Om du hade varit hundägare, vad hade du då velat?

Sv: Om du hade varit hundägare, vad hade du då velat?

Usch.. det vänder sig i magen när jag läser din bekants historia :(
Jag hoppas verkligen att jag slipper uppleva något sådant (precis som flera andra).

Jag hade ringt en veterinär och berättat läget. Hade han/hon då velat ta en titt trots ryggradens utseende så hade jag försökt köra dit hunden. Om veterinären inte trodde att hunden skulle ha någon chans så hade jag, som någon tidigare skrev, försökt möta upp polisen så att de skulle kunna ta bort hunden.

Jag vet med mig själv att jag aldrig skulle kunna ha ihjäl den själv... För några vårar sedan så fick mina föräldrars hund tag i en ekorre när vi var ute tillsammans. Han är gammal och halvblind och ekorren föll ner från trädet så det var kanske något fel på den redan, vad vet jag. Innan jag hann fram och bända upp hans käkar (han ville verkligen inte släppa) så hade han lyckats krossa 2-3 revben och säkert någon av lungorna för den andades väldigt illa.. Han kunde inte resa sig (antagligen i grav chock till på köpet stackarn :(). Jag kunde inte ha ihjäl den... Mamma fick fixa det... Vi la ekorren på en sten och mamma tog en ganska stor sten för att göra slut på den. Hon släppte stenen på den en gång över huvudet, han sprattlade i väldiga spasmer (om det var tack vare nerver eller skräck vet jag inte, antagligen nerver) så mamma fick göra det igen och då slutade den. Detta var för mig fruktansvärt, och det var ett vilt djur som jag aldrig sett förr eller som inte hade någon som skulle sakna den. Tänk då att behöva ha ihjäl någons hund...
 
Sv: Om du hade varit hundägare, vad hade du då velat?

En kanin hade jag tagit i bakbenen och slått huvudet i marken.
Jag får en liten känsla av att en kanin/hare beter sig lite annorlunda än en hund med bruten rygg.
Kanin blir nog mera stressigt, just också för det inte är en tamkanin (antar jag) och de verkar stressigare överlag när något händer.

Det var en tamkanin, mkt tam. Därför tårarna forsade när jag fick snedträffen och var tvungen att slå om.

Ta i bakbenen ville jag inte iom att ryggen var av, kanske inte gjort skillnad, men instinkten sa låt bli det. Dessutom vet jag ju var man ska slå (lärt mig för att kunna låta harar slippa lida om man kört på, de är mkt segare ha ihjäl än niner dock), så jag valde att springa och hämta yxan. Det ska ju vara ett humanare och säkrare alt än bakbensgrepp, sant eller ej vet jag inte.

Katten, eller det var en kattunge :crazy: var dock inte tam, men den betedde sig lugnare, men ändå klart stressad. Eller smärta, jag vet faktiskt inte som sagt. Men kom att tänka på det att iaf på människosidan är det inte ovanligt att svåra, allvarliga trauman akut smärtdämpas av kroppens egna substanser. Däremot kan en oskadad men chockad människa vråla i högan sky så man tror de MINST brutit alla ben i hela kroppen. De kan också bli paralyserade.

Var en av de saker som NOGA inpräntades på första hjälpenkurserna, och räddningsövningar. Att inte låta sig luras av att personen som skriker högst är värst skadad, personen som ligger och skriker med blodet rinnande nerför ögat kan ha 'bara' ett spräckt ögonbryn, och chockreaktion. Medan personen som sitter helt tyst, lugn och stilla kan ha akuta, livshotande skador (och chock även där, av den livshotande typen). Dvs det KAN vara rätt att om man måste välja ignorera personen med blodet rinnande över ögat och skrikandes i högan sky ett tag, och lägga resurserna på den tysta personen utan synbara skador eller liknande.

Och djur borde få liknande effekter, hästar som bryter benet t ex kan ju stå på tre ben med det fjärde dinglandes i nästan bara hud och benpipor genom huden, och lugnt äta hö, kolla sig omkring och synas ganska 'oberörda' initialt.

Så, måste vara oerhört svårt avgöra om en hund är i chock och stressad, eller lider i ett läge där den är påkörd, paralyserad men utan solklara tecken utifrån.
 
Sv: Om du hade varit hundägare, vad hade du då velat?

Jaa...

Med min erfarenhet av svårt skadad hund som bedömdes vara döende av både banverkspersonal på plats och polisbedömning via tfn, där närmaste jägare vägrade avliva hunden, polis på väg upp för att skjuta den och resultatet i dag är:

Rix-080909-1.jpg


Så ser jag nog att hunden ska tas till veterinär som sedan får avgöra om den ska avlivas eller behandlas..Eller åtminstånde att veterinär pratas med.

Hänger tarmar/hjärna etc. ut så att det inte finns snack om saken, ser jag hellre ett väl utfört halssnitt av en jägare, än ett antal smällar med fälgkorset i skallen, eller kvävning utförd av dito jägare!

Jag håller helt med dej.


*Kl*

En av mina katter hade enligt polisen brutit nacken när den blev påkörd av en bil, trots att katten hade halsband med telefonnummer på så ringde de mej inte förren katten var död.
Katten blev påkörd utanför huset jag bodde i så jag hade varit där på några sekunder.
Jag hämtade katten på polisstationen och kan ärligt säga att jag inte kunde se att hon brutit nacken.

Jag vill, som ägare själv avgöra om jag vill ta mitt djur till vet. eller avliva på plats.

I de fall där man inte kan hitta ägaren direkt hade jag om jag kört på djuret kört den till närmaste veterinär.

Att jag själv skulle slå ihjäl ett djur finns inte, jag skulle inte klara av att göra det.

Den erfarenhet jag själv har av större skador är att det gör inte ont precis när det händer utan senare när man hämtat sig från chocken och insett skadans allvar.
Jag tror att det är detsamma för djur, hur många trafik skadade rådjur och älgar finns det inte som har sprungit iväg trots synligt avbrutna ben.
 
Sv: Om du hade varit hundägare, vad hade du då velat?

Absolut, och därför en svår fråga. Jag blev dock väldigt ställd att man riskerade rättsliga följder, men självklart behöver inte skadan vara så svår som man bedömmer och hunden avlivas i onödan...

Jo de med rättsliga följder känns ju helt galet. Visst det kan ju bli i onödan, men i det här fallet var ju polisen påväg för att avliva, och inte för att bedöma så att säga, och hade väl inte ens ringt ut/med en veterinär heller (vilket ju polisen kan). Så känns helt avigt.

Jag skulle som sagt inte dra igång någon rättsapparat och det var min hund som personen slagit ihjäl. Iofs, om obduktion (vilket jag antar f-bolaget skulle vara intresserade av) skulle visa att hundens skador INTE var livshotande, då skulle det kännas extremt surt. Milt sagt. Men jag skulle inte lasta personen ändå, h*n gjorde ju vad h* ansåg var för hundens bästa liksom.
 
Sv: Om du hade varit hundägare, vad hade du då velat?

Usch.. det vänder sig i magen när jag läser din bekants historia :(
Jag hoppas verkligen att jag slipper uppleva något sådant (precis som flera andra).

Jag hade ringt en veterinär och berättat läget. Hade han/hon då velat ta en titt trots ryggradens utseende så hade jag försökt köra dit hunden. Om veterinären inte trodde att hunden skulle ha någon chans så hade jag, som någon tidigare skrev, försökt möta upp polisen så att de skulle kunna ta bort hunden.

Jag vet med mig själv att jag aldrig skulle kunna ha ihjäl den själv... För några vårar sedan så fick mina föräldrars hund tag i en ekorre när vi var ute tillsammans. Han är gammal och halvblind och ekorren föll ner från trädet så det var kanske något fel på den redan, vad vet jag. Innan jag hann fram och bända upp hans käkar (han ville verkligen inte släppa) så hade han lyckats krossa 2-3 revben och säkert någon av lungorna för den andades väldigt illa.. Han kunde inte resa sig (antagligen i grav chock till på köpet stackarn :(). Jag kunde inte ha ihjäl den... Mamma fick fixa det... Vi la ekorren på en sten och mamma tog en ganska stor sten för att göra slut på den. Hon släppte stenen på den en gång över huvudet, han sprattlade i väldiga spasmer (om det var tack vare nerver eller skräck vet jag inte, antagligen nerver) så mamma fick göra det igen och då slutade den. Detta var för mig fruktansvärt, och det var ett vilt djur som jag aldrig sett förr eller som inte hade någon som skulle sakna den. Tänk då att behöva ha ihjäl någons hund...

I ditt läge med ekorren hade jag låtit hunden görs slut på den. Även om du fått hunden att släppa hade den säkert tagit den igen om du sagt till.
 
Sv: Om du hade varit hundägare, vad hade du då velat?

Det hade säkert jag med velat, men som jag förstod det så var det väldigt tydligt att ryggen var av.

Det trodde de om Rix också, eftersom han var förlamad från halva ryggen och ner till baktassarna..

Han hade dock inte ett enda brutet ben någonstans på kroppen.

Hjärnskada, mosat öga, svullnad runt ryggraden och en del andra skador hade han, men som sagt, inte ett brutet ben någonstans.
 
Senast ändrad:
Sv: Om du hade varit hundägare, vad hade du då velat?

I en annan tråd berättade någon just om sin nu pigga och friska hund som en gång i tiden brutit nacken.

Jag håller med Gnist. Veterinär framför polis, jägare eller mina egna försök, som en första utväg. Sen vad som händer på vägen...det får ske det som sker.

/Syrsa
 
Sv: Om du hade varit hundägare, vad hade du då velat?

min sambo har nån bekant som var ute och gick med sin hund, tror den var lös och blev påkörd av tåget. den dog inte men var såpass allvarligt skadad att den inte gick att rädda, han fick strypa den själv med sitt skärp :(

jag själv skulle aldrig klara nåt liknande, skulle ha behövt bryta nacken på flertalet svårt skadade fåglar som kattkräken släpat in. men jag har aldrig klarat det trots att det hade varit mest humant.. jag är så arg på mig själv för att jag är en sån blödig ynkrygg!

och jag hade aldrig slagit ihjäl någon annans hund eller katt, jag vet faktiskt inte vad jag skulle ta mig till om jag var ensam ute på vägen mitt i ingenstans. ringt polisen givetvis och förmodligen grinat ögonen ur mig..
ändå har jag en vass yxa i bilen om jag absolut måste nån gång..
mindre djur (tex hare eller katt) hade jag nog hellre huggt huvudet av (förutsatt att djuret är stilla) än att slå och missa, har ingen aning om var man ska slå för bästa effekt..

jag hade nog alltid undrat om det hade gått att rädda min hund om det hände, och jag skulle nog vara tacksam men bitter för att nån slagit ijäl honom.. bläk, börjar nästan gråta vid tanken :cry:
 
Sv: Om du hade varit hundägare, vad hade du då velat?

Om de va min hund skulle jag vart ursinnit sur.
För de är klart de skriker om de bryter ryggen men jag hade (om jag vart med) tagit den till närmsta veterinär -som Gnist säger, kolla hennes Jämnte!
De finns hundar som kvider av en tagg i tassen...nä usch åh fy för att få bedömt av någon annan (som man absolut inte känner eller har något som helst förtroende för) att den inte kommer bli bra och som sedan slår ihjäl den -USCH!
 
Sv: Om du hade varit hundägare, vad hade du då velat?

Det hade han alldeles säkert.. Men jag känner honom och han skulle antagligen bara springa runt och bära på den tills den dog av kvävning (tack vare lungan) eller chocken. Kändes inte så juste :crazy:
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp