Ond cirkel i ridningen...

[mesklover]

Hej, jag vet inte om jag placerat tråden i rätt forum men...jag har ett litet problem med min ridning. På grund av en ridolycka för drygt ett år sedan har jag blivit feg i min ridning. Detta ger sig uttryck i att jag i dressyr inte alltid vågar driva hästen framåt så mycket som jag borde, och i hoppningen lite samma sak. Jag är helt enkelt rädd för att om det går för fort kommer hästen busa alternativt jag förlorar kontrollen och ramlar av. Hela problematiken handlar om att jag är rädd för att ramla av och skada mig (som jag gjorde i ridolyckan, ramlade av och fastnade i stigbygeln en stund...)
Det här stör mig något enormt. Ofta tänker jag innan ridlektionen att "nu j*vlar ska jag rida jättebra och driva på ordentligt osv" men sen när jag sitter på hästen så blir jag plötsligt fegare, och fegheten leder till att jag rider sämre, vilket leder till att jag blir missnöjd med mej själv och känner mig sämst i världen på att rida. Som ni förstår har det blivit till en ond cirkel för mig. För jag märker så tydligt att de flesta felen jag gör, gör jag för att jag är feg. Hade jag inte varit feg hade jag ridit mycket bättre.
Är det någon som har några tips på hur jag ska få bort min feghet? Är det någon som varit med om samma sak som jag?

Tacksam för svar!!

 

[Qvistis]

Sv: Ond cirkel i ridningen...

Ett tips kan vara att hitta en tränare som kan puscha på dig så du glömer bort att vara feg tills det släpper!

 

[Deimion]

Sv: Ond cirkel i ridningen...

Tänk inte så mycket och sätt inte upp för höga förväntningar på din drivning. Då är det lätt att tappa förtroendet. Sen kan du rida på ett ställe där du känner dig säker och även kanske be någon longera dig på hästen?

 

[mesklover]

Sv: Ond cirkel i ridningen...

min ridlärare vet ju om att jag är lite feg, och försöker puscha mig, eller ja, i hoppningen iallafall. dessvärre verkar hon inte förstå hur allvarligt det är, fast det beror nog på, som hon sa, att jag ibland klarar av att hoppa vilka hinder som helst utan att vara rädd (när jag har en trygg häst) och ibland vågar jag mig inte ens över pluttsmå hinder (då jag råkat få en otrygg häst)..

 

[mesklover]

Sv: Ond cirkel i ridningen...

Tyvärr är longering inte ett alternativ då jag rider lektion på en ridskola. Men det där att med förväntningar, det är där skon klämmer tror jag, jag har sjukt höga förväntningar på mig själv, och jag vet inte hur jag ska sänka dom =/

 

[MyLittlePony]

Sv: Ond cirkel i ridningen...

Hej.

Jag känner precis likadant som dig! Detta efter en olycka för många många år sen, som fick mig att lägga av och rida. Men har nu börjat igen sen ett år tillbaka ca.
Förstår hur jobbig känslan är, och precis det där du säger att när man står på backen har man så mycket jävlar anamma i sig, sen när man kommer upp så blir det bara Man kan inte hjälpa det!
Jag tror det enda som funkar är många många timmar i sadeln, gärna på en trygg häst, och bara fortsätta. För varje gång det går bra stärks man lite, även om det tar tid. Förstår du? Så håller iaf jag på...
Skitjobbigt, men jag tror det är lösningen som funkar och håller i längden.

 

[mesklover]

Sv: Ond cirkel i ridningen...

Skönt att jag inte är ensam! Det är sjukt hur psykad man kan bli av en olycka, flera år efter!
Jo jag tror du har rätt, om jag ska vara ärlig så har jag ju märkt att jag blivit modigare, iallafall när jag rider hästar som jag vet hoppar snällt och inte busar. Tyvärr blir man ju psykad när man ser andra som ramlar av, speciellt när det händer under ens egen lektion, då blir jag plötsligt mycket fegare.
När jag rider de tryggaste hästarna (dom som inte busar/blir rädda och häänger med dom andra hästarna) så vågar jag driva på ordentligt, men dom hästarna kan jag ju inte rida hela tiden ju...

MyLittlePony: vad för olycka var det du var med om? skulle hjälpa att höra om det

 

[Bellini]

Sv: Ond cirkel i ridningen...

Jag känner igen mig i det du beskriver exakt! Just det här med att hästen ska balla ur om man driver på. Jag har ett sto som är snällt och jag har bara ramlat av henne en gång (då mitt fel). Men jag känner att jag är lite nervös för att hon ska balla ur när jag rider ut och driver på. Hon har aldrig gjort det och det stör mig att jag känner den där nervositeten för trots det.

Jag ramlade av en häst för ca 1,5 år sedan. Han ställde sig på bakbenen och slog över. Han ramlade över mig och trampade mig rätt över låret. Klarade mig ganska oskadd ändå. Krossad lårmuskel, hjärnskakning och massor av blåmärken

Jag var inte rädd veckorna efter. Jag red och tävlade (en annan häst) som går i full fart på hoppbanan och man får verkligen hålla i. Sen slutade jag rida den och mitt sto gick dräktigt så jag har inte ridit på 1 år ungeför. Har nu börjat rida igång mitt sto efter avvänjningen och nu känner jag såhär Jag är inte livrädd, inte alls. Men så fort hon grejar lite med huvudet eller ökar farten så kommer känslan.

 

[mesklover]

Sv: Ond cirkel i ridningen...

Jag var inte rädd veckorna efter. Jag red och tävlade (en annan häst) som går i full fart på hoppbanan och man får verkligen hålla i. Sen slutade jag rida den och mitt sto gick dräktigt så jag har inte ridit på 1 år ungeför. Har nu börjat rida igång mitt sto efter avvänjningen och nu känner jag såhär Jag är inte livrädd, inte alls. Men så fort hon grejar lite med huvudet eller ökar farten så kommer känslan.

Usch, vilken läskig olycka du var med om! Du hade tur!
Känner igen mig sjukt mycket i din beskrivning. Olyckan jag var med om hände då jag efter 2 års uppehåll fick för mig att tävla i hoppning (mest på skoj sådär för att se hur det gick) men slutade på akuten då hästen blev rädd för flaggen och tvärvände (jag föll av och fastnade i stigbygeln och blev sparkad ett par gånger). Började rida igen drygt 8 månader efter olyckan och då var jag inte alls rädd konstigt nog, utan rädslan kom efter ett par ridlektioner.
Nu växlar min rädsla ganska mycket, vissa lektioner är jag inte alls rädd, och andra lektioner är jag skitfeg, men jag får för mig att det går åt rätt håll?
Min egen åsikt är att min rädsla nog skulle försvinna om jag kunde rida en och samma häst under en längre tid, och jobba med mina problem med denna och samtidigt utvecklas i min ridning, men att hitta medryttarhäst är knepigt har jag märkt

Men kommer inte du på dig själv med att tänka att "varför blir jag feg för att driva när drivningen snarare skapar bättre bjudning och form"? Så tänker jag iallafall. Men som min ridlärare säger, om man rider hästen mycket framåt så blir hästen mindre motiverad till att busa, för busa gör ju hästen hellre när det går för sakta...

 

[Mabuse]

Sv: Ond cirkel i ridningen...

min ridlärare vet ju om att jag är lite feg, och försöker puscha mig, eller ja, i hoppningen iallafall. dessvärre verkar hon inte förstå hur allvarligt det är, fast det beror nog på, som hon sa, att jag ibland klarar av att hoppa vilka hinder som helst utan att vara rädd (när jag har en trygg häst) och ibland vågar jag mig inte ens över pluttsmå hinder (då jag råkat få en otrygg häst)..

Prata med ridläraren och berätta att rädslan sitter kvar ännu, och att du därför skulle behöva rida bara trygga hästar ett tag tills du känner dig säker igen. Med tiden kommer rädslan att gå över, så att du vågar rida mer framåt eller osäkrare hästar också.

Jag råkade ut för en sån olycka för kanske tio år sen, och har efter det blivit rädd för hästar som sticker. Dumt nog tvingade jag mig att rida såna hästar ändå, vilket ledde till panikångest. Nu är det tyvärr såpass befäst att jag nog kommer reagera så alltid, men lösningen är helt enkelt att inte rida hästar som drar iväg och försöker kasta av en. Däremot har det blivit mycket bättre med tiden, så nu krävs det verkligen hästar som drar iväg okontrollerat för att utlösa rädslan, pigga hästar eller hästar som bara är lite osäkra är inga problem.

 

[mesklover]

Sv: Ond cirkel i ridningen...

Prata med ridläraren och berätta att rädslan sitter kvar ännu, och att du därför skulle behöva rida bara trygga hästar ett tag tills du känner dig säker igen. Med tiden kommer rädslan att gå över, så att du vågar rida mer framåt eller osäkrare hästar också.

Jag råkade ut för en sån olycka för kanske tio år sen, och har efter det blivit rädd för hästar som sticker. Dumt nog tvingade jag mig att rida såna hästar ändå, vilket ledde till panikångest. Nu är det tyvärr såpass befäst att jag nog kommer reagera så alltid, men lösningen är helt enkelt att inte rida hästar som drar iväg och försöker kasta av en. Däremot har det blivit mycket bättre med tiden, så nu krävs det verkligen hästar som drar iväg okontrollerat för att utlösa rädslan, pigga hästar eller hästar som bara är lite osäkra är inga problem.

Det borde jag nog göra ja... det jobbiga är att ridskolan jag rider på har få riktigt trygga hästar, på senaste tiden har dom bara köpt in riktigt unga hästar som är väldigt lättskrämda, men förutom det är dom trevliga och någorlunda säkra. Jag försöker tänka på att när hästen blir rädd, att inte instinktivt dra hästen i munnen, för enligt min ridlärare fattar hästen då att man är rädd, och det peppar hästen mer, men hur många här gör inte så?
Jag har inga problem alls att rida pigga hästar, i hoppning vill jag ha en pigg häst som älskar att hoppa, i hoppningen är mitt problem att jag ibland tänker "nu stannar hästen, nu flyger jag av" och ett scenario spelas upp i huvudet där precis det händer, precis något språng innan häste hoppar av. Vissa hästar känner av detta och stannar (har iofs bara h'änt en gång sedan olyckan) medan vissa hoppar ändå. Men tanken som ploppar upp stör mig enormt! Hopprädslan blandat med rädslan att flyga av är det som gör det jobbigt för mig. Som tur är har hopprädslan försvunnit en aning då jag hoppat hoppglada hästar på sista tiden (under dagens hopplektion tänkte jag inte några onda tankar en enda gång!)

 

[satanic]

Sv: Ond cirkel i ridningen...

jag vet hur det känns jag är dock livrädd att min häst skall börja busa då det oftast resulterar i att min rygg lägger av i hans språng därför rider inte jag som jag skall.

dock i söndags gick det skitbra men igår slutade det med att kompisen fick ta oss i lina då han tycker att mamma inte skall rida o jag är så trött på det för det går sskitbra när han är snäll o då vågar jag rida som jag skall med sen börjar han o bräka o då fegar jag ur... är trött på detta o kompisen försöker hjälpa men jag känner mig som en ren nybörjare då inget går.
vissa dagar har jag bara lust o sluta rida för all framtid!!

 

[Bellini]

Sv: Ond cirkel i ridningen...

Jo jag brukar tänka så!

Dock så brukar spänningen släppa lite när jag ridit ett tag och hästen är mer avslappnad. I början är hon lite pigg ( men absolut inte jobbigt pigg), och då är jag rädd för att hon ska fara iväg. Sen om hon blir lite rädd för att gå förbi något, då blir jag rädd för att hon ska ställa sig på bakbenen om jag driver. Hon har aldrig stått på bakbenen med mig och jag skäms för att jag är nervös för det.

Vet inte hur jag ska komma över detta. Jag hoppas att det går över när vi har kommit igång ordentligt.
Det var en riktigt läskig olycka. Just det där att hästen ramlade över mig och trampade på mig. Fick nån slags chock efteråt och satt och skrattade hysteriskt på stallplanen efteråt i väntan på ambulans. Jag är glad att det inte blev värre skador.

(ska tillägga att hästen i fråga hade ont i munnen som upptäcktes efter veterinärkontroll efter detta beteende. Inte min häst och ingen visste innan att han hade ont.)

 

[MyLittlePony]

Sv: Ond cirkel i ridningen...

MyLittlePony: vad för olycka var det du var med om? skulle hjälpa att höra om det

Jag gick omkull med min ponny på en terrängbana, han fick avlivas på plats. Jag klarade mig utan skador.

Och ja, det är verkligen otroligt vad det sätter sig i huvudet. Jag har hoppat av flera gånger och gått in i stallet under lektioner. Hjälper inte att man har stans jädra prestationsångest heller. Hatar det

 

[Mabuse]

Sv: Ond cirkel i ridningen...

Nej, man är ju rädd för olika saker. Jag har aldrig varit rädd för att hästen ska stanna, eller tyckt det var obehagligt. Men det låter ju direkt olämpligt att sätta upp en rädd och lite osäker ryttare på en unghäst, för hästens skull om inte annat.

Är man rädd så är man, det är ingen mening att tvinga sig, rädslan blir inte bättre av det. Vad man behöver är en häst som är trygg, så att man får en massa goda erfarenheter istället. Finns det bara en enda trygg häst - ja, då får du väl rida den då? Varken du eller ridskolan tjänar ju på att du rider unghästarna och gör både dig själv och dem mer osäkra. Det måste ju din ridlärare förstå också.

Får du rida trygga hästar en halv eller en termin så kommer den värsta rädslan klinga av, utsätter du dig hela tiden för stopp är däremot risken att rädslan blir värre, eftersom du matar den, så att säga. Visst kan man pressa sig lite, men inte hur mycket som helst. Jämför med om du hade bränt dig på spisen, då hade du blivit lite försiktig, eller hur? Tror du det skulle bli bättre av att du medvetet brände dig igen och igen?