Olycklig häst, sliter snart mitt hår i förtvivlan!

J

joneya

Finns det några kloka, erfarna människor som kan ge mig en checklista? Jag fattar inte vad som är SÅ fel.

Idag är det andra dagen som han vägrar komma i hagen. Han ser mig komma, får en olycklig blick, lägger bak öronen minimalt för att visa att något är fel och går undan. Jag hade önskat att det vore så "simpelt" som att han bara testar mig, men jag tycker mig inte se den andan hos honom när han gör såhär. Han har öronen bakåt, ser irriterad ut och ser inte alls road ut. Efter ett tag lägger han till med "vända bakdelen mot"-fasoner, men även här ser han faktiskt hemskt underlägsen ut på något vis. Han ser olycklig ut, han ser inte ut som en självsäker häst som testar sin ägare (han har testat mig tidigare och får en tydlig gnista i ögonen när han är på testnings-humör).

Idag släppte jag grimman och kunde komma nära nog för att smeka honom på halsen (fast det var inte bara att gå fram, jag fick vela lite, driva bakdelen och berömma massor när han rörde huvudet minsta lilla i min riktning (förutom när han strök öronen, då skällde jag lite istället)). Kan nämnas att han faktiskt, OVANLIGT NOG, flyttade undan bakdelen när jag visade att jag ville att han skulle flytta den (vanligtvis surar han som attans och stoppar ut bakbenet i min riktning, piskar med svansen och säger "lägg av, du driver inte med mig inte").
Förstår ju att något måste vara fel, hästar betéer sig inte såhär helt utan anledning. Och eftersom han flyttade bakdelen kan det inte handla om att han testar mig, i sådana fall skulle han garanterat ha sparkat mig istället för att flytta sig.

Vad kan det vara?!

Hästen rids inte.
Jag gör inget som jag kan komma på är obehagligt; inte till den grad att han beteer sig sådär. Det jag brukar göra är att ta in honom, låta honom äta lite hö, borstar igenom honom (numera använder jag sällan de borstar som han "ogillar"), kliar honom lite (har täcke ute, troligen detta som orsakar att det kliar runt manke och rygg), och ibland så masserar jag in Arnika-Gel där det verkar behövas. Mat, massage och kliande brukar uppskattas, så varför vill han inte komma i hagen?

Bytte nyligen till Ört-Musli som han verkar vara allergisk mot, så den tog jag bort ur foderstaten för några dagar sedan (han har kliat av sig en stor del av svansen på en dag, och har även lite märken här och var på huvud och hals, troligen efter att han kliat sig).

Han har även gått igenom hagen X antal gånger. Varför vet jag inte. Förut stod han med A-gänget, gick över till häst B; nu står han med häst B och nu är hagen trasig åt andra hållet ibland. Han går inte till stallet, utan han byter bara hage.

En hästviskare har förmedlat att han tycker att det är för många tankar om honom, att rätt ska vara rätt och att vi inte ska vela (det är då jag som velar, vet inte om jag ska överta kontrakt på honom eller inte, om jag ska behålla honom eller inte, och just detta hänger inte lika mycket på mig som på ägarinnan *suck*). Kan hästar bli SÅ irriterade av detta tro?

Tacksam för lite hjälp.

M.v.h.
från
en väldigt förtvivlad Joneya
 
Har han alltså bytt hage o kompisar nyligen? Kan det vara så att han saknar sina gamla kompisar o vill tillbaka dit? :confused:
 
Visst håller du på med NH???
Sluta upp med det och var som folk istället :p
Jag VET att skulle jag hålla på med min ena häst med era övningar så skulle han först bli arg, sen om jag inte ger mig skulle han tappa tron på mig totalt och inte tycka att jag var något värd....Fungerar hästen utan alla övningar o flyttningar så låt det vara så....alla hästar vill inte bli omyndigförklarade , utan en hel del hästar har intigritet och är noga med den...och det tycker jag att man skall acceptera :bow:
 
Sysslar med NH? Jag håller inte på med lekar, utan uppfostrar där det behövs helt enkelt, och då kanske jag tar till saker som påminner om "NH-övningar".

Har faktiskt inte gjort mycket träning alls med denna häst, han har varit så lätthanterlig och väluppfostrad som det är. Den som tränat lite är väl jag såklart, jag behöver massor med NH (d.v.s. jag behöver lära mig konsekvens, tydligare kroppspråk, avlärning av dumma impulser m.m. JAG behöver lära mig att vara bättre med hästar, för ibland känner jag mig verkligen bara som "en stor dum pajas som borde leka med my little ponies istället").

Enda gången jag omyndigförklarar honom är när han surar för att jag ber honom stå still eller flytta sig i stallgången. Då brukar jag numera bara skratta lite åt honom, "du e så söt när du är sur, men du måste ÄNDÅ flytta på dig så att jag kommer åt".
Eller är man fanatisk NH'are bara för att man vill kunna flytta sin häst i gången när man t.ex. ska flytta sig undan för större saker som vill passera (skottkärror, andra hästar m.m.)?

Som sagt var, det enda jag har gjort är just det jag skriver, borstat, pysslat med. På sin höjd har jag tagit promenader (där VISS lydnad råder, såklart, men jag gör inga särskillda "övningar"), och har även gjort några tappra försök till arbete för hand (vilket inte heller är NH, det är snarare dressyr från marken, d.v.s. träning utan belastningen av en ryttare).
 
De står så gott som i samma hage, med en tråd emellan bara. Idag stod både min och hans hagkamrat och busade genom staketet med en av hästarna i hagen bredvid.

Förut gick han igenom till stoet som han står med nu, så det är därför han går med henne. Vore ju konstigt om han vill tillbaka, eftersom han rymde till stoet. Å andra sidan måste väl hästar också få byta åsikt, men det låter knepigt.
 
Är det en ung eller gammal häst?
Som jag fattar det har du inte haft den så länge, vad har han gjort innan? Har han varit i full träning eller skrotat i hage?
Fäller han?

Är ju jättesvårt att kommed med några idéer utan att ens känns hästen, men om han t ex varit i träning eller aktiverats innan kanske han är uttråkad, fast då borde han söka kontakten med dig istället, nu kommer matte nu HÄNDER det något liksom?

Är det en ung häst kan det ju vara att den har en liten formsvacka, växer eller liknande och behöver få vara ifred ett tag och bara vara?

Om det är fällningsdags så kan ju en del bli rejält ömma av det och han kanske tycker borstningen är obehaglig?

Har du provat att låta honom vara helt och hållet i 4-5 dagar, dvs inte gör aett dugg och bar5a låta honom vara ifred helt, vad händer isf då? Om inte - prova och se?

Min valack är typen som 'pratar' med väldigt små signaler. Normalt så är det inga problem att hämta honom i hagen, men vissa dagar har han gått undan och jag har fått gå efter en liten stund (vi talar minutrar, fem minuter kanske) innan jag fått ta honom. Dessa dagar har han inte känts helt hundra när jag sen ridit. Inte så han varit avig etc, utan 99% istället för 100%. Det händer kanske en gång i halvåret att han går sin väg när jag kommer, och de dagarna har jag för sakens skull sett till att jag får klia och gosa lite men låtit honom vara kvar i hagen och låtit honom vila, de kan ju ha dåliga dagar likväl som oss (och han är normalt väldigt glad att få jobba och ser fram emot det)

Bara lite allmänt spånande från min sida =)
 
Jo, men det var därför jag skrev att man skall vara som folk....självklrt så flyttar man ju på hästen om man vill att den skall flytta på sig...men med vissa filosofier så lär man dom att flytta på sig var o varannan dag :crazy: och det kan nog bli ganska så tradigt för en häst....
Jag fastnade för det där med att peta på rumpan och jag vet eller vill minnas att du varit ganska så "inne" på NH, och då kan det för en häst bli lite mycket...det var bara ett tips...för håller man på med samma sak varenda dag(träning) så är det inte så konstigt om hästen blir uppgiven o ledsen i ögat....
 
jag behöver massor med NH (d.v.s. jag behöver lära mig konsekvens, tydligare kroppspråk, avlärning av dumma impulser m.m. JAG behöver lära mig att vara bättre med hästar, för ibland känner jag mig verkligen bara som "en stor dum pajas som borde leka med my little ponies istället").
Sätt dig i hagen och sitt där några timmar ett par dagar. Se inte hästen i ögonen, utan hur han rör sig och reagerar. Lär känna hästen -det kan hjälpa.
Enda gången jag omyndigförklarar honom är när han surar för att jag ber honom stå still eller flytta sig i stallgången. Då brukar jag numera bara skratta lite åt honom, "du e så söt när du är sur, men du måste ÄNDÅ flytta på dig så att
Varför surar hästen när du ber honom flytta sig på gången? Dom hästar som jag träffat som surar/grinar/vägrar flytta sig på gången har alla haft goda anledningar till att göra så.
Det gäller bara att komma på hur man ska hjälpa dom.

Att hästen kliar av sig svansen och även på andra ställen bör väl vara ett bevis på att den inte mår som den ska?

Det låter som en avdankad och olycklig varmblodstravare...
 
Hästen är 11 år. Har travtränats tidigare i sitt liv, men "hade inte gnistan" enligt tränaren som sålde honom till en bekant till mig.
Han har tränats regelbundet, men har även varit oren i benen så gott som hela den tiden. Hästen ifråga älskar att röra på sig utan ryttare, älskar att få sträcka ut i trav, trots att benen varit allt annat än bra. Hältan har oss veterligen inte utretts, och just nu står han i hage och får enbart lite motion för hand ibland så att han inte ska bli helt uttråkad.

Samtidigt som han älskar att sträcka ut, verkar han vara en häst som vill vara ifred väldigt mycket. Jag har faktiskt lämnat honom några dagar ifred, kanske inte just 5 dagar, men efter en 3-4 dagar brukar han spetsa öronen och ta några steg i min riktning när jag kommer till hagen. En väldigt nyfiken men självständig häst. Gillar att undersöka och kolla läget och se nya saker, men jag får fortfarande en stark känsla av att han vill ha distans och få vara ifred ibland. Han borde dock ha en anledning till detta tycker jag.
 
Men varför är inte hästen utredd o behandlad?? Då är det ju inte konstigt om han är lite olycklig.....
 
Jag petade inte på rumpan, utan det var så att han vände bakdelen aningens mot mig, jag kände mig hemskt illa till mods och tänkte att jag vill ha framdelen till mig, inte bakdelen. Hästar driver ju varandra, även om de inte använder lika utstuderade "zoner". Så vad jag egentligen gjorde var helt enkelt att vifta lite med grimma och grimskaftet i riktning mot bakdelen. Då uppmärksammade han att något hände, vände huvudet i rätt riktning och fick beröm (d.v.s. neutral hållning från min sida, glad röst + sluta med "störningsmomentet"). Efter att ha gjort så några gånger så flyttade han till slut undan bakdelen en bit från mig. Det var inte alls tänkt som en lek eller något, det var bara mitt sätt att säga att jag vill inte ha bakdelens uppmärksamhet, utan snarare huvudets. Han tuggade lite fundersamt samtidigt som han såg rätt nöjd ut, och när jag berömde åkte öronen fram som ett jehu.

Det där med att flytta bakdelen för tryck har jag gjort just när vi ska flytta på oss i gången eller när vi gjort vissa skänkelövningar från marken (vissa hästar verkar inte förstå vad skänkeln betyder, då behövs inlärning/förtydligande (om man vet att allt stämmer fysiskt och mentalt)).

"inne på NH"? Det är DU som verkar tro att NH bara innebär flytta för tryck på plana ytor bara för sakens skull. Jag kanske är inne på NH, men om du med NH menar "gå ner på banan och flytta på bakdelen/framdelen för femtielfte dagen i rad" så är det INTE vad jag sysslar med; då är man INTE inne på NH, då är man inne på Bored-horse-ship/stupid-human-ship ;)

De senaste dagarna (dagarna innan han vägrade komma) har jag inte ens haft honom i gången, då har jag pysslat med honom när han står i boxen, och jag har inte avläst varken irritation eller missnöje eller uttråkning (han har ju haft sitt hö att tugga på). Flytta delar av hästen gör jag bara när det "behövs", som t.ex. i gången när han står fel, eller när jag gör någon övning på banan (t.ex. när jag arbetar för hand (barock, INTE NH), eller när jag arbetar runt 4 koner (framdelsvändningar runt tunnor/koner/hinderstöd för att lära in bakdelsförande skänkel)). I boxen är han fri att röra sig som han vill och om han visar missnöje går jag för det mesta ur boxen (ibland vill jag göra klart något jag påbörjat, så då gör jag detta innan jag går ur boxen).

Samma sak varje dag är verkligen inte något vettigt. Jag går aldrig samma väg eller är på banan 2 dagar i rad, och jag gör aldrig samma sak 2 dagar i rad. Självklart ska det vara roligt för hästen (sedan får den väl finna sig i vissa saker också, som om vi är ute och går får han finna sig i att jag inte KAN hålla hans travtakt i många meter, och att han därför inte får trava så mycket han vill). Så fort han är uttråkad säger han till, det är en väldigt "bra" häst på så vis, han ställer krav på mig som hästmänniska.

Jag är i alla fall övertygad om att du missbedömt mig som en fanatiker. Sedan kan det hända att jag har lärt mig lite på vägen, vet att för bara några år sedan var jag betydligt mera fanatisk.

Har haft hästen i ca. 5 månader och har enbart en gång kollat 7 games mest för skojs skull, för att pejla läget, se vad man klarar och inte klarar med sin häst; för att se vad han tycker om mig helt enkelt.
 
Jag känner redan hästen rätt väl. Det är min kroppsuppfattning och mitt psyke som behöver tränas (jag är en rätt vimsig människa bitvis).

Vad har de hästar du träffat på haft för anledning för att sura när de ska flytta sig i gången?

Läste du vad jag skrev? Han kliade av sig svansen och en bit på hals och mule i samband med ett foderbyte, så vi misstänker allergi. Jag har nu uteslutit detta foder ur foderstaten och han är redan betydligt bättre. Att hästen blir allergisk mot ett nytt foder är inget jag kunnat förutspå eller förhindra, däremot kan jag nu ta bort det eftersom jag vet att han inte tål det.
 
Hältan kommer när man sätter igång honom och försvinner när han vilar.

Sedan är det ingen som är villig att bekosta en utredning. Jag är urfattig och borde inte ens ha häst, men om jag släpper iväg honom kommer han garanterat att börja ridas/tränas utan hältutredning.

Jag handlar säkert väldigt fel i detta avseende, och det finns inga bra ursäkter. Allt jag kan säga är att tyvärr har hästen hamnat fel från första början (d.v.s. ägaren innan som sålde honom som ridhäst trots hälta, och ägarinnan som äger honom nu som inte vill ha honom och vill sälja honom för lätt ridning, och så nu jag som med rädsla för vad som ska hända honom försöker så gott jag kan för att ta tillräckligt god hand om honom).

Det skulle ta mig emot att skicka en trevlig och snygg (ok, jag är partisk!) travare till slakt, utan att veta om han kunde ha räddats (d.v.s. om benen (eller vad det nu än är som ger upphov till hältan) går att fixa).
 
Vill absolut inte kritisera dig på något sätt. Förstår det här med ekonomi!

Min undran till dig är om hästen kan vara sur för att han har ont när han tränas och därför är oroligt att bli igångsatt, för det är ju trots allt människor ( tidigare) som har åsamkat honom smärta?

Av egen erfarenhet vet jag att min häst har blivit J-ligt vrång i hagen när han hade ont ( lång konvalecens). Fundera i alla fall kring det?
 
Äsch, jag förtjänar säkerligen viss kritik. Jag tycker även jag att man inte ska ha häst om man inte har råd, och så sitter man här ändå! Jag hade INTE planerat att bli med häst innan jag tagit körkort och skaffat jobb, och nu är jag student med inkomst efter det och även med häst (min kompis var borta och fick tillbaka hästen från en köpare, så jag fick hoppa in och ta hand om honom, och här är jag, fortfarande).

Det skulle kunna vara så att han är rädd för att sättas igång. Jag har en medryttare som så smått hade börjat skritta honom (han visade ingen hälta längre, så jag tänkte att vi ger en lugn igångsättning en chans). Han var jättefin och ren i benen efter de 2 första skritturerna, men efter tredje turen (då hästarna iridsällskapet tydligen hade tjafsat lite vid något ställe) så var han hemskt mycket sämre i benen. Nu sätter jag stopp här och inser faktum, att han inte kan sättas igång utan en rejäl undersökning av hans kropp först (och att vi kommer fram till vart grundfelet sitter och behandlar det om det går). Samtidigt, borde han koppla MIG till igångsättningen? Vet han att det är jag som bestämmer över honom och att det var jag som sa att hon fick skritta honom?

Den här tråden var väldigt nyttig, den fick mig att tänka en massa. Som det ser ut är de hästvänligaste valen:
1. Skicka honom till slakt
2. Göra en REJÄL undersökning och gå till botten med problemet (i benen) en gång för alla!

Sedan är det inte säkert att just benen har med hans tillfälliga vrånghet att göra, men man vet ju aldrig.

Tilläggas kan att han började inte springa igenom tillbaka till första hagen förräns de ställde en väldigt ung liten islänning i den hagen. Kanske är han hemskt nyfiken på denna? Någon dag tidigare när han inte gick att hämta stod han av någon konstig anledning i "fel" hage, och då stod han bredvid just fölisen (då hade han inte ens sprängt hagen, så jag har ingen aning om hur han tagit sig igenom).
 
Tycker faktiskt att du i detta fall skall lyssna lite till vad "hästolkaren" förmedlade till dig. Hästar känner på sig vår sinnestämning, de kan således känna på sig om man inte är ärligt engagerad, han verkar ha använts som ett verktyg utan att vara hos någon som verkligen älskar honom och vill ha honom. Klart att det sätter sig på psyket hos ett djur som kan läsa av oss inifrån.

Vill man inte ha sitt djur på ett ärligt vis, samtidigt inte lämna bort det till någon som verkligen vill engagera sig så tycker jag det är bättre att djuret får gå vidare till andra sidan än att gå omkring och inte känna sig önskad och kanske ha ont som ingen heller vill engagera sig i att utreda.

MVH/
 
Samtidigt, borde han koppla MIG till igångsättningen? Vet han att det är jag som bestämmer över honom och att det var jag som sa att hon fick skritta honom?

- Alltså jag tror inte hästarna bryr sig om en specifik person, varken dig eller medryttaren. Det är mer generellt - att människor innebär träning.

Dina funderingar låter förnuftiga. Utredning eller att "vandra vidare", så fint det nu heter. Tror inte att du mår bättre av att se hästen vara olycklig. Men tänkt på att ena alternativet kan leda till det andra.

Synd helt enkelt. :(
 
Risken finns ju att problemet är så stort att man inte kan åtgärda det för en rimlig prisklass, och då får man väl såklart kanske ta det beslutet, DÅ. Men i sådana fall VET man att det inte var värt/inte gick att rädda honom. Skulle jag skicka iväg honom av bekvämlighet och lättja nu så skulle jag ha dåligt samvete i resten av mitt liv.
 

Liknande trådar

Hästvård Jag har en häst med fyra vita strumpor och rosa hud därunder. Har under de senaste åren drabbats av olika grad av mugg/rasp under senare...
Svar
8
· Visningar
857
Senast: Fiorano
·
Hästmänniskan Har börjat ridskola för nybörjare (ingen erfarenhet) och gått 3 tillfällen, överväger att sluta då jag inte känner mig välkommen. Första...
2
Svar
20
· Visningar
2 112
Senast: Brynja
·
Hästvård Långt inlägg men vill gärna ha synpunkter och idéer då jag börjar tvivla på hur jag själv tänker! Jag har en 4årig häst som går med en...
Svar
3
· Visningar
1 115
Senast: Roheryn
·
  • Artikel Artikel
Dagbok Ok varning för långt och veligt inlägg här nu, men behöver få skriva av mig känner jag. Kanske att när jag ser saker och ting på pränt...
Svar
14
· Visningar
905

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp