kan säkert också vara viktig nyckel. Samma med kunskap och nyfikenhet, envishet, energi, ork... Att bara prata om viljan tycker jag iaf är märkligt. Ibland är det ju så att viljan inte finns... Och att fokusera på att möta massa behov är nyckeln till förändring...
Vad fick dig att sluta röka?

Jag behöver inte stöd från andra när jag ska gå ner i vikt eller när jag har bestämt mig för att göra en förändring Andra människor kan inte motivera mig att sluta äta godis (tex) Tvärtom blir jag irriterad om någon annan lägger sig i min beslut
Peppen får jag från resultatet jag uppnår
 
Jag tror jag avlider. Vet ni vad som dök upp i min facebookfeed nyligen?

"Ingen förstår vad Papphammar gör på fältet, men när han går ut på vägen kan vi inte sluta skratta"

Det är år 2016. Och de använder en Papphammarsketch som clickbait.

:arghh::arghh::arghh:
 
Vad fick dig att sluta röka?

Jag behöver inte stöd från andra när jag ska gå ner i vikt eller när jag har bestämt mig för att göra en förändring Andra människor kan inte motivera mig att sluta äta godis (tex) Tvärtom blir jag irriterad om någon annan lägger sig i min beslut
Peppen får jag från resultatet jag uppnår
Vad skulle hända om du använde den där järnviljan till att hitta punkten på tangentbordet? :)
 
Nu kom jag faktiskt på en till sak som får mig alldeles rosenrasande: när det kommer på tal en person i ett sällskap äter vegetarisk/vegansk kost, och en annan person i sällskapet reagerar med "Men vaaa, äter du inte kött, inte ägg och sånt heller?? Vad äter du då???:eek: ". Som om de aldrig har hört talas om konceptet förut, och även om de till äventyrs inte har hört talas om att äta vegetariskt/veganskt så har väl inte de att göra med vad andra äter och inte äter! Jag själv äter allt, men jag blir förbannad å vegetarianens vägnar och vill bara skrika MEN SKIT I DET DU!
Jag har en bekant som är vegan men som dessutom inte äter svamp i någon form för att hon tycker det är äckligt. Har haft väldigt roligt när hon om och om igen har försökt svara på frågan MEN VAAAAD ÄTER DU DÅÅÅÅ?
 
Kassörer som trots jag ställt allt på prydlig rad åt TT håll bara tar varan utan att titta på den och snurrar på den planlöst för att få fram streckkoden :arghh::meh::rage: när den för tusan är åt rätt håll :rage::rage:

Jag blir fan irriterad bara av att tänka på det :meh:

:rofl: :bow: Så jobbigt när en gjort rätt men det inte uppskattas! :mad:
 
Nu tycker jag iofs inte att det här är orimligt att bli irriterad över men jag blir helt vansinnigt, brinner-i-huvudet-arg, av folk som inte står still tills jag och barnen har korsat gatan. Jag och sonen (3 år) går över gatan och när det finns tillräckligt mycket plats för att klämma sig förbi så gör de det trots att vi fortfarande är på vägen. Huuuuuuur svårt är det att ge oss ytterligare typ 10 sekunder att komma över till trottoaren?! Sist gick jag dessutom och bar på en stor kartong och sonen fick gå utan att hålla mig handen (under sträng övervakning från mig) men tänk om han vänt på en 5-öring? Bilen som körde trots att vi var på övergångsstället hade kört på honom. Idioter! :rage:

Edit: Detta gäller alltså obevakade övergångsställen, inte så att vi kutar ut i körbanan till höger och vänster.
Det händer mig och den lilla, något halta(men smärtfria, om någon nu undrar) och långsamma varelse jag är ute och går med HELA tiden och jag blir så upprörd! Dessutom vägrar bilisterna vara tydliga med att de sett oss och gasar mot övergångsstället. Så fan heller att jag tänker kasta mig ut i gatan när bilarna axar! Då står vi och väntar på trottoaren och bilarna blir tvungna att stanna helt istället för att i god tid släppa gasen och låta oss gå över. Hur svårt kan det vara att släppa gasen lite tidigare eller att vänta tills vi hunnit över helt? Varför, varför försöker de klippa svansen på mitt sällskap? Jäkla puckon!
 
Det händer mig och den lilla, något halta(men smärtfria, om någon nu undrar) och långsamma varelse jag är ute och går med HELA tiden och jag blir så upprörd! Dessutom vägrar bilisterna vara tydliga med att de sett oss och gasar mot övergångsstället. Så fan heller att jag tänker kasta mig ut i gatan när bilarna axar! Då står vi och väntar på trottoaren och bilarna blir tvungna att stanna helt istället för att i god tid släppa gasen och låta oss gå över. Hur svårt kan det vara att släppa gasen lite tidigare eller att vänta tills vi hunnit över helt? Varför, varför försöker de klippa svansen på mitt sällskap? Jäkla puckon!

Åh, jag blir så arg! Jävla puckon!
 
Kommit på en till grej! Ni vet i låten "Var beredd" från lejonkungen 1, när hyenorna sjunger/säger "bra idé! vem behöver en kung? ingen kung ingen kung osv" så är dom så sjukt i otakt :rage:
 
Det händer mig och den lilla, något halta(men smärtfria, om någon nu undrar) och långsamma varelse jag är ute och går med HELA tiden och jag blir så upprörd! Dessutom vägrar bilisterna vara tydliga med att de sett oss och gasar mot övergångsstället. Så fan heller att jag tänker kasta mig ut i gatan när bilarna axar! Då står vi och väntar på trottoaren och bilarna blir tvungna att stanna helt istället för att i god tid släppa gasen och låta oss gå över. Hur svårt kan det vara att släppa gasen lite tidigare eller att vänta tills vi hunnit över helt? Varför, varför försöker de klippa svansen på mitt sällskap? Jäkla puckon!


Kanske dags att väldigt tvärt vända sig om när man antar att någon börjar rulla..? :devil:
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp