Ond cirkel

[Qelina]

Jag har ett stort problem. Ju äldre min hund blivit desto träligare är han med andra okända hundar. Om det springer fram andra hundar till honom och nosar eller tar kontakt vill han för det mesta inte det och kan markera genom att morra eller liksom "jaga" bort den andra hunden, det förstår jag ju och det i sig är väl inget fel även om jag önskar att han skulle uppskatta andra hundar men han är mycket mer människo älskare och leker med oss och gosar och allt det där. Men när jag inte har koll på situationen dvs att hundar kommer fram till oss och inte tvärtom och kanske till och med när jag sagt till ägaren till den andra hunden att jag inte vill att dom ska hälsa blir jag rädd att han ska bita den andra hunden. Han är 7 år och har aldrig bitit hittills men hur vet jag att det inte händer? Han tycker helt enkelt inte om att okända hundar är för på och oftast inte heller dom där små cirklarna runt varandra som blir när dom går runt och nosar på varandra, med dom hundarna han känner är det inga problem och i dom flesta fallen brukar det ett eller några möten eller bara en promenad innan han accepterar nya hundar och då finns det inga problem sen.

Vi går ganska ofta skogspromenader på förmiddagarna och då är vi ett stort gäng på typ 8-15 hundar och det blir ju så klart då att det kommer nya hundar. Jag brukade älska dom här promenaderna men nu är jag så rädd att min hund ska bli skadad eller skada dom andra. Jag får katastroftankar och får för mig att jag kommer få avliva min hund. Alla säger att det inte är så farligt som jag tycker, att jag måste slappna av och låta hundarna lösa det men hur ska jag veta när det går för långt och är farligt på riktigt och hur ska jag hinna bryta in och stoppa det då? Vad händer om min hund skulle bita en annan hund om det är så att det är för att andra lösa hundar kommer fram till oss eller fortsätter att gå efter honom eller vara på honom fast han sagt ifrån?

Jag är medveten om att jag är en del av problemet eftersom jag blir rädd och spänd och agerar annorlunda nu mot förr. Jag vill slappna av och inte sprida min rädsla till hunden men tänk om min rädsla är berättigad? Samtidigt vill jag ju inte isolera både mig och hunden från sociala sammanhang.

Är så ledsen nu, har jag förstört min hund för alltid? Är det mitt fel från början fast det bara är senaste tiden som jag varit så här orolig? Hur bryter jag den här onda cirkeln? Ska jag låta honom vara lös kring andra hundar? Jag har alltid haft honom lös i skogen och parker och förbi andra hundar och då har han gått jätte fint förbi, nu kopplar jag honom varje gång jag ser en hund och jag vill ju inte göra så.

Hjälp!

 

[escodobe]

Det låter som han borde få slippa få okända hundar fram till sig. Låt honom ha några kompisar som han gillar istället

 

[Qelina]

Det låter som han borde få slippa få okända hundar fram till sig. Låt honom ha några kompisar som han gillar istället

Ja jag har också tänkt så, att det inte är värt det för att det stressar honom. Är det bara han och närmsta "kompisarna" bryr han sig inte alls och är lugn och trygg, en av dom leker han med ibland (fast sällan, han leker helst med oss människor) fast han aldrig leker när det är fler hundar med.

Samtidigt så brukar det gå bra när han väl vant sig eller om det är hundar som lyssnar på honom direkt. Då bryr han sig inte alls, dom andra leker men han är med mig i princip hela tiden eller springer runt och nosar och rullar sig och allt vad han nu har för sig men alltid nära mig.

Så, så svårt att veta vad som är bäst. Vill ju hans bästa. Jag tänker att jag åker dit imorgon och ska gå in lugn och positiv och utvärdera hur det går och sen ta något sorts beslut, för jag är sjukskriven och ganska ensam och har få rutiner utöver hunden och då är dom här promenaderna viktiga för att jag får träffa folk, komma hemifrån, komma ifrån min lilla isolering och jag får en chans att träffa min "extra familj" som jag går miste om ifall jag inte följer med och dom är väldigt viktiga för mig. Men hunden är så klart prio ett men ger det ett ärligt försök en eller ett par gånger och ska själv låta glad och lugn och se hur mycket det påverkar.

Är det vanligt/ovanligt att hundar helst bara umgås med hundar dom känner sen förr och inte gillar att vara i stora grupper?

 

[Qelina]

Det låter som han borde få slippa få okända hundar fram till sig. Låt honom ha några kompisar som han gillar istället

Ja problemet är ju det att jag kan ha honom lugn och stabil och backa iväg eller avleda honom utan problem men att ANDRA släpper fram sina hundar till honom och följer efter honom och går in i hans privata zon fast jag tydligt visat antingen genom att gå undan eller som det oftast är att jag säger till den andra ägaren att jag inte vill att dom ska hälsa för att han blir stressad...

 

[Tonto]

Är det vanligt/ovanligt att hundar helst bara umgås med hundar dom känner sen förr och inte gillar att vara i stora grupper?

Jag skulle säga att det är vanligt.

 

[Migo]

Är det vanligt/ovanligt att hundar helst bara umgås med hundar dom känner sen förr och inte gillar att vara i stora grupper?

Jag skulle säga att det är det absolut vanligaste. Efter 2 års ålder är socialiseringsfönstren slutna och hunden har gjort sig en bild av vilka som är familj, och därmed intressanta/viktiga att socialisera med.

 

[Qelina]

Tack snälla ni för svar, jag har varit rädd för att det är något fel på min hund och varit jätte ledsen och känt mig som en dålig hundägare och människa. Men det är alltså inte bara vi som har det så, betryggande att höra.

Det där med 2 år stämmer också in ganska så bra faktiskt, det var där någonstans mellan 2 och 3 som han började tappa intresset för andra hundar än dom han lärde känna som valp, innan dess ville han leka med allt och alla. Kompisars hundar som vi ju träffar mycket går bra så han kanske är nöjd med kontakten på den nivån? Kan en hund vara lycklig med att spendera mestadelen av tiden med människor? Vi träffar mormors och morfars hund ändå 3-5 eller 6 dagar i veckan.

Så kanske är skogspromenaderna inte så viktiga för honom? Hur viktigt är det för en hund att umgås i grupp eller med flera hundar, att liksom känna sig som en flock? Blir det som att jag isolerar honom och tar ifrån honom något viktigt om jag efter något/några försök till med att se hur det går väljer att inte följa med?

Jag är extra osäker nu för sist jag var med var det fruktansvärt traumatiskt och det har lett till att jag bettet mig annorlunda i alla hundmöten så att både hunden och jag är nervösare, då jag tidigare hade honom lös för att jag litade på honom vid hundmöten så har jag börjat koppla honom men det har också skapat oro hos honom, han känner sig tryggast lös så ska gå tillbaka till det, det har ju fungerat i 7 år så varför inte nu? Måste vara den lugna och trygga och lita på honom och jobba mig förbi andra hundar.

Den traumatiska händelsen var att vi kom med vårt stora gäng och mötte en okänd hund i skogen, helt plötsligt förvandlas vår flock till en flock av vargar inställda på att döda den andra hunden, det var så långt ifrån lek det bara gick. Dom gick till attack. Någon hund fick tag i den andra hundens reflexväst och bet sönder den och slet av den, minst 8 av våra hundar gick till attack mot den stackars ensamma hunden och det var så sjukt läskigt. Dom triggade upp varandra. Min hund följde med som en svans i jagandet men var inte inblandad i själva bråket.

Jag har tänkt att det mest är min hund som är problemet men mormor sa att det är fler som säger ifrån och att det blir bråk ibland som jag inte märker när vi inte är med. För det mesta är det fredliga former för annars skulle jag ju inte ha gillat det från början och då är det mysigt att gå 10-15 hundar i skogen.

 

[Qelina]

Jag skulle säga att det är det absolut vanligaste. Efter 2 års ålder är socialiseringsfönstren slutna och hunden har gjort sig en bild av vilka som är familj, och därmed intressanta/viktiga att socialisera med.

På vilket sätt fungerar det här? Att dom inte vill ha nya kompisar efter en viss ålder eller att det krävs mer för att dom ska vara intresserade av andra hundar?

 

[jemeni]

Den traumatiska händelsen var att vi kom med vårt stora gäng och mötte en okänd hund i skogen, helt plötsligt förvandlas vår flock till en flock av vargar inställda på att döda den andra hunden, det var så långt ifrån lek det bara gick. Dom gick till attack. Någon hund fick tag i den andra hundens reflexväst och bet sönder den och slet av den, minst 8 av våra hundar gick till attack mot den stackars ensamma hunden och det var så sjukt läskigt. Dom triggade upp varandra. Min hund följde med som en svans i jagandet men var inte inblandad i själva bråket.

Detta tycker jag är ett större problem än att din hund inte vill hälsa på andra hundar.
Kan ni som hundägare inte hindra era hundar från att springa fram till en mötande okänd hund så SKA DE VARA KOPPLADE!!!! Det är ingen rättighet att hundaran ska få vara lösa om man inte kan kontrollera dem.

Utklipp från naturvårdsverkets :
Hundägarens ansvar
Hundägare har så kallat ”strikt ansvar” för sin hund. Det innebär att du till och med kan hållas ansvarig för skada som hunden orsakar även om någon annan har hand om den. I ansvaret ingår också att känna till vilka lagar och regler som gäller.
Under tiden 1 mars till 20 augusti måste du hålla din hund under extra stor uppsikt när ni är ute i naturen. Detta framgår av paragraf 16 i lagen (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter. Där står att hundar ska hindras från att springa lösa i marker där det finns vilt.

Naturvårdsverkets tolkning av lagen är att om en hund ska hindras från att springa lös måste den i de allra flesta fall hållas i koppel. Det är bara extremt väldresserade hundar som kan få gå lösa under tiden 1 mars till 20 augusti. I praktiken får hunden, om den är lös, vara högst någon meter ifrån dig. Du behöver ha sådan kontroll över din hund att det motsvarar ett osynligt koppel. Ordet ”kopplingstvång” eller ”koppeltvång” finns däremot inte i lagstiftningen, förutom i rennäringslagen som i vissa fall kräver att hundar hålls i band eller instängda.

Lagens syfte är att skydda de vilda djuren, både däggdjur och fåglar, under den mest känsliga tiden när djuren får sina ungar. De marker som lagen syftar på är praktiskt taget all naturmark, även större parker och liknande.

• Lag om tillsyn över hundar och katter (2007:1150)
• Rennäringslagen (1971:437)

Full kontroll även annan tid
Även annan tid på året måste hunden hållas under sådan tillsyn att den hindras från att förfölja vilt. Det innebär att hunden får vara lös inom synhåll, förutsatt att du kan stoppa den eller kalla in den om den stöter på ett vilt djur. Om du inte kan det ska hunden gå i koppel eller i lina. En lösspringande hund i naturen får kopplas av en jakträttshavare. Det är ofta markägaren eller någon som företräder henne eller honom.

Om hunden inte går att fånga riskerar den att bli skjuten. En hundägare har ett strikt ansvar att hunden inte orsaker ”skador eller avsevärd olägenheter”. Det gäller inte bara vilt utan även till exempel betande tamdjur. Även en hund som inte biter djuren, utan bara jagar dem i en hage, är ett exempel på en skada eller olägenhet.

 

[escodobe]

Tack snälla ni för svar, jag har varit rädd för att det är något fel på min hund och varit jätte ledsen och känt mig som en dålig hundägare och människa. Men det är alltså inte bara vi som har det så, betryggande att höra.

Det där med 2 år stämmer också in ganska så bra faktiskt, det var där någonstans mellan 2 och 3 som han började tappa intresset för andra hundar än dom han lärde känna som valp, innan dess ville han leka med allt och alla. Kompisars hundar som vi ju träffar mycket går bra så han kanske är nöjd med kontakten på den nivån? Kan en hund vara lycklig med att spendera mestadelen av tiden med människor? Vi träffar mormors och morfars hund ändå 3-5 eller 6 dagar i veckan.

Så kanske är skogspromenaderna inte så viktiga för honom? Hur viktigt är det för en hund att umgås i grupp eller med flera hundar, att liksom känna sig som en flock? Blir det som att jag isolerar honom och tar ifrån honom något viktigt om jag efter något/några försök till med att se hur det går väljer att inte följa med?

Jag är extra osäker nu för sist jag var med var det fruktansvärt traumatiskt och det har lett till att jag bettet mig annorlunda i alla hundmöten så att både hunden och jag är nervösare, då jag tidigare hade honom lös för att jag litade på honom vid hundmöten så har jag börjat koppla honom men det har också skapat oro hos honom, han känner sig tryggast lös så ska gå tillbaka till det, det har ju fungerat i 7 år så varför inte nu? Måste vara den lugna och trygga och lita på honom och jobba mig förbi andra hundar.

Den traumatiska händelsen var att vi kom med vårt stora gäng och mötte en okänd hund i skogen, helt plötsligt förvandlas vår flock till en flock av vargar inställda på att döda den andra hunden, det var så långt ifrån lek det bara gick. Dom gick till attack. Någon hund fick tag i den andra hundens reflexväst och bet sönder den och slet av den, minst 8 av våra hundar gick till attack mot den stackars ensamma hunden och det var så sjukt läskigt. Dom triggade upp varandra. Min hund följde med som en svans i jagandet men var inte inblandad i själva bråket.

Jag har tänkt att det mest är min hund som är problemet men mormor sa att det är fler som säger ifrån och att det blir bråk ibland som jag inte märker när vi inte är med. För det mesta är det fredliga former för annars skulle jag ju inte ha gillat det från början och då är det mysigt att gå 10-15 hundar i skogen.

Det hade kunnat sluta betydligt värre än en trasig reflexväst...

Mitt förslag är att ni fortsätter gå ihop men med hundarna kopplade. Ska det släppas hundar så bara om de verkligen är 100% lydiga och färre hundar åt gången.

Det är stor skillnad på att kalla in en hund mot att göra det när de är en del av stor flock.

 

[Migo]

Att ha en flock hundar lösa är ett enormt ansvar. Det är en helt annan sak än att ha en hund lös.

Och ingen hund ska vara lös om den inte kommer på inkallning med störning.

 

[vallhund]

Personligen hade jag gjort en polisanmälan om min hund blivit anfallen av en flock lösa hundar.

 

[Raderad medlem 94602]

Jag hävdar som vanligt att det är mer vi människor än hundarna som önskar och har behov av att våra hundar ska leka och umgås med andra hundar.
Fakto är att hundar är precis som vi människor, individer. Och en del är inte speciellt sociala av sig och vissa vill helst vara ifred. En del är också mobbare och översittare. Andra lite osäkra.

Jag har en osocial hund som inte alls vill umgås med okända hundar. De som nonchalerar hennes tydliga avvisande åker på stryk. En framspringande hund blir en skadad hund.
Jag har slutat ursäkta oss och känna mig dum när folk försökt pracka sig på oss med att vilja hälsa och leka. Nu säger jag bara kort "släpp inte fram hunden. Hon gillar inte främlingar."
Varför är det så självklart för vissa hundägare att alla hundar och hundägare ska vara bästisar?

Lösa hundar i flock ska vara i inhängnad. Det är inte alls ovanligt att de gaddar ihop sig och går till attack. Undantag är om man tex har en permanent flock som tex @Migo som är van att ta emot nykomlingar.
Men att släppa lös ett gäng ensamhundar som ska bilda en tillfällig "flock" för en stund är ett jäkla ansvar.

 

[Migo]

Jag hävdar som vanligt att det är mer vi människor än hundarna som önskar och har behov av att våra hundar ska leka och umgås med andra hundar.
Fakto är att hundar är precis som vi människor, individer. Och en del är inte speciellt sociala av sig och vissa vill helst vara ifred. En del är också mobbare och översittare. Andra lite osäkra.

Jag har en osocial hund som inte alls vill umgås med okända hundar. De som nonchalerar hennes tydliga avvisande åker på stryk. En framspringande hund blir en skadad hund.
Jag har slutat ursäkta oss och känna mig dum när folk försökt pracka sig på oss med att vilja hälsa och leka. Nu säger jag bara kort "släpp inte fram hunden. Hon gillar inte främlingar."
Varför är det så självklart för vissa hundägare att alla hundar och hundägare ska vara bästisar?

Lösa hundar i flock ska vara i inhängnad. Det är inte alls ovanligt att de gaddar ihop sig och går till attack. Undantag är om man tex har en permanent flock som tex @Migo som är van att ta emot nykomlingar.
Men att släppa lös ett gäng ensamhundar som ska bilda en tillfällig "flock" för en stund är ett jäkla ansvar.

Även min stabila flock är ett stort ansvar, och hag släpper dem INTE vid områden där jag inte har stenkoll på omgivningen.

 

[bollen__]

Jag hävdar som vanligt att det är mer vi människor än hundarna som önskar och har behov av att våra hundar ska leka och umgås med andra hundar.
Fakto är att hundar är precis som vi människor, individer. Och en del är inte speciellt sociala av sig och vissa vill helst vara ifred. En del är också mobbare och översittare. Andra lite osäkra.

Jag har en osocial hund som inte alls vill umgås med okända hundar. De som nonchalerar hennes tydliga avvisande åker på stryk. En framspringande hund blir en skadad hund.
Jag har slutat ursäkta oss och känna mig dum när folk försökt pracka sig på oss med att vilja hälsa och leka. Nu säger jag bara kort "släpp inte fram hunden. Hon gillar inte främlingar."
Varför är det så självklart för vissa hundägare att alla hundar och hundägare ska vara bästisar?

Lösa hundar i flock ska vara i inhängnad. Det är inte alls ovanligt att de gaddar ihop sig och går till attack. Undantag är om man tex har en permanent flock som tex @Migo som är van att ta emot nykomlingar.
Men att släppa lös ett gäng ensamhundar som ska bilda en tillfällig "flock" för en stund är ett jäkla ansvar.

Jag måste lära mig att göra som du. Men istället så nästan "skäms" jag när jag ska säga att han inte vill vara med andra hanar. Samtidigt förstår jag inte folks behov av att pracka på oss deras hund? På tåget så tillfrågades vi flera gånger om "han är snäll med andra hanar". Det kan väl inte jag garantera, och varför ska han prackas på en annan hund på ett tåg? Det är ju redan en lite knepig och trång situation för honom. Jag svarade ju typ nej, det är han inte, eller nått sånt så de inte skulle släppa fram sina hundar, men då kändes det på deras beteende som att jag hade en dålig hund/är en dålig hundägare. Jag förstår inte riktigt varför jag ska pracka på mina hundar okända hundar, och framförallt hundar de aldrig mer kommer träffa. De har ju liksom några utvalda kompisar som vi umgås med som de gillar, det måste väl räcka..

 

[Raderad medlem 94602]

Även min stabila flock är ett stort ansvar, och hag släpper dem INTE vid områden där jag inte har stenkoll på omgivningen.

Nä det är ju alltid svårare att styra en hel flock än en eller två lösa hundar.
Just det där om man skulle möta en annan hund eller vilt skulle dyka upp så blir de oftast betydligt dövare än de skulle bli i vanliga fall eftersom de lätt triggar varandra.

 

[Raderad medlem 94602]

Jag måste lära mig att göra som du. Men istället så nästan "skäms" jag när jag ska säga att han inte vill vara med andra hanar. Samtidigt förstår jag inte folks behov av att pracka på oss deras hund? På tåget så tillfrågades vi flera gånger om "han är snäll med andra hanar". Det kan väl inte jag garantera, och varför ska han prackas på en annan hund på ett tåg? Det är ju redan en lite knepig och trång situation för honom. Jag svarade ju typ nej, det är han inte, eller nått sånt så de inte skulle släppa fram sina hundar, men då kändes det på deras beteende som att jag hade en dålig hund/är en dålig hundägare. Jag förstår inte riktigt varför jag ska pracka på mina hundar okända hundar, och framförallt hundar de aldrig mer kommer träffa. De har ju liksom några utvalda kompisar som vi umgås med som de gillar, det måste väl räcka..

Precis. Vi människor är ju inte tjenis med allt och alla så varför ska våra hundar vara det?
Jag har fått höra att det är mitt fel att Mamma Mu är som hon är för att hon inte får hälsa
Sanningen är ju att hon behöver inte hälsa för att hon är som hon är.

 

[Tonto]

Mina hundar som är snälla med främmande hundar var för sig, blir riktigt griniga om en lös hund kommer farandes in i "vår flock".

 

[Tonto]

Precis. Vi människor är ju inte tjenis med allt och alla så varför ska våra hundar vara det?
Jag har fått höra att det är mitt fel att Mamma Mu är som hon är för att hon inte får hälsa
Sanningen är ju att hon behöver inte hälsa för att hon är som hon är.

Typ som att mina hundar är arga för att dom är kopplade. (När jag är ute och drar med dom)

 

[Raderad medlem 94602]

Typ som att mina hundar är arga för att dom är kopplade. (När jag är ute och drar med dom)

Jag fick för några år sen värsta avläsningen av en dam efter att jag nekat henne att släppa fram sin hund (kan ha varit ett får också). Trots att jag artigt sa nej första gången så fortsatte hon truga om att hundarna skulle få hälsa.
Då sa jag att min gillar inte andra hundar.
Svar på det var att hon skulle ju lära sig om de fick hälsa på varandra. (Mamma Mu var 8 år då och hade inte lärt sig ännu ) sen gick hon mot oss.
Eftersom hon verkade helt hjärndöd inför vad jag sa så sa jag som det var " kommer din hund fram kommer den bli skadad"
Tanten blev skitarg och fräste åt mig att det var mitt fel att hunden var som den var när den aldrig hade lärt sig umgås med hundar och sådana okunniga som jag skulle inte ha hund.
Då brann det i huvudet på mig med och kontrade att jag vill inte ha fram kreti och pletis hundar med gud vet vad för smittor och baciller till någon av mina avelstikar så de drar hem nått elände till vår flock eller riskera att någon hund inte kan tävla som planerat.
Sen gick jag kränkt där ifrån