Om att vara "god ledare" och "visa vem som bestämmer".....

[Susan]

Sv: Om att vara "god ledare" och "visa vem som bestämmer".....

Ja att börja skrika och härja är meningslöst, brukar bara förvärra problemet då hästen ofta blir rädd

Som du säger först måste man tala om vad som förväntas. Man måste tala om att man vill att den skall stå still

inte bara ta förgivet att hästen är tankeläsare

Jag trodde du menade en mer dramatisk situation, med en skärrad häst som dansar runt
Jag brukar då vissla, lärde jag mig av min hovis mäster, det distraherar och de lägger fokus på mig istället för det farliga

Tiffany fick jag sjunga för på Strömsholm. hon dansade inte runt, men hon skulle få ryggbedövning och hon har lätt att känna sig trängd så jag stängde inte in henne i tvångsspiltan.
Tyckte heller inte brems var en bra ide

( vissa hästar får spel av brems - jag gillar den inte. Ingen av in hästar bremsas)
jag sjöng henne still ( var det av skräck för min hemska sängröst . Eller är jag en "råttfångare" )

 

[Susan]

Sv: Om att vara "god ledare" och "visa vem som bestämmer".....

Ja du har rätt i att NH kan bli hur som helst

men precis som du reagerar på uttryck som "visa vemsom är ledare" så reagerar jag på när en del NH folk envist hävdar att det beror på att hästen "förstår". Det skall alltså vara ett tecken på att poletten ramlat ned, eh...

Slickandet på mina händer ser jag s om en udnerkastelssignal. Det är naturlit med underkastelse signaler, men får man dom ideligen så är ngt knas.

Angående NH så tror jag att det verkar vara så att NH i början handlade om många wannabe's men att det verkar saneras upp?

Den gård som jag mötte NH på därvar det bara underkastelse

Men H*N verkar inte få så mycket jobb längre

 

[Elin5]

Sv: Om att vara "god ledare" och "visa vem som bestämmer".....

Jag har inte träffat varken dej eller hästarna så det är omöjligt att säga varför dom inte bryr sej om att du är rädd, kanske är dom tryggare i sej själva än med dej, eller så är du inte så rädd, (hoppas det för din skull) jag har ingen aning.

Ang polishästen tror jag som jag skrev att de andra hästarna känner av att den litar på människan helt enkelt. Sen är jag fundersam över hur rädd den var, kanske var den helt enkelt "alert" i situationen, uppmärksam och beredd, men inte skräckslagen, vissa saker ger rätt mycket samma utslag om man mäter i kroppen, rädsla och stridsberedskap tex.

:

¨

Nja hästarna är nog faktiskt modigare när jag är med... så kanske är jag inte rädd då. I allafall är jag troligen mindre rädd än många av de som säger att de inte är rädda.

Kanske ligger en del av skillnaden i tolkningen av ordet rädd/osäker.

OK är det, som du skriver ovan, rädsla i form av skräckslagen vi talar om- då håller jag med om att det inverkar menligt.

Men när jag talar om rädsla menar jag merar att just "vara uppmärksam, vaken, allert och förberedd". Att vara beredd på att nåt kan hända. Att avväga vilken väg som är säkrast mm Den pirrande magkänslan av att du inte riktigt vet vad som kommer att hända härnäst när ex en hund ligger och lurpassar på din häst och du inte vet NÄR den hoppar fram.. Jag talar inte om panik.

Har jag bestämt mig för att gå förbi "mannen under pressenningen" så är jag helt inställd på att göra det- men samtidigt beredd på att hästen kan hoppa till. Vore jag panskt rädd och inte trodde att vi skulle klara prövningen skulle jag givetvis ta beslutet att vända.

Polishästen:
Och de andra hästarna var ju modigare när den lilla rädda hästen var med. När den inte var med hade de ju sina ryttare kvar men det hjälpte inte.

Oavsett vilken typ av rädsla man känner tror jag det vor bättre att "erkänna den" då har man en chans att bearbete och komma över känslan.

Endast den som är rädd (inser faran) kan vara modig Om du inte är rädd krävs ingen mod.

 

[Ponnytant]

Sv: Om att vara "god ledare" och "visa vem som bestämmer".....

Jag hyllar inte heller principen att "aldrig låta hästen äta ur handen"! Att träna med en häst om är "inklickad" är dessutom roligt! Om man som jag haft bedårande ponnysar runt sig som man ju inte kan rida så är det roligt när det finns andra möjligheter (dock har jag inte ägnat mig åt "trick-träning"). Vi har bytt stall och jag träffar inte dessa små vänner längre.......... *saknar*

Första kommandot dotterns häst lärde via klicker var "stå fint" = stå still på fyra ben med huvudet rakt fram. Mycket användbart!

 

[Ponnytant]

Sv: Om att vara "god ledare" och "visa vem som bestämmer".....

Vill bara flika in att det var DENNA typen av tråd jag önskade när jag startade den och jag tycker det är så intressant att höra era åsikter och erfarenheter!

Betydligt mer intressant än att få rådet "gå en kurs", "skaffa en tränare" eller bli informerad om att "fast-fix" inte finns..........

Som jag skrev tidigare - om man ställer mycket frågor riskerar man att bli sedd som HELT ovetande....... Men det är en risk jag ofta tar (med ålderns rätt ). Reagerar numera bara när jag blir avsiktligt feltolkad för att någon vill ta poäng eller tillskriven åsikter jag inte har.

Jag tror (för att knyta ann till tidigare inlägg) att just det är alltför vanligt. Om man försvarar något inom t ex NH kan man bli tillskriven även "av-arterna" och det gäller de flesta dicipliner. Jag har intresserat mig för AR mycket de senaste åren (via dottern) och visst hade jag fördomar!

Tidigare var "western" det jag tilltalades mest av (luddigt begrepp med grenar och företeelser jag inte tagit till mig, men jag älskar trailbanor!) och även här hade jag förutfattade meningar om vad folk tyckte. Men efter hand man lär sig inser man vad man vinner på att vara nyfiken!

Western + trailbanor + AR ja, uppmärksam läsare inser lätt att jag nu är MYCKET nyfiken på W.E.!

Fast - denna tråd startades för att jag ville få eran syn på ledarskap via EGNA UPPLEVELSER och kanske ngn typ av sammanfattning av vad NI tycker är "bra ledare".

 

[Susan]

Sv: Om att vara "god ledare" och "visa vem som bestämmer".....

Jag tror att om du kan erkänna att du är rädd så behöver det inte avspegla sig i ditt kropps språk och du smittar inte hästen

Om du förnekar din rädsla är du spänd som en fiolsträng

grovt generaliserat och som sagt man lägger olika betydelse i ordet

Med lite fantasi och erfarnehet så kan man ju faktistk inse vad som "kan" hända. Tycker man inte det är jobbigt med olyckor så är man antingen lyckligt ovetande eller rent av okänslig

Man behöver ju inte vara rädd flr egen del - utan att en häst skall skada sig

det är jag då och då när jag ser andras hästhantering- men som tur är "har dårarna sina egna skyddsänglar"

 

[axel]

Sv: Om att vara "god ledare" och "visa vem som bestämmer".....

Ja att börja skrika och härja är meningslöst, brukar bara förvärra problemet då hästen ofta blir rädd

Mina hästar tål det för att de vet av erfarenhet att det inte är de som jag skriker på, utan för några år sen då det kom stora hundar inrusande mellan hästbenen för att äta upp min hund som var med- Detta hände då ganska ofta.

De höll sig då nära mig- fast jag var rasande

De vet att jag skyddar dem.

Jag var ibland rädd iom en av hundarna var en ej rätt tränad skyddshund som t o m hade gett sig på storHusse. Den var mkt mkt obehaglig. Tog sig ur hundgården o ingen var hemma.

 

[Elin5]

Sv: Om att vara "god ledare" och "visa vem som bestämmer".....

Hua...låter rysligt. Tur att de gick bra.

Jag tror hästar (djur) vänjer sig vi det mesta bara man inte skyddar dem från allt otäckt. Man får inte linda in dem i bomull.

Är det alltid dödstyst i stallet så klart att de hoppar för minsta ljud. Själv uppsöker jag gärna "faror" med mina hästar. Finns en grävmaskin på gården går vi dit. Åker folk rullskidor utanför grinden går vi dit o kollar. Är en häst livrädd för paraplyer så tränar vi tills den utan problem kan umgås med paraplyer.

Tappar ibland bunkar och grejor i stallet. Är faktiskt lite klumpig av mig -men hästarna bryr sig inte- de är vana.

Skrik och rytande beror på vilken häst det är. Halvblodet som har haft många ägare och trolígen varit med om en del hemskheter i sitt liv, blir stirrig medan de hästar jag fött upp själv eller haft sen unghästar inte bryr sig.

Vi tränar (leker) med "otäcka saker" pressenningar mm. Skyper jag in under en pressenning kommer Quarterstoet in till mig och kollar. Halvblodet är lite mer vaksamt.

 

[Elin5]

Sv: Om att vara "god ledare" och "visa vem som bestämmer".....

Jag tror att om du kan erkänna att du är rädd så behöver det inte avspegla sig i ditt kropps språk och du smittar inte hästen

Om du förnekar din rädsla är du spänd som en fiolsträng

grovt generaliserat och som sagt man lägger olika betydelse i ordet

Med lite fantasi och erfarnehet så kan man ju faktistk inse vad som "kan" hända. Tycker man inte det är jobbigt med olyckor så är man antingen lyckligt ovetande eller rent av okänslig

Man behöver ju inte vara rädd flr egen del - utan att en häst skall skada sig

det är jag då och då när jag ser andras hästhantering- men som tur är "har dårarna sina egna skyddsänglar"

Just det. Du fick fram det som jag försökt säga läänge

 

[flashlight]

Sv: Om att vara "god ledare" och "visa vem som bestämmer".....

Tja, jag är finkänslig så jag gissar inte ang om det var sångrösten

Men hästar gillar att höra vår röst, helt klart.

I mer dramatiska situationer, ang stå still så brukar det betyda mycket att röra vid hästen lägga en hand på halsen, stå nära, prata. Samma princip som i en mindre upprörd sitaution fast man kanske måste vara mer tydlig- för att få kontakt,
Vara lugn, prata, lägga en hand och stryka den över halsen, tills den varvar ner lite, förstärka med beröm. Men i såna situationer måste man ännu mer ligga före och ha lite koll på vad som händer runt om så att man hinner förekomma att hästen blir upprörd igen.

Ska den behandlas (som du skrev om) och man inte har sångröst så är "pannknack" bra, det är mycket lugnande att stryka hästen över pannan, "tappa" lätt med fingrarna i pannan osv samtidigt som man pratar med den, det distraherar och lugnar.

 

[Susan]

Sv: Om att vara "god ledare" och "visa vem som bestämmer".....

KL

Pannknack lärde min mäster mig
Det du beskriver var mitt jobb - många gånger då han inte hade tålamod, med de små liven.

Blev de för bråkiga så fick jag hålla i foten och jobba

Han var lite feg - skjöt fram mig först - för att se om jag överlevde på de värsta

Han ville bremsa en del men de han ville bremsa fick spel. Han pleggade dem, men det avr det du beskriver som gjorde att det gick att få på skor. Jag tror många är så strykrädda så blri hovis arg så funkar det inte. och många hovisar blri arga för att de blri rädda. Att så var fallet med min mäster insåg jag när han fick spel på att jag stängt in oss i boxen med hästen som skulle pleggas.

Det jag lärt mig mest av ang hästhantering är faktiskt den. Den hette Caress, och det var det som det fick bli med den eftersom mäster byxis som han var sprutade plegget på halsen

Jag var då kär så jag bara smekte den hela tiden, den blev som en omvänd hand. Och jag fick hålla givetvis

En och annan häst blir så panicy att den blir blockerad, då är det ngt fel i botten dvs schmertz, då når man inte fram på samma sätt.
det är min erfarenhet.
Det var obehagligt med Tiffany. Hon lyssnade och gjorde som jag sa - men jag nådde inte hela väggen fram.

och det vet jag själv - är en för stor del av sinnet upptaget med smärta så kan man inte ta in omgivningen riktigt.

Rädslan är ju då också befogad. Man är rädd för att det skall göra ont - och det gör ju ont på riktigt

Hästar visar väldigt lite smärta. Alla former av pålagringar känns som en spark på skenbenet. Många hästar har pålagringar utan att äg märker ngt


Ang. mitt skämt.
Jag har ingen sångröst - men jag sjöng ändå. Man får offra sig lite

 

[Susan]

Sv: Om att vara "god ledare" och "visa vem som bestämmer".....

fast - denna tråd startades för att jag ville få eran syn på ledarskap via EGNA UPPLEVELSER och kanske ngn typ av sammanfattning av vad NI tycker är "bra ledare".

först vill jag skriva att detta med ledarskap egentligen är en etologisk miss då inte samma häst är den mest dominanta - som den som är ledarhäst = i etologiskmening är en ledare den som går först - mot vatten, annat bete etc. det har inget med dominans att göra. Den går andra följer frivilligt

Dvs en initiativtagare, som de andra tycker har bra omdömme

Det måste man ju vara om hästen skall följa. Sedan måste man nog ha alla andra roller i en flock också. Mammans uppmuntrande och Pappans beskyddande och också av säkerhetsskäl kunna flytta hästen = mest dominant

Man kan ju inte bedöma om man själv är en god ledare, men utfirån min erfarnehet av hästägare såsom hovis så tycker jag vi männsikor har två olika profiler - de som är för hårda - och de som är för mjuka

Ingen är perfek i mitten, det man inte har får man jobba med. ( förståelse eller pondus)
Så den absoluta egenskapen för en hästhanterare tycker jag är förmågan att titta innåt och utvärdera sina egna handlingar

För mig blri det konstigt att se hästhantering som något särskiljt ifrån livet självt

Det handlar om kommunikation och en ömsesidighet precis som alla relationer här på jorden. Bara det att i hästvärlden så slipper vi de värsta avarterna

 

[Ponnytant]

Sv: Om att vara "god ledare" och "visa vem som bestämmer".....

Ska den behandlas (som du skrev om) och man inte har sångröst så är "pannknack" bra, det är mycket lugnande att stryka hästen över pannan, "tappa" lätt med fingrarna i pannan osv samtidigt som man pratar med den, det distraherar och lugnar.

"pannknack" Ska prova det med en pålle som brukar börja "skrubba" mot handen (för att bli kliad) när någon stryker den i pannan.

 

[Ponnytant]

Sv: Om att vara "god ledare" och "visa vem som bestämmer".....

Det handlar om kommunikation och en ömsesidighet precis som alla relationer ..//..

QUOTE]


Jag har samma inställning som du (tror jag) till själva ordet "ledarskap"....