J
joneya
Han brukar kunna komma UTAN godis. Min policy är att inte ge godis till denna häst, eftersom han blir hemskt oartig; och som någon säger ska det vara trevligt att vara med mig, att man inte ska fokusera allt för mycket på diciplin just nu; därför får godiset vara (eftersom då MÅSTE jag diciplinera, kan inte ha en häst som viftar med framhovarna på mig eller biter mig; van att få godis titt som tätt av människor här och var, så han har lite ovanor från det hela (framhovarnas viftande kommer från "träning")).
Det där med andra hästar skiter han blankt i, eftersom när han inte kommer nu har han någon anledning. Han ser inte ett dugg svartsjuk eller nyfiken ut, bara inställd på vad jag kan komma att göra i nästa steg (d.v.s. KANSKE FÅNGA HONOM!).
Blir han nyfiken på något jag gör så håller han sig antingen på avstånd, eller kommer nära med stor misstänksamhet mot mig som inte släpper. Kan nämna att jag har INTE använt en massa metoder för att få in honom, snarare har jag inte haft problemet att han inte vill komma, och när jag har haft problemet har han varit väldigt lättövertalad, eller så har jag lämnat honom ifred för att jag vissa dagar kanske förstår vad som kan vara fel.
Jag tycker inte det är en självklarhet att min häst ska komma till mig OM jag dagen innan t.ex. råkat ta det för hårt med honom (nu rider inte jag, men det är bara ett exempel). Är något obehagligt så anser jag att han har all rätt i världen att säga ifrån. Det är en helt annan sak om han springer iväg och ser glad ut, ungefär som "du kan inte ta mig! Du kan inte ta mig! *hehe*". Men om han går undan för att något stör honom så gör jag bäst i att inte "kräva lydnad". När jag är olycklig vill jag faktisk ha betydligt snällare regler, och detta överför jag till hästen.
Det där med andra hästar skiter han blankt i, eftersom när han inte kommer nu har han någon anledning. Han ser inte ett dugg svartsjuk eller nyfiken ut, bara inställd på vad jag kan komma att göra i nästa steg (d.v.s. KANSKE FÅNGA HONOM!).
Blir han nyfiken på något jag gör så håller han sig antingen på avstånd, eller kommer nära med stor misstänksamhet mot mig som inte släpper. Kan nämna att jag har INTE använt en massa metoder för att få in honom, snarare har jag inte haft problemet att han inte vill komma, och när jag har haft problemet har han varit väldigt lättövertalad, eller så har jag lämnat honom ifred för att jag vissa dagar kanske förstår vad som kan vara fel.
Jag tycker inte det är en självklarhet att min häst ska komma till mig OM jag dagen innan t.ex. råkat ta det för hårt med honom (nu rider inte jag, men det är bara ett exempel). Är något obehagligt så anser jag att han har all rätt i världen att säga ifrån. Det är en helt annan sak om han springer iväg och ser glad ut, ungefär som "du kan inte ta mig! Du kan inte ta mig! *hehe*". Men om han går undan för att något stör honom så gör jag bäst i att inte "kräva lydnad". När jag är olycklig vill jag faktisk ha betydligt snällare regler, och detta överför jag till hästen.