Sv: Om du var tvungen att ha din hund på hunddagis..
Jag har min hund på dagis så jag kan berätta lite hur det är där...
*Hur skulle du vilja att hunddagiset skulle vara?
Dagiset är ganska litet, men i en stor lokal där de har en dagisdel (som endast personalen får vistas i). En försäljningsdel där de har foder, hudvård, godis, bäddar etc. En spadel där de har trim, tvätt och massage osv och en kursdel där de har teorikvällar på sina kurser...
*Vad skulle vara det viktigaste för din hund?
Det viktigaste för min hund är att det är lungt och tryggt (han är 6 mån) och att han inte är ensam för det fixar han inte än... Det är också viktigt att hans boxkompisar är snälla mot honom så att inte blir rädd för andra hundar.
*Hur vill du att personalen ska vara och vilken utbildning?
Personalen är lugn och trygg och de ordinarie är välutbildade. Sen har de ett par "vikarier" som troligtivis inte är lika utbildade men som är trevliga och de känner igen en när man kommer.
*Skulle du välja ett hunddagis nära stan med bra rastmöjligheter och rastgårdar eller ett ställe enbart på landet?
Jag bor ju i en liten stad så det är på landet, med bra rastmöjligheter, de tar två promenader alt en längre promenad och en stunds lek i rastgården... och det är nog det som valpis klarar.
* Vill du att din hund ska sitta ensam eller tillsammans med andra hundar?
Han sitter med andra... 8 st småhundar (renrasiga för sig och blandisar för sig). I hans box allt från en chiuaua (st?) till en dsg (tre dvärgschnauzer inklusive min och en av dem är hans mamma...)
*Ska hunden ha stimulans och rörelse eller lugn och ro?
Självklart både och... men personalen kör ju inga stimulansövningar med hundarna... det är alldeles för uppstressande för dem. Det är promenader och mys till relaxmusik som gäller... De har ett fast schema som de genomför varje dag så det blir rutin även på dagiset.
Tillägg:
Wilton älskar sitt dagis. Det ligger precis brevid mitt jobb så jag lämnar honom på vägen dit 3 dgr i veckan (2 dagar tränar han ensamhet och är med dagmatte). Han känner redan på flera 100 m att vi är nära och börjar rusa dit... och när vi ska hem blir han först glad att jag kommer såklart... sen vill han ofta in till kompisarna igen.
Har absolut inget dåligt samvete över att han han där, om jag märkte att han inte skulle gilla det så skulle jag ta han därifrån och lösa det på annat sätt... Men än så länge tycker han att det är toppen, och jag med!