Om ni vill veta...

Sv: Om ni vill veta...

Både med tårar och ord. Hon sade då att det var min tur att skrika och gapa och kalla henne fula ord. Det tackade jag nej till med förklaringen att så gör inte jag, jag tycker det är otroligt fult och lågt att använda glåpord; "mena vad du säger men säg inte vad du inte menar".

När jag berättade att jag skulle ordna tid hos bup sa hon som sagt att det behöver hon minsann inte. När jag förklarade att resten av familjen behövde hjälp, att vi mår dåligt av att hon mår dåligt, då blev det dock tyst.
 
Sv: Om ni vill veta...

Det är toppen att du berättar att resten av familjen också behöver hjälp, att ni har ansvar för er också. Och lägger hennes ansvar på henne. det kanske kan hjälpa henne i det hon behöver göra för att må bättre med!



Skickar återigen en hel bunt med styrkekramar!
 
Sv: Om ni vill veta...

Hon har blivit bjuden till släktingar över helgen om ett par veckor. De har en hästgård och deras yngsta dotter är bara 2 år äldre än henne. Hon trivs enormt bra där och litar verkligen på mamman som också är väl insatt i situtionen och har känt min dotter sedan hon var dryga året gammal.

Hon anser också att E behöver professionell hjälp utöver stöd från familjen. Och när dammet lagt sig lite så har jag blivit uppbjuden på en helg med ridturer, frukost på sängen, lata eftermiddagar i hammocken (pular iofs hellre med pållarna :love:) och en shoppingtripp! Kan knappt bärga mig... Fast med tanke på hammocken är det väl bättre om det är lite varmare ute... :smirk:
 
Sv: Om ni vill veta...

Jovisst, jag sa att det var som när pappa slutade dricka, hela familjen drog sitt strå till stacken genom att hjälpa och stötta honom. Det är samma sak nu, vi behöver hjälpa varandra men hon behöver extra hjälp som inte vi kan ge henne, på samma sätt som han behövde AA.
 
Sv: Om ni vill veta...

Vad kan man säga?
Mer än att önska er all lycka och styrka!

När jag läste inlägget var jag tvungen att ta mig en titt på min lilla tjej på 4 månader och inse att hon kanske inte alltid kommer vara den underbara lilla person som hon är idag! Det är tufft att inte kunna göra mer än sitt absolut bästa och hoppas att det räcker till..

Jag var inget praktbarn, jag var rätt jävlig när jag satte den sidan till, min mamma och pappa är idag de viktigaste i mitt liv efter Saga. Sambon kommer på en stadig delad andra plats med mamma och pappa..

Återigen!
All lycka och styrka till er!
Starkt att orka se sanningen i vitögat och att ta tag i den!!
Hon kommer tacka er förr eller senare!
 
Sv: Om ni vill veta...

Jovisst, jag sa att det var som när pappa slutade dricka, hela familjen drog sitt strå till stacken genom att hjälpa och stötta honom. Det är samma sak nu, vi behöver hjälpa varandra men hon behöver extra hjälp som inte vi kan ge henne, på samma sätt som han behövde AA.
Det var ju en superbra förklaring som hon måste ha tagit till sig. Det gör henne nog superbra att åka upp till släkten dessutom. Få tänka på lite annat och få upplevelser man inte får varje dag. Sånt lever man ju på ett bra tag sen när man kommer hem till vardagen igen. Dessutom får man drömmar och planer av att hitta på nya saker.
 
Sv: Om ni vill veta...

En liten försynt fråga! Hur gammal är din dotter?
 
Sv: Om ni vill veta...

Jag borde be alla nyblivna och blivande mammor om ursäkt, jag hoppas att jag inte skrämt livet ur er! :angel:

Det finns verkligen inga garantier med barn, det är lite som att koka soppa utan recept; man slänger i vad man har och hoppas att det blir ätbart...

Igår satt vi tillsammans på soffan och tittade på TV i 20 minuter utan tjafs, hur underbart som helst. Man lär sig att ta tillvara på och njuta av det man får av tonåringar...

Det känns också gott att höra hur andra trasslat med sina mammor men lyckats rädda relationen till slut. Jag var definitivt inget underbarn själv, lyckades med bedriften att bli utsparkad vid 16 års ålder och hade ganska precis kommit på jämn köl med min egen mamma när hon gick bort. Därför känns det otroligt viktigt att vi tar tag i det här och reder ut det, man vet aldrig vad morgondagen för med sig...
 
Sv: Om ni vill veta...

Tycker fortfarande att hennes konversationer ligger inom "normal" för tonåring, dock en bra bit åt det jobbiga hållet :cool:

Stora delar av de du skrivit ut skulle kunnat vara jag, dock utan glåpord.

Själv är jag inte drabbad just nu men sonen, snart 15, hade en asjobbig förpubertet :crazy:
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

  • Träning och hälsa del 12
  • Vad gör vi? Del CCV
  • Hiss och diss del 5

Hund, Katt, Andra Djur

  • Muddypaws 24/25
  • Ta bort tandsten med ultraljud
  • Avlivning älskade katt

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp