Ond cirkel

[escodobe]

Det är nästan lite skönt att Cesar vrålar. Det är väldigt sällan någon hund kommer fram trots att han söt.

Det var mycket fler som släppte fram sina till 45 kilo rottis. Bara för att han var tyst och lugn.
Puckon

 

[Qelina]

Jag håller med flera av er, men vill poängtera att min hund inte var med i slagsmålet utan sprang bakom lite som en svans och liksom rycktes med i springandet men också att han var den enda hunden som lyssnade på tillsägelser och avbröt och kom till mig.

Jag tycker att flera i gruppen har på tok för lite koll, så pass att jag blir arg på dom och har funderat på hur dom vågar ha hundarna så. Min hund ska vara så nära att han lyssnar på en inkallning, jag ska alltid se honom och han ska alltid hålla koll på mig. Jag fick senast idag en kommentar från en ny man i gänget att min hund inte lämnar mig och att alla hundar borde vara så, han går max några meter ifrån och sen stannar och väntar in mig eller som i 90% av fallen inte bara väntar utan också kommer tillbaka och går precis bredvid mig där han går i princip hela promenaderna så jag har alltid koll på var han är.

Jag känner att jag har koll på inkallningen och känner mig trygg med det. Det jag inte känner att jag har koll på är när han till exempel är kopplad faktiskt, som när vi t.ex. står och väntar in folk på parkeringen innan promenaden och det blir många hundar på en liten yta, då blir han ibland spänd, speciellt om det är nya hundar och oavsett vilket har jag honom alltid kopplad där eller när vi möter andra hundar i skogen är jag den enda som kopplar min hund men det är det där ofoget med att alla ska släppa fram sina hundar till min hund. Jag säger till alla att han inte vill hälsa, att han inte gillar alla hanhundar och att han är lite rädd för trubbnosiga hundar, ändå lyssnar inte folk. Och det är då han blir arg och säger ifrån och det är då jag blir rädd.

Jag tror inte han tycker promenaderna är toppen just för dom andra hundarna för han leker ju inte med dom och verkar inte bry sig, däremot älskar han att springa i skogen och blir väldigt glad redan i bilen när han ser vart vi ska så han tycker ju om det.

Men jag tycker inte heller att han behöver ha en massa kompisar, förstår inte varför det alltid ska hälsas men jag påverkas ju av att andra tycker det och ändå är det min hund som är "elak" fast jag sagt ifrån...

Det där med den där hunden som blev attackerad skrämde mig så mycket att jag varit livrädd för hundmöten och min hund var så chockad av det så att han bara skakade och jag började spänna mig mer och mer och bete mig osäkert och då blev hunden osäker och han blev arg på andra hundar. Jag har förstått idag att det inte är min hund det är fel på, han är en helt vanlig hund som vill sköta sitt och respekterar dom andra hundarna det så uppför han sig exemplariskt vilket jag fick bevis för idag och som jag behövde få. Också skönt att läsa att det faktiskt inte är ovanligt att hundar känner så.

Jag skulle nog också polisanmält om jag varit ägare till den andra hunden, för det var verkligen inte ok att det blev så. Problemet är att vissa av hundarna kan vara så långt bort att ägarna inte ser dom och det var så bråket startade för hundarna träffade den andra hunden en bra bit framför oss så ingen hann ingripa. Jag förstår verkligen inte hur vissa ens vågar släppa sina hundar när dom kan springa iväg så långt bort.

Jag har delade åsikter från dom andra i gänget, jag tycker att dom är för oansvariga och dom tycker jag är präktig, kontrollerande och att min hund är "för lydig"... Går egentligen bara med för att det är några där som är väldigt trevliga.

 

[Migo]

Nä det är ju alltid svårare att styra en hel flock än en eller två lösa hundar.
Just det där om man skulle möta en annan hund eller vilt skulle dyka upp så blir de oftast betydligt dövare än de skulle bli i vanliga fall eftersom de lätt triggar varandra.

Ja precis. Dessutom är det ju "naturligt" att flocken hjälps åt att hantera tex en framfusig främling som ger sig in i gruppen.

Mina försvarar valparna. Om det kom en främmande hund springande och försökte hälsa på en valp hux flux så skulle jag få ta i rätt bra med rösten för att få alla att lägga sig ner...

 

[Migo]

Ja precis. Dessutom är det ju "naturligt" att flocken hjälps åt att hantera tex en framfusig främling som ger sig in i gruppen.

Mina försvarar valparna. Om det kom en främmande hund springande och försökte hälsa på en valp hux flux så skulle jag få ta i rätt bra med rösten för att få alla att lägga sig ner...

(Svarar mig själv och förtydligar att jag har en flock med oerhört förarmjuka hundar med extremt hög lydnad, så det har _aldrig_ hänt nånting. När det plötsligt dök upp en jakthund och trasslade in sig i mitt femspann framför cykeln så såg mina mest nedlåtande ut över den jäkla korkade hunden som inte höll sig på sidan av linorna...)

 

[Lenis]

Jag håller med @vallhund och jag anser att gruppen med folk som släpper så många hundar lösa i skogen, där det tydligen dessutom är nya individer av och till, är jäkligt oansvariga. Kan ju känna att hur kul hade det varit för egen del om jag gått där med mina små som med största sannolikhet blivit köttslamsor (jag kan inte skydda alla).. Sånt händer regelbundet småhundsägare tyvärr för att folk släpper sina hundar.
Har man inte full kontroll (få som har) ska hunden ha koppel i sådana miljöer. Och det är extremt få som har sån pli på sina jyckar att de kan kontrollera dem om det dessutom är en stor flock på tiotalet hundar som drar.. Min far tränade bruks med en väldigt duktig man en gång i tiden som sa att en är bra, två går fint, tre och däröver så har man en flock på ett annat sätt och där tyckte han att det började krävas betydligt mer i situationer med störningar, för att bryta dem. Jag kan hålla med faktiskt.

Och TS, det är inget ovanligt att vissa blir grinigare med åren. Du får ha extra uppsikt och vara tydlig mot de som vill släpa fram hundar etc, att NEJ han vill INTE hälsa.
Eller som jag skrek åt en kärring en gång som påstod att hennes halvgalna huskykorsning "bara ville hälsa"- det skiter jag i. Det där evinnerliga hälsandet är en mänsklig konstruktion. Hundarna har inget krav på att f hälsa på 5 nya hundar varje dag för sitt sociala mående

 

[Tonto]

(Svarar mig själv och förtydligar att jag har en flock med oerhört förarmjuka hundar med extremt hög lydnad, så det har _aldrig_ hänt nånting. När det plötsligt dök upp en jakthund och trasslade in sig i mitt femspann framför cykeln så såg mina mest nedlåtande ut över den jäkla korkade hunden som inte höll sig på sidan av linorna...)

När vi fick en trasselhund i linorna så såg mina hundar riktigt griniga ut för att hunden kom och störde i deras arbete. Upplever att mina blir extra känsliga för dumheter när dom blir störda i arbete.

 

[Lyraolissy]

Låter ju helt galet , vad går ni i för skogar och varför så många på en gång ?
Fy fan rent ut sagt om det varit mina hundar som blivit påsprungna av en hel flock muckastinna hundar.
Angående din fråga det är inget konstigt med att din hund inte vill ha massa hundar inpå sig. Du kanske kan träffa några av dom och gå med istället? Hade det varit koppelpromenader så hade du ju kunnat be alla att inte släppa fram någon hund men när alla springer lösa så går ju inte det.
Men jag undrar återigen vad för typ av skog ni släpper så många hundar samtidigt?

 

[Lena Furberg]

Du skriver att du kanske ska sluta med skogspromenaderna - du kan väl gå skogspromenader utan gänget, bara du och din hund? Eller var det så du menade?

Min hund är 11 och han gillar INTE främmande hundar. Han gillar bara 2 hundar - en Västgötaspets som han var valp tillsammans med, samt en Wachtel/GordonSetter-tik som han är kär i. Alla andra kan hålla sig på avstånd.

Fö gillar han inte främmande människor som ska klappa och umgås med honom heller. Han gillar folk, men inte klappande och kladdande. Själv får han gärna sätta sig på folks fötter och luta sig mot dem så de välter (han är en Beauceron på dryga 50 kg) men de ska hålla tassarna från honom. Om inte får de en tillsägelse - nej, han bits inte men han kan skrämmas!

 

[Sezziyanen]

Jag hade slagits allt vad jag kunnat, antagligen med den största pinnen jag kunde hitta just då, med den flock hundar som plötsligt kommit lösa fram och attackerat min hund i skogen. Jag vill inte vara elak TS, men du var medskyldig även om din hund nu inte var framme och bet i hunden och lyssnade lite mer på dig än vad de andra hundarna gjorde på sina ägare. Jäkla tur att inget värre hände, snälla sluta med dessa promenader, det är ju uppenbart att ni rör er i trakter där andra vistas med sina hundar och att det är en stor risk för att nått hemskt kan hända.

I övrigt, jag tror verkligen inte en hund måste ha "lekkompisar" något just för att må bra. Får de bara arbeta så är de nöjda. Samma med folk, en hund kan absolut gilla folk, men också vara rätt osocial. Den måste inte träffa en massa folk, särskilt inte främlingar, för att må bra. Jag anser att en hund behöver mat, husrum, trygghet, sällskap och tillräcklig aktivitet för att må bra - inget annat.

Du verkar ju ha några hundar ni känner väl. Perfekt! Strunta i att träffa nya hundar bara föratt, och i skogen kan du ju gå själv eller med nån enstaka vän.

 

[russinbulle]

Jag fick för några år sen värsta avläsningen av en dam efter att jag nekat henne att släppa fram sin hund (kan ha varit ett får också). Trots att jag artigt sa nej första gången så fortsatte hon truga om att hundarna skulle få hälsa.
Då sa jag att min gillar inte andra hundar.
Svar på det var att hon skulle ju lära sig om de fick hälsa på varandra. (Mamma Mu var 8 år då och hade inte lärt sig ännu ) sen gick hon mot oss.
Eftersom hon verkade helt hjärndöd inför vad jag sa så sa jag som det var " kommer din hund fram kommer den bli skadad"
Tanten blev skitarg och fräste åt mig att det var mitt fel att hunden var som den var när den aldrig hade lärt sig umgås med hundar och sådana okunniga som jag skulle inte ha hund.
Då brann det i huvudet på mig med och kontrade att jag vill inte ha fram kreti och pletis hundar med gud vet vad för smittor och baciller till någon av mina avelstikar så de drar hem nått elände till vår flock eller riskera att någon hund inte kan tävla som planerat.
Sen gick jag kränkt där ifrån

Det där har även jag råkat ut för - tom när en av mina tidigare hundar vrålade som besatt för att få dom främmande hundarna att hålla sig borta Gubbjä***n nästan släpade sina hundar fram till oss och jag fick hota med att jag skulle sparka väck dom om han inte tog bort dom. Jösses vad han gapade om mitt hundägarskap då....

 

[Cocos]

jag bor i stan och känner igen det där med att alla ska låta sina hundar hälsa. Nu har jag haft hund i stan till och från i 10 år och har helt enkelt ledsnat. Jag säger bara "nej tack" med bestämd röst och går iväg. Om den andra hundägaren pratar eller försöker övertala osv så ignorerar jag bara det, jag är inte ute med min hund för att sprida smittor och starta slagsmål (för det slutar med det förr eller senare) jag är ute med min hund för att rasta eller umgås hon och jag.

Ang hela grejen med skogen så hade jag faktiskt inte åkt dit. Det låter som okontrollerade promenader där det lätt kan hända att hundarna blir osams eller som häromdagen du beskriver att en annan hund åker på stryk.
Jag hade ist hellre gått skogspromenader med en eller två andra hundägare under mer kontrollerade former.

 

[Qelina]

Jag sa ifrån om skogspromenaderna ett bra tag faktiskt, tyckte inte det kändes bra och att det var så oansvarigt hur dom andra skötte det. Men sen blev jag övertalad att följa med och fick höra att jag var löjlig och att jag var elak mot min hund som inte fick leva "naturligt" och umgås med andra hundar. Trots att jag ju vet om jag litar på mig själv att det är fel, han har ju inget utbyte av andra hundar och tack vare er så känns det lite mer ok att erkänna det, jag har liksom tänkt att jag gjort honom så och "förstört honom" för att när jag tränade honom och när han växte upp var jag jätte noga med att jag vill kunna ha honom lös och då ska han i alla situationer komma till mig på inkallning och så fort han ser en annan hund eller vi möter en människa utan hund eller en cykel eller allt vad det nu kan vara så ska han gå tillbaka till mig och gå fot bredvid mig förbi störningen, han ska inte hälsa eller gå fram till hundar eller människor förrän han får ett varsågod osv.

Egentligen har jag aldrig känt mig bekväm med det hela i skogen, jag känner ju att jag måste ha stenkoll på min hund och det har jag faktiskt förut den där gången då han sprang efter dom andra vilket jag skäms över att han gjorde och som har gjort att jag bankat in i mig själv att jag är värdelös och usel som hundägare och dum i huvudet och inte kan något och inte borde få ha hund att det är fel på min hund att jag gjort allt fel att jag kommer behöva avliva honom osv osv i katastroftankar och självhat som gjort mig så illa till mods att det känns som att jag ska kräkas och att mitt och hundens liv är förstört för alltid

Tankar som jag nu lyckats bemästra och se utifrån och jag och min hund har en jätte bra relation och han fungerar med mina två bästa kompisars hundar och med mormor och morfars hund och dom flesta andra i hundgänget men han är liksom inte intresserad av dom.

Och det stora problemet är egentligen att dom andra i gruppen inte har någon koll, min hund sprang efter dom andra en liten bit men höll sig borta från slagsmålet men självklart fattar jag ju att det i sig är fel det också.

Men oftast är han ju den som säger ifrån först när det är närgångna hundar eller sådana som biffar upp sig eller som stirrar ut honom typ dom som på något sätt tänker att det bästa hundmötet på en smal väg är att sätta sin hund mitt på vägen, hålla den i stenhårt koppel och få till en riktigt spänd hund och inte gå åt sidan så att det blir trångt och för att ta sig förbi måste man typ tränga sig fram vilket gör min hund osäker och jag förstår honom ju verkligen.

Som för ett par veckor sedan i skogen då han blev ständigt förföljd av en boxer som var på honom 10-15 gånger och varje gång fräste han ifrån och jag förstod honom men boxern vägrade ge sig, jag sa till hundägaren att hon kanske kunde koppla sin hund för att hon var väldigt på men fick bara till svar att hon ju är snäll och menar inget illa. Nehej kanske inte men hennes uppvaktning var inte uppskattad av min hund .

Jag brukar be om att åka till andra ställen och gå promenader men jag åker med mormor och morfar och dom vill dit för att deras hund leker mycket. För det är ändå så att promenaderna i större delen av fallen innebär mycket lek och bus och är positiva, men dom där få gångerna när det inte blir bra är ju dåliga på alla sätt och vis.

Vi har den senaste tiden varit med mer sällan på den stora hundträffen eftersom jag vantrivs där. Att komma till skogen själv är tyvärr omöjligt, har inte möjlighet att ta mig dit (har ingen bil) men kanske får jag nöja mig med alternativet att gå i parken eller i stan även om skogen är roligare men det blir ju inte kul när jag alltid är rädd och orolig för det är jag ju...Men ingen förstår mig

 

[Cocos]

Jag sa ifrån om skogspromenaderna ett bra tag faktiskt, tyckte inte det kändes bra och att det var så oansvarigt hur dom andra skötte det. Men sen blev jag övertalad att följa med och fick höra att jag var löjlig och att jag var elak mot min hund som inte fick leva "naturligt" och umgås med andra hundar. Trots att jag ju vet om jag litar på mig själv att det är fel, han har ju inget utbyte av andra hundar och tack vare er så känns det lite mer ok att erkänna det, jag har liksom tänkt att jag gjort honom så och "förstört honom" för att när jag tränade honom och när han växte upp var jag jätte noga med att jag vill kunna ha honom lös och då ska han i alla situationer komma till mig på inkallning och så fort han ser en annan hund eller vi möter en människa utan hund eller en cykel eller allt vad det nu kan vara så ska han gå tillbaka till mig och gå fot bredvid mig förbi störningen, han ska inte hälsa eller gå fram till hundar eller människor förrän han får ett varsågod osv.

Egentligen har jag aldrig känt mig bekväm med det hela i skogen, jag känner ju att jag måste ha stenkoll på min hund och det har jag faktiskt förut den där gången då han sprang efter dom andra vilket jag skäms över att han gjorde och som har gjort att jag bankat in i mig själv att jag är värdelös och usel som hundägare och dum i huvudet och inte kan något och inte borde få ha hund att det är fel på min hund att jag gjort allt fel att jag kommer behöva avliva honom osv osv i katastroftankar och självhat som gjort mig så illa till mods att det känns som att jag ska kräkas och att mitt och hundens liv är förstört för alltid

Tankar som jag nu lyckats bemästra och se utifrån och jag och min hund har en jätte bra relation och han fungerar med mina två bästa kompisars hundar och med mormor och morfars hund och dom flesta andra i hundgänget men han är liksom inte intresserad av dom.

Och det stora problemet är egentligen att dom andra i gruppen inte har någon koll, min hund sprang efter dom andra en liten bit men höll sig borta från slagsmålet men självklart fattar jag ju att det i sig är fel det också.

Men oftast är han ju den som säger ifrån först när det är närgångna hundar eller sådana som biffar upp sig eller som stirrar ut honom typ dom som på något sätt tänker att det bästa hundmötet på en smal väg är att sätta sin hund mitt på vägen, hålla den i stenhårt koppel och få till en riktigt spänd hund och inte gå åt sidan så att det blir trångt och för att ta sig förbi måste man typ tränga sig fram vilket gör min hund osäker och jag förstår honom ju verkligen.

Som för ett par veckor sedan i skogen då han blev ständigt förföljd av en boxer som var på honom 10-15 gånger och varje gång fräste han ifrån och jag förstod honom men boxern vägrade ge sig, jag sa till hundägaren att hon kanske kunde koppla sin hund för att hon var väldigt på men fick bara till svar att hon ju är snäll och menar inget illa. Nehej kanske inte men hennes uppvaktning var inte uppskattad av min hund .

Jag brukar be om att åka till andra ställen och gå promenader men jag åker med mormor och morfar och dom vill dit för att deras hund leker mycket. För det är ändå så att promenaderna i större delen av fallen innebär mycket lek och bus och är positiva, men dom där få gångerna när det inte blir bra är ju dåliga på alla sätt och vis.

Vi har den senaste tiden varit med mer sällan på den stora hundträffen eftersom jag vantrivs där. Att komma till skogen själv är tyvärr omöjligt, har inte möjlighet att ta mig dit (har ingen bil) men kanske får jag nöja mig med alternativet att gå i parken eller i stan även om skogen är roligare men det blir ju inte kul när jag alltid är rädd och orolig för det är jag ju...Men ingen förstår mig

Jag sa ifrån om skogspromenaderna ett bra tag faktiskt, tyckte inte det kändes bra och att det var så oansvarigt hur dom andra skötte det. Men sen blev jag övertalad att följa med och fick höra att jag var löjlig och att jag var elak mot min hund som inte fick leva "naturligt" och umgås med andra hundar. Trots att jag ju vet om jag litar på mig själv att det är fel, han har ju inget utbyte av andra hundar och tack vare er så känns det lite mer ok att erkänna det, jag har liksom tänkt att jag gjort honom så och "förstört honom" för att när jag tränade honom och när han växte upp var jag jätte noga med att jag vill kunna ha honom lös och då ska han i alla situationer komma till mig på inkallning och så fort han ser en annan hund eller vi möter en människa utan hund eller en cykel eller allt vad det nu kan vara så ska han gå tillbaka till mig och gå fot bredvid mig förbi störningen, han ska inte hälsa eller gå fram till hundar eller människor förrän han får ett varsågod osv.

Egentligen har jag aldrig känt mig bekväm med det hela i skogen, jag känner ju att jag måste ha stenkoll på min hund och det har jag faktiskt förut den där gången då han sprang efter dom andra vilket jag skäms över att han gjorde och som har gjort att jag bankat in i mig själv att jag är värdelös och usel som hundägare och dum i huvudet och inte kan något och inte borde få ha hund att det är fel på min hund att jag gjort allt fel att jag kommer behöva avliva honom osv osv i katastroftankar och självhat som gjort mig så illa till mods att det känns som att jag ska kräkas och att mitt och hundens liv är förstört för alltid

Tankar som jag nu lyckats bemästra och se utifrån och jag och min hund har en jätte bra relation och han fungerar med mina två bästa kompisars hundar och med mormor och morfars hund och dom flesta andra i hundgänget men han är liksom inte intresserad av dom.

Och det stora problemet är egentligen att dom andra i gruppen inte har någon koll, min hund sprang efter dom andra en liten bit men höll sig borta från slagsmålet men självklart fattar jag ju att det i sig är fel det också.

Men oftast är han ju den som säger ifrån först när det är närgångna hundar eller sådana som biffar upp sig eller som stirrar ut honom typ dom som på något sätt tänker att det bästa hundmötet på en smal väg är att sätta sin hund mitt på vägen, hålla den i stenhårt koppel och få till en riktigt spänd hund och inte gå åt sidan så att det blir trångt och för att ta sig förbi måste man typ tränga sig fram vilket gör min hund osäker och jag förstår honom ju verkligen.

Som för ett par veckor sedan i skogen då han blev ständigt förföljd av en boxer som var på honom 10-15 gånger och varje gång fräste han ifrån och jag förstod honom men boxern vägrade ge sig, jag sa till hundägaren att hon kanske kunde koppla sin hund för att hon var väldigt på men fick bara till svar att hon ju är snäll och menar inget illa. Nehej kanske inte men hennes uppvaktning var inte uppskattad av min hund .

Jag brukar be om att åka till andra ställen och gå promenader men jag åker med mormor och morfar och dom vill dit för att deras hund leker mycket. För det är ändå så att promenaderna i större delen av fallen innebär mycket lek och bus och är positiva, men dom där få gångerna när det inte blir bra är ju dåliga på alla sätt och vis.

Vi har den senaste tiden varit med mer sällan på den stora hundträffen eftersom jag vantrivs där. Att komma till skogen själv är tyvärr omöjligt, har inte möjlighet att ta mig dit (har ingen bil) men kanske får jag nöja mig med alternativet att gå i parken eller i stan även om skogen är roligare men det blir ju inte kul när jag alltid är rädd och orolig för det är jag ju...Men ingen förstår mig

Fast det är inte naturligt för en hund att umgås med andra hundar mot sin vilja. Det är tvärt om onaturligt och jag tycker dom som säger annat till dig är lite taskiga, känns som de spelar på ditt dåliga samvete och får dig att följa med bara för att deras hundar gillar det.
Min förra hund va som de flesta andra hundar tills hon va 3 år, hon ville hälsa på allt och alla och leka. Nästan exakt på 3 års dagen så va hon klar med det och ville va med mig samt några hundkompisar hon kännt hela livet, alla andra hundar va inte alls så intressant men visst kunde hon busa en sväng om jag typ bad henne om det

Ang att ägaren till boxern lät den hålla på sådär. Jag hade seriöst sagt att jag vill ha personens namn, personnummer samt telefonnummer så jag kan göra en anmälan. Men då är jag värsta surtanten när det kommer till sånt där och har mer än en gång fysiskt motat iväg hundar samt hotat diverse löst folk med lösa hundar.

Kan du inte åka med men gå åt ett annat håll? Eller en annan del av skogen? Då får du ju ändå njuta av skogen med din hund men slipper det där härjandet?

Vart bor du? (Förstår om du inte vill skriva det) men tänkte att kanske nån bukefalist bor i närheten och kan tipsa om ställen att gå promenad på. Annars är ju ett alternativ att helt enkelt ragga upp en eller två personer som har lite mer vett kring hundar och åka till skogen tillsammans med dom?!

 

[Raderad medlem 94602]

Jag sa ifrån om skogspromenaderna ett bra tag faktiskt, tyckte inte det kändes bra och att det var så oansvarigt hur dom andra skötte det. Men sen blev jag övertalad att följa med och fick höra att jag var löjlig och att jag var elak mot min hund som inte fick leva "naturligt" och umgås med andra hundar. Trots att jag ju vet om jag litar på mig själv att det är fel, han har ju inget utbyte av andra hundar och tack vare er så känns det lite mer ok att erkänna det, jag har liksom tänkt att jag gjort honom så och "förstört honom" för att när jag tränade honom och när han växte upp var jag jätte noga med att jag vill kunna ha honom lös och då ska han i alla situationer komma till mig på inkallning och så fort han ser en annan hund eller vi möter en människa utan hund eller en cykel eller allt vad det nu kan vara så ska han gå tillbaka till mig och gå fot bredvid mig förbi störningen, han ska inte hälsa eller gå fram till hundar eller människor förrän han får ett varsågod osv.

Egentligen har jag aldrig känt mig bekväm med det hela i skogen, jag känner ju att jag måste ha stenkoll på min hund och det har jag faktiskt förut den där gången då han sprang efter dom andra vilket jag skäms över att han gjorde och som har gjort att jag bankat in i mig själv att jag är värdelös och usel som hundägare och dum i huvudet och inte kan något och inte borde få ha hund att det är fel på min hund att jag gjort allt fel att jag kommer behöva avliva honom osv osv i katastroftankar och självhat som gjort mig så illa till mods att det känns som att jag ska kräkas och att mitt och hundens liv är förstört för alltid

Tankar som jag nu lyckats bemästra och se utifrån och jag och min hund har en jätte bra relation och han fungerar med mina två bästa kompisars hundar och med mormor och morfars hund och dom flesta andra i hundgänget men han är liksom inte intresserad av dom.

Och det stora problemet är egentligen att dom andra i gruppen inte har någon koll, min hund sprang efter dom andra en liten bit men höll sig borta från slagsmålet men självklart fattar jag ju att det i sig är fel det också.

Men oftast är han ju den som säger ifrån först när det är närgångna hundar eller sådana som biffar upp sig eller som stirrar ut honom typ dom som på något sätt tänker att det bästa hundmötet på en smal väg är att sätta sin hund mitt på vägen, hålla den i stenhårt koppel och få till en riktigt spänd hund och inte gå åt sidan så att det blir trångt och för att ta sig förbi måste man typ tränga sig fram vilket gör min hund osäker och jag förstår honom ju verkligen.

Som för ett par veckor sedan i skogen då han blev ständigt förföljd av en boxer som var på honom 10-15 gånger och varje gång fräste han ifrån och jag förstod honom men boxern vägrade ge sig, jag sa till hundägaren att hon kanske kunde koppla sin hund för att hon var väldigt på men fick bara till svar att hon ju är snäll och menar inget illa. Nehej kanske inte men hennes uppvaktning var inte uppskattad av min hund .

Jag brukar be om att åka till andra ställen och gå promenader men jag åker med mormor och morfar och dom vill dit för att deras hund leker mycket. För det är ändå så att promenaderna i större delen av fallen innebär mycket lek och bus och är positiva, men dom där få gångerna när det inte blir bra är ju dåliga på alla sätt och vis.

Vi har den senaste tiden varit med mer sällan på den stora hundträffen eftersom jag vantrivs där. Att komma till skogen själv är tyvärr omöjligt, har inte möjlighet att ta mig dit (har ingen bil) men kanske får jag nöja mig med alternativet att gå i parken eller i stan även om skogen är roligare men det blir ju inte kul när jag alltid är rädd och orolig för det är jag ju...Men ingen förstår mig

Känner du inte för att gå med dem så tacka nej och dra helre ihop ett eget promenadgäng på 2-3 som du och din hund känner er mer bekväma med.

Kommer de jiddrandes om att det är synd om din hund så svara att du känner din hund bättre än dem och din hund är inte bekväm i stora sällskap så det är mer synd om den att tvinga in den i en stor, stökig, tillfällig flock.
Hittar du ett mindre och mer sannsat gäng att promenera med så kan du även säga att din hund har kompisar och är nöjd så.

 

[Qelina]

Jag sa faktiskt ifrån om imorgon pga att jag tycker det är jobbigt och inte vill att hunden ska behöva handskas med att gänget ser olika ut från gång till gång och bad att få åka till en annan skog vilket dom gick med på. Dom kommer fortsätta åka dit till gänget men just nu känner jag inte för det och då får jag väl gå miste om ett par skogsturer i veckan. Huvudsaken är ju hur min hund och jag mår. Göra det som är bäst för oss. Känns trist men vill hellre ha en glad och lugn hund än en som känner att han måste gå i försvar när det kommer nya hundar. När han väl lärt känna dom är det ju lugnt, då går det jätte bra så det är svårt att veta hur han upplever det men jag måste lyssna på mig själv som tycker att dom andra har noll koll och noll lydnad.

Jag har försökt lite smidigt (eller övertydligt i många fall) flika in hur jag tänker och att det inte är ok att hundar försvinner långt bort och kan vara bort allt från 5 minuter till extremfall på 10 minuter eller en hel del över det, ibland kan vissa hundar vara borta 20 minuter eller mer, det är ju helt absurt! Flera av dom kan man ju inte ens se och vissa vet inte ens om hunden sprungit i förväg eller var den är och det är inte ok på något vis, det behöver ju inte vara andra hundar bara utan människor som är rädda för hundar, nu är det inte så mycket folk i den här skogen men ändå.

Har varit irriterad och arg på det sen dag ett men jag har följt med pga min extra familj men dom försvinner antagligen inte för att jag säger ifrån om dom här grupp promenaderna. Fattar ärligt talat inte varför jag inte backat ur helt tidigare även om jag gjort det i perioder, mycket för att jag tänkt att så länge jag har koll på min hund är jag trygg och säker och att inget kan hända. Men händelsen med den främmande hunden gjorde och gör mig väldigt rädd och uppskakad. Jag trodde inte hundarna skulle kunna reagera så så det blev en vändpunkt även om jag länge varit osäker och följt med fast jag kanske inte vill...

 

[jemeni]

Som sagt den gruppens beteende är inte ok.
Min hund tycker inte om nya jag går ofta med i en större grupp, på en del av deras promenade gäller strikt koppeltvång andra finns det ett område med gemensam lös lek. Vill inte hunden vara med kan man snällt stå och vänta i utkanten.
Om ditt problem är att du missar rundorna i skogen, går det inte att åka med och ta en annan runda eller att ni är lite tidiga dit så kan du gå samma runda men ge dig iväg 5-10 min före alla andra.

 

[Qelina]

Som sagt den gruppens beteende är inte ok.
Min hund tycker inte om nya jag går ofta med i en större grupp, på en del av deras promenade gäller strikt koppeltvång andra finns det ett område med gemensam lös lek. Vill inte hunden vara med kan man snällt stå och vänta i utkanten.
Om ditt problem är att du missar rundorna i skogen, går det inte att åka med och ta en annan runda eller att ni är lite tidiga dit så kan du gå samma runda men ge dig iväg 5-10 min före alla andra.

Ja det skulle vara en lösning, så himla svårt bara att förklara det för dom andra men å andra sidan så behöver jag ju inte försvara mig för jag är vuxen och väljer själv, bara det att jag hatar att göra folk besvikna och tänker att jag är "dum" eller otrevlig men kanske behöver dom andra inte ens fundera över det om jag gör dealen med mormor och morfar eller säger att jag går en annan runda för att jag vill gå kortare eller slippa alla berg för jag är inte så frisk rent fysiskt och jag tror att alla förstår om jag inte orkar. Så det skulle vara ett bra alternativ. Tack för bra tips!

 

[Qelina]

Detta tycker jag är ett större problem än att din hund inte vill hälsa på andra hundar.
Kan ni som hundägare inte hindra era hundar från att springa fram till en mötande okänd hund så SKA DE VARA KOPPLADE!!!! Det är ingen rättighet att hundaran ska få vara lösa om man inte kan kontrollera dem.

Utklipp från naturvårdsverkets :
Hundägarens ansvar
Hundägare har så kallat ”strikt ansvar” för sin hund. Det innebär att du till och med kan hållas ansvarig för skada som hunden orsakar även om någon annan har hand om den. I ansvaret ingår också att känna till vilka lagar och regler som gäller.
Under tiden 1 mars till 20 augusti måste du hålla din hund under extra stor uppsikt när ni är ute i naturen. Detta framgår av paragraf 16 i lagen (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter. Där står att hundar ska hindras från att springa lösa i marker där det finns vilt.

Naturvårdsverkets tolkning av lagen är att om en hund ska hindras från att springa lös måste den i de allra flesta fall hållas i koppel. Det är bara extremt väldresserade hundar som kan få gå lösa under tiden 1 mars till 20 augusti. I praktiken får hunden, om den är lös, vara högst någon meter ifrån dig. Du behöver ha sådan kontroll över din hund att det motsvarar ett osynligt koppel. Ordet ”kopplingstvång” eller ”koppeltvång” finns däremot inte i lagstiftningen, förutom i rennäringslagen som i vissa fall kräver att hundar hålls i band eller instängda.

Lagens syfte är att skydda de vilda djuren, både däggdjur och fåglar, under den mest känsliga tiden när djuren får sina ungar. De marker som lagen syftar på är praktiskt taget all naturmark, även större parker och liknande.

• Lag om tillsyn över hundar och katter (2007:1150)
• Rennäringslagen (1971:437)

Full kontroll även annan tid
Även annan tid på året måste hunden hållas under sådan tillsyn att den hindras från att förfölja vilt. Det innebär att hunden får vara lös inom synhåll, förutsatt att du kan stoppa den eller kalla in den om den stöter på ett vilt djur. Om du inte kan det ska hunden gå i koppel eller i lina. En lösspringande hund i naturen får kopplas av en jakträttshavare. Det är ofta markägaren eller någon som företräder henne eller honom.

Om hunden inte går att fånga riskerar den att bli skjuten. En hundägare har ett strikt ansvar att hunden inte orsaker ”skador eller avsevärd olägenheter”. Det gäller inte bara vilt utan även till exempel betande tamdjur. Även en hund som inte biter djuren, utan bara jagar dem i en hage, är ett exempel på en skada eller olägenhet.

Jag ska nästa gång jag följer med om jag gör det flika in det här till dom andra och redan idag till mormor och morfar eftersom deras hund springer långt bort också. När vi åker är det bara två hundar och det brukar vara lugnt, min hund är trygg med den hunden men går mest med mig, han känner sig helt hemma med dom och räknar dom som några i den närmsta kretsen för han har varit hos dom varje dag när jag varit sjuk och vi turas om att vara hundvakter så deras hund är ofta hos mig. Det trivs min hund med.

 

[Christensen1]

Jag inser inte problemet. Hunden tycker inte om andra hundar. Gå skogspromenader utan andra hundar.

 

[Sezziyanen]

Jag inser inte problemet. Hunden tycker inte om andra hundar. Gå skogspromenader utan andra hundar.

Det är just inte ens så. Hunden går ju bra med andra hundar, bara inte att släppas lös med nya hundar hela tiden.