Omyndiga läkarstudenter

[nickan1]

Läste idag en artikel om att en 15-åring och en 16-åring läser till läkare i Sverige. Jag känner mig kluven till om det borde vara tillåtet eller inte. Att de kan lära sig rent kunskapsmässigt hyser jag inga tvivel om. Men har de mognaden att diskutera sjukdomar med patienter och att möta patienter redan i början av utbildningen när de är så unga. Även om de i början av utbildningen inte är ansvariga själva för patienter antar jag? Hade varit intressant att höra från någon som går utbildningen eller jobbar som läkare vad era tankar om detta är då jag inte är insatt i hur läkarutbildningen är upplagd och under vilken termin man börjar få något eget ansvar under praktiken . För jag antar att man precis som på andra utbildningar får mer ansvar under praktik ju längre man kommer i utbildningen? Lärosätena själva tycker det är ett problem och att det borde finnas en åldersgräns.
Artikeln finns här om någon vill läsa
http://www.lakartidningen.se/Aktuel...a-bekymrade-over-extremt-unga-lakarstudenter/

 

[landsbygdsbo]

Lärosätena har väl ingen åldersgräns, utan de som uppfyller kraven på meriter och kompetens kommer in på dessa. För praktik ute på sjukhusen tillkommer väl att sjukhusen inte är skyldiga att ta in dem som inte är myndiga...så vari ligger problemet?

 

[Araminta]

De första tre åren är så vitt jag vet ren teori. Du får möjligen gå bredvid en färdig läkare men några egna patienter har man inte.

Med det sagt så har jag länge förespråkat en åldersgräns på 20 på universitetsprogram generellt. Jag tror de allra allra flesta hade mått bra av ett års betänketid mellan gymnasiet och universitetet.

 

[Angel]

Man brukar inte ha klinterminer (dvs riktig praktik i längre perioder) förrän efter år tre och då är de studenter det handlar om i det här fallet ju myndiga. Innan är det mest att lära sig prata med patienter och få handledning i hur man utför olika undersökningar/behandlingar. Visst träffar man patienter redan från början men det är inte mycket eget ansvar så att säga förrän senare i utbildningen. Visst kan det bli ett problem men brist på pondus har ju då alla som ser extremt unga ut. Det är ju många som både ser betydligt äldre och yngre ut än deras faktiska ålder. Men visst underlättar det att vara lite äldre i många situationer.

Att det skulle vara olämpligt att dissekera bara för att man är minderårig förstår jag inte alls. Det är ju antagligen extremt begåvade studenter det handlar om som säkert är fullt kapabla att hantera det. Så obehagligt är det inte och dessutom är det frivilligt, i alla fall här.

Det som kan vara svårt är nog mest den sociala biten med kursarna som är på studentpubar och annat där minderåriga inte kan vara med och det känns som rätt stor risk att de känner sig utanför.

 

[landsbygdsbo]

De första tre åren är så vitt jag vet ren teori. Du får möjligen gå bredvid en färdig läkare men några egna patienter har man inte.

Med det sagt så har jag länge förespråkat en åldersgräns på 20 på universitetsprogram generellt. Jag tror de allra allra flesta hade mått bra av ett års betänketid mellan gymnasiet och universitetet.

Och vad vill du att de överintelligenta ska göra mens de väntar? rulla tummarna.

 

[Araminta]

Och vad vill du att de överintelligenta ska göra mens de väntar? rulla tummarna.

Och vad vill du att de överintelligenta ska göra mens de väntar? rulla tummarna.

Läsa lösa kurser, jobba, resa. Eller rulla tummarna, kan vara rätt vettigt det också ibland.

 

[mandalaki]

Med det sagt så har jag länge förespråkat en åldersgräns på 20 på universitetsprogram generellt. Jag tror de allra allra flesta hade mått bra av ett års betänketid mellan gymnasiet och universitetet.

Så tänker jag också. Kan inte komma på något enda yrke där livserfarenhet skulle vara en belastning.

 

[TygerTyger]

Med det sagt så har jag länge förespråkat en åldersgräns på 20 på universitetsprogram generellt. Jag tror de allra allra flesta hade mått bra av ett års betänketid mellan gymnasiet och universitetet.

Så tänkte jag också tidigare. Efter att ha talat med en sextonåring som gick första året på ekonomutbildningen är jag inte lika säker. Han påpekade att han inte skulle få några vidare jobb om han försökte söka några och att det kändes omotiverat och dyrt att resa i flera år utan sina föräldrar. Nu skulle han istället sikta på att vara färdig med en master och redo för jobbsök vid 21. Det lät plötsligt som ett ganska bra alternativ, tyckte jag.

För t ex läkare och psykolog tycker jag dock att åldersgränser vore motiverade.

 

[vallhund]

Så tänkte jag också tidigare. Efter att ha talat med en sextonåring som gick första året på ekonomutbildningen är jag inte lika säker. Han påpekade att han inte skulle få några vidare jobb om han försökte söka några och att det kändes omotiverat och dyrt att resa i flera år utan sina föräldrar. Nu skulle han istället sikta på att vara färdig med en master och redo för jobbsök vid 21. Det lät plötsligt som ett ganska bra alternativ, tyckte jag.

För t ex läkare och psykolog tycker jag dock att åldersgränser vore motiverade.

Spinner vidare.
Inom vissa specialområden anser jag det fel med åldersgränser för högre studier, t ex fysik, kemi, konstfack, matematik o musikakademin o säkert några till.

Vad gäller psykologi tycker jag den gamla utbildningen var bättre upplagd. Först läste man i tre år o blev B psykolog, sen skuule man arbeta minst två år för att komma in på PEG, för att bli A psykolog (motsvarande nuvarande leg psykolog). De som kom direkt från gymnasiet hade det ganska svårt även under grundutbildningen. De som arbetat som t ex mentalskötare eller psyksyrror hade mycket gratis o klarade sig mycket bättre, samma gällde även för andra yrken som t ex busschaufförer. Dvs livs o yrkeserfarenhet.

 

[Raderad medlem 68338]

Och vad vill du att de överintelligenta ska göra mens de väntar? rulla tummarna.

Skaffa sig livserfarenhet? Resa, träffa människor, volontärarbeta? Finns ju många sätt att skaffa nyttiga livserfarenheter på!

 

[Calyptra]

Som blivande psykolog (och långt över föreslagna åldersgränser) så kan jag tycka att det är rimligt med en 18års gräns i samband med egen patientkontakt (dvs inte auskultation utan eget behandlande arbete, för oss kommer det ganska sent i programmet). Att stänga ute någon från den teoretiska delen av ett program baserat på ålder, känns också fel. De på mitt program som kommit direkt från gymnasiet har mognat massor under programmets gång och har nog inte haft större bekymmer än oss andra som delvis arbetat inom vården innan.

 

[Angel]

Skaffa sig livserfarenhet? Resa, träffa människor, volontärarbeta? Finns ju många sätt att skaffa nyttiga livserfarenheter på!

Spontan fråga men varifrån ska de få pengar till att ha råd att resa, träffa människor och volontärarbeta? Så lätt att få ett jobb snabbt när man kommer direkt från gymnasiet är det ju inte riktigt nuförtiden.
Att läsa lösa kurser om man vet att man egentligen vill utbilda sig till något som kräver lång tids studier är ju inte direkt bra eftersom man då behöver allt CSN till den långa utbildningen. De är inte frikostiga med dispenser och det går oftast inte att tillgodoräkna sig lösa kurser på tex läkarprogrammet.

 

[kolblakkur]

Spontan fråga men varifrån ska de få pengar till att ha råd att resa, träffa människor och volontärarbeta? Så lätt att få ett jobb snabbt när man kommer direkt från gymnasiet är det ju inte riktigt nuförtiden.

Finns massor med möjligheter att arbeta som timvikarie inom vård och omsorg. Det skriks efter folk. Det om något borde vara bra inför läkarprogrammet.

 

[Angel]

Finns massor med möjligheter att arbeta som timvikarie inom vård och omsorg. Det skriks efter folk. Det om något borde vara bra inför läkarprogrammet.

Är det inte ofta så att det krävs körkort för dessa tjänster? Efter en snabb sökning på arbetsförmedlingen och diverse bemanningssidor verkar både körkort (ibland egen bil) och erfarenhet av vård och omsorg eller undersköterskeutbildning ofta vara efterfrågat.

Så man ska då också få arbeta med människor med vårdbehov innan man har uppnått en ålder där man anses lämplig att påbörja utbildning?

 

[kolblakkur]

Är det inte ofta så att det krävs körkort för dessa tjänster? Efter en snabb sökning på arbetsförmedlingen och diverse bemanningssidor verkar både körkort och erfarenhet av vård och omsorg ofta vara efterfrågat.

Nä. Vi har massor med folk utan körkort (även jag). Även tjejer och killar som fortfarande går i gymnasiet (men är över 18) utan tidigare erfarenhet. Inte ens hemtjänsten har egentligen körkort som krav, det finns cyklar och man kan åka till dubbelbemannade vårdtagare tillsammans med någon som har körkort. Som sagt, det behövs folk. Vår chef får ofta tillbringa sin fredagseftermiddag med att jaga vikarier inför helgen. Ofta är alla vikarier redan inbokade.

 

[mamman]

De första tre åren är så vitt jag vet ren teori. Du får möjligen gå bredvid en färdig läkare men några egna patienter har man inte.

Med det sagt så har jag länge förespråkat en åldersgräns på 20 på universitetsprogram generellt. Jag tror de allra allra flesta hade mått bra av ett års betänketid mellan gymnasiet och universitetet.

Men Sverige har ju redan bland de äldsta studenterna i världen. Det kostar både individer och samhället stora summor att så många är så sena med sina högskoleutbildningar. Premiering av dem med färska betyg är ett sätt. Att då inte tillåta att man går direkt från gymnasiet blir ju direkt kontraproduktivt.

 

[kryddelydd]

Finns massor med möjligheter att arbeta som timvikarie inom vård och omsorg. Det skriks efter folk. Det om något borde vara bra inför läkarprogrammet.

Inte för omyndiga personer.

 

[TinyWiny]

Men Sverige har ju redan bland de äldsta studenterna i världen. Det kostar både individer och samhället stora summor att så många är så sena med sina högskoleutbildningar. Premiering av dem med färska betyg är ett sätt. Att då inte tillåta att man går direkt från gymnasiet blir ju direkt kontraproduktivt.

Jag tror inte att man kommer runt det faktum att många läser senare. Skillnaden blir kanske istället att fler läser en istället för två universitetsutbildningar för att de har mer insikt i vad de vill göra. Den som går direkt från gymnasiet har mindre livserfarenhet och mindre insikt i vad de faktiskt vill göra än en som har jobbat något år, sett mer och fått mer livserfarenhet. Jag hade gärna sett ett år med diverse praktikplatser som utgår från individens önskningar både mellan grund och gymnasieskola och mellan gymnasie och högskola. Jag tror att färre hade gått "fel" utbildning med ett sådant system. Och ja, jag vet att det hade varit svårt att genomföra men jag tror på att i lugn och ro få hitta sin plats i livet utan den stress som finns idag.

 

[Manji]

Läste idag en artikel om att en 15-åring och en 16-åring läser till läkare i Sverige. Jag känner mig kluven till om det borde vara tillåtet eller inte. Att de kan lära sig rent kunskapsmässigt hyser jag inga tvivel om. Men har de mognaden att diskutera sjukdomar med patienter och att möta patienter redan i början av utbildningen när de är så unga. Även om de i början av utbildningen inte är ansvariga själva för patienter antar jag? Hade varit intressant att höra från någon som går utbildningen eller jobbar som läkare vad era tankar om detta är då jag inte är insatt i hur läkarutbildningen är upplagd och under vilken termin man börjar få något eget ansvar under praktiken . För jag antar att man precis som på andra utbildningar får mer ansvar under praktik ju längre man kommer i utbildningen? Lärosätena själva tycker det är ett problem och att det borde finnas en åldersgräns.
Artikeln finns här om någon vill läsa
http://www.lakartidningen.se/Aktuel...a-bekymrade-over-extremt-unga-lakarstudenter/

Får man läsa färdigt grundskola och gymnasie så snabbt? Tycke det kändes själv som att det inte spelade någon roll hur duktig och snabb man var i skolan, man fick ändå lida i samma takt som alla andra...

 

[MiniLi]

Det är ju inte med ålder och "livserfarenhet" (vad nu det är? Och vem ska avgöra vad man bör ha i bagaget för att vara redo?) som man möter sina första patienter. Utbildningen ska ge tillräckliga kunskaper innan patientmöten.

Det finns ju såklart en mognadsaspekt, men det kan ju variera stort och det är inte säkert att någon som är äldre är så mkt klokare.

Jag tycker inte vi ska stänga ute folk från utbildningarna. Kommer man som 15-åring in på programmet så är man ju uppenbarligen extremt högpresterande och begåvad och då reder man nog ut utbildningsmomenten.