Om ni vill veta...

[Jillybean]

Sv: Om ni vill veta...

Spara rum på kalhygget åt mig, är du snäll! :smirk:

Till alla:

Tack för ert stöd, jag är ganska ensam härborta och det är jätteskönt att veta att det finns de som förstår och stöttar även om de inte kan komma över på fika!

Som en del av er vet så är pappan en alkis som vart nykter nu i snart 3 år. En del av hennes beteende kan med säkerhet länkas till att ha haft en pappa som under större delen av hennes uppväxt var frånvarande känslomässigt och som ställde till med en massa fylle-elände. Jag vill klargöra att han aldrig var fysiskt våldsam men däremot gormade och domderade en hel del.

Hennes val av kompisar har inte heller hjälpt men när hon började high school i höstas släppte hon de flesta av dem. Så drog användandet är numera minimalt, åtminstone såvitt jag vet (och kan märka).

Hennes beteende runt kompisar och andra vuxna är mer eller mindre perfekt, hon är artig, hjälpsam och glad. Nära bekanta och vissa lärare märker givetvis att det ljugs ganska friskt och att hon är otroligt självisk men på det stora hela tycker alla att hon är en bra tjej. Lärarna blir givetvis ganska frustrerade över hennes totala brist på ambition eftersom det är ganska uppenbart att hon är smart och kunde göra så mycket bättre ifrån sig om hon bara ville.

En liten fotnot: det tog mig runt 10 minuter att komma in på mitt konto på datorn imorse; hon hade raderat mitt lösenord, ändrat modeminställningen och raderat inloggningen till hotmail....

 

[Luff]

Sv: Om ni vill veta...

Vad vill hon?
För något är det?
Man står inte o skriker (dvs hittar på dumheter) så om man inte vill något.

 

[Jillybean]

Sv: Om ni vill veta...

Det tror jag inte hon vet själv ens. När jag frågar så säger hon "vet inte" om hon säger något öht. Oftast vill hon inte prata med mig för jag fattar ju inget iaf. Exempel:

Hon kommer hem från skolan, slänger igen dörren och marscherar direkt ut i kökt och slår på datorn. Inget hej eller nåt.
Jag: "Är det nåt som är fel?"
Hon: "Jag är verkligen frustrerad och på dåligt humör."
Jag: "Varför är du frustrerad?"
Hon "Miss X (lärare) blev arg för att jag inte gjort läxan och tvingade mig att stanna kvar på rasten och göra klart den."
Jag: "Varför gjorde du inte läxan igårkväll då?"
Hon: "Jag orkade/ville inte."
Jag: "Jamen självklart blir väl MissX arg när du inte gör läxorna, det vet du ju?"
Hon: (dramatisk suck)
Jag: "Och om du hade gjort läxorna hade hon inte blivit arg och du hade inte blivit frustrerad."
Hon: "Så enkelt är det faktiskt inte! D var på MSN och hon behövde verkligen prata om **** så jag kunde inte logga av och sedan blev det för sent och jag ville g och lägga mig."
Jag: "Men då var det ju DITT val att inte logga av och göra läxorna istället fast du visste att MissX skulle bli arg."
Hon: "Men herregud, fattar du ingenting??? Jag kan väl få ha kompisar även om du inte har några."
Jag: "jag har inte sagt att du int kan ha kompisar, bara att du får ta konsekvenserna om du sätter kompisarna före skolarbetet."
Hon: "Så jag har alltså ingen rätt till att ha känslor?? Jag ska bara låtsas som ingenting om jag är på dåligt humör???"
Jag: "Nej det har jag inte sagt men om det är självförvållat så tycker jag inte att du ska ta ut det på andra."
Hon: "Ni är faktiskt min familj och ni ska tolerera mig som jag är."
Jag: "Men vrför blir du då arg på din lillasyster om hon är sur och det går ut över dig?"
Hon: "Det är inte samma sak ju! Guuud, du fattar ju ingenting!!!" (stampar upp i sovrummet och drar igen dörren)

 

[Kamomilla]

Sv: Om ni vill veta...

Förlåt men

Den ordväxlingen var ganska normal med en hormonstinn tonåring.

 

[Luff]

Sv: Om ni vill veta...

Kan nog bara hålla med, det där var - Mamma, du är tvungen att älska mig fast jag beter mig som ett svin. Pillutta dig.

Jag förstår att det är jobbigt för dig Jillybean, det är väl uppmärksamhetssuget som drabbat din tös. -Allt ljus på mig för mitt inre är så mörkt och ingen i hela världen har det sååååå dåligt som jag.

 

[skogsridmulle]

Sv: Om ni vill veta...

*tröstkram*

 

[Alisa]

Sv: Om ni vill veta...

Kan nog bara hålla med, det där var - Mamma, du är tvungen att älska mig fast jag beter mig som ett svin. Pillutta dig.

Jag förstår att det är jobbigt för dig Jillybean, det är väl uppmärksamhetssuget som drabbat din tös. -Allt ljus på mig för mitt inre är så mörkt och ingen i hela världen har det sååååå dåligt som jag.

Jag vet inte om jag håller med. Visst det kan bara vara att hon är en jobbig tonåring. MEN det kan ochså vara att hon mår skit inombords på riktigt och detta är ett sorts rop på hjälp. Vissa säger inte rent ut att dom mår dåligt, inte ens till föräldrarna.

 

[Sablar22]

Sv: Om ni vill veta...

Jag vet hur det känns, fast ändå inte.
Kramar skickar jag en hel säck av!

Här är det rejält trassel med styvsonen (13 år)

 

[Sofiplopp]

Sv: Om ni vill veta...

Brukar ju aldrig vara på barn, utan ramlade in av en händelse - och såg din tråd.

Vill bara skicka en miljon peppkramar, gumman!!!
Hoppas att det ordnar sig - och det kommer det att göra, ska du se!!!

***vinkar från toppen på domkyrkan så det syns ända till landet borta i väster***

 

[Jillybean]

Sv: Om ni vill veta...

Men tänk dig om ALLA konversationer är sådana? Imorse öppnade jag hennes sovrumsdörr för att väcka henne, innan jag hinner säga ett ord fräser hon "Jag har faktiskt en väckarklocka, get out of my room!"

Bad henne göra rent kattlådan igår, hon tömmer den och fyller på ren kattsand men lämnar högar met kattsand och kattskit på golvet. När jag frågar varför hon inte gjorde rent ordentligt blir svaret "Håll käften, det var katterna som drog runt skiten"

Mao, varje tilltal, varje svar är fräsigt och uppkäftigt, inte konstigt att man mår skit...

 

[Jillybean]

Sv: Om ni vill veta...

Visst är barn underbara? :smirk: Hoppas det löser snart! *kram*

 

[Jillybean]

Sv: Om ni vill veta...

Håll i dig ordentligt, läste i UNT imorse att de flesta dödsolyckor i Sverige förorsakas av fall!!

Tack för stödet, det värmer!

 

[Sjalen]

Sv: Om ni vill veta...

Som en del av er vet så är pappan en alkis som vart nykter nu i snart 3 år. En del av hennes beteende kan med säkerhet länkas till att ha haft en pappa som under större delen av hennes uppväxt var frånvarande känslomässigt och som ställde till med en massa fylle-elände. Jag vill klargöra att han aldrig var fysiskt våldsam men däremot gormade och domderade en hel del.

Är detta något du vill/orkar utveckla? Vad har hon fått höra tror/vet du?

Kram!

 

[Jillybean]

Sv: Om ni vill veta...

Han gick med i AA för 3 år sedan (hon var då 12) och hela processen har vart väldigt öppen, båda barnen har vart på möten, läst AA litteratur och vi har haft många familjediskussioner om det. Hon verkar förstå det mesta men har (jag tror) svårt för att acceptera att det verkligen ÄR så; hon tycker det är grymt orättvist att hon föddes till en dysfunktionell familj, att vi inte har gott om pengar och lever i ett renoveringsobjekt.

 

[Sjalen]

Sv: Om ni vill veta...

Han gick med i AA för 3 år sedan (hon var då 12) och hela processen har vart väldigt öppen, båda barnen har vart på möten, läst AA litteratur och vi har haft många familjediskussioner om det. Hon verkar förstå det mesta men har (jag tror) svårt för att acceptera att det verkligen ÄR så; hon tycker det är grymt orättvist att hon föddes till en dysfunktionell familj, att vi inte har gott om pengar och lever i ett renoveringsobjekt.

Oj så svårt. Men det är kanske ändå just hennes pappa som är det som gör att hon reagerar så på att bo i ett renoveringsobjekt medan ett annat barn varit nöjt. Hon kanske tycker att "tänk om inte alla pengar gått till pappa, då hade vi kunnat bo bättre/göra mer som alla andra" osv. och det är ju orättvist för hon har ju inte bett om detta. Samtidigt orkar hon inte se att du kämpat på från ditt håll också utan mår för dåligt så du får agera slagpåse och vara den som får bära ansvaret för att pappa inte "botats" eller att du inte tagit henne därifrån eller vad för slags tankar hon nu kan ha.

Du gör nog det enda rätta som skaffar proffessionell hjälp iallafall. Jag tror säkert att ni ser tillbaka på detta med större lugn om några år men just nu måste det vara oerhört jobbigt. Inte minst för lillasyster som får höra allt det där och kanske inte är gammal nog att ta itu med vad som händer och det ska ni dessutom också orka tänka på...

Nä...fler kramar till dig så länge! Det här fixar ni!

 

[Jillybean]

Sv: Om ni vill veta...

Igår pratade jag med bup, idag ska vi göra intag och sedan dröjer det 2-3 veckor innan hon får tid hos en barnpsykolog.

Själv tycker hon inte det behövs, hon mår så bra så...

 

[Franzon]

Sv: Om ni vill veta...

Det blev tokigt med 2 inlägg

 

[Franzon]

Sv: Om ni vill veta...

Jag vet exakt hur du känner det! Har det likadant själv.det är ett helvete utan dess like!Glöm bara inte bort att DU har inget skuld i det hon gör.Försök tänka på dig själv även om det inte är lätt.
Miljoner styrkekramar till dig.Känner du att du vill prata så maila mig när du vill

 

[Taefill]

Sv: Om ni vill veta...

Hon kommer hem från skolan, slänger igen dörren och marscherar direkt ut i kökt och slår på datorn. Inget hej eller nåt.
Jag: "Är det nåt som är fel?"
Hon: "Jag är verkligen frustrerad och på dåligt humör."
Jag: "Varför är du frustrerad?"
Hon "Miss X (lärare) blev arg för att jag inte gjort läxan och tvingade mig att stanna kvar på rasten och göra klart den."
Jag: "Varför gjorde du inte läxan igårkväll då?"
Hon: "Jag orkade/ville inte." Jag mådde för dåligt så jag kunde inte ta mig samman och göra den
Jag: "Jamen självklart blir väl MissX arg när du inte gör läxorna, det vet du ju?"
Hon: (dramatisk suck)
Jag: "Och om du hade gjort läxorna hade hon inte blivit arg och du hade inte blivit frustrerad."
Hon: "Så enkelt är det faktiskt inte! D var på MSN och hon behövde verkligen prata om **** så jag kunde inte logga av och sedan blev det för sent och jag ville g och lägga mig." Så enkelt är det inte! Jag ville göra den, men fick verkligen ingen ork.
Jag: "Men då var det ju DITT val att inte logga av och göra läxorna istället fast du visste att MissX skulle bli arg."
Hon: "Men herregud, fattar du ingenting??? Jag kan väl få ha kompisar även om du inte har några." Men herregud, fattar du ingenting? Jag måste få prata med mina kompisar när jag inte kan prata med dig.
Jag: "jag har inte sagt att du int kan ha kompisar, bara att du får ta konsekvenserna om du sätter kompisarna före skolarbetet."
Hon: "Så jag har alltså ingen rätt till att ha känslor?? Jag ska bara låtsas som ingenting om jag är på dåligt humör???"
Jag: "Nej det har jag inte sagt men om det är självförvållat så tycker jag inte att du ska ta ut det på andra."
Hon: "Ni är faktiskt min familj och ni ska tolerera mig som jag är." Jag vill att ni stöttar mig
Jag: "Men vrför blir du då arg på din lillasyster om hon är sur och det går ut över dig?"
Hon: "Det är inte samma sak ju! Guuud, du fattar ju ingenting!!!" (stampar upp i sovrummet och drar igen dörren)

Halkade in här av en ren slump. Det där låter läskigt likt mig för några år sedan. Hade VÄLDIGT många såna konversationer då jag var i samma ålder som din dotter.
Vet inte om det hjälper, men jag översätter som jag tänkte när jag sa vissa saker. Tror du det kan vara lika för din dotter?
Jag litade inte på att min mamma skulle bry sig på rätt sätt, så jag ville inget säga.

Finns det någon vuxen som hon litar på som inte är närmsta familjen? Jag vet att jag skulle ha svarat ärligt om någon trygg vuxen (utom mamma) frågat hur jag mådde egentligen och tagit sig tid och lyssnat. För även om det är uppenbart att hon inte mår bra kan hon ju behöva få säga det.

 

[vindvissla]

Sv: Om ni vill veta...

Har du visat henne hur ledsen/orolig/bekymrad du är? Jag menar på riktigt? Har du gråtit eller så inför henne? Ibland fattar man inte som tonåring att man faktiskt gör andra människor illa. Speciellt inte dem man älskar.