Sv: Olika metoder att lasta häst.
*kl
Många intressanta svar det blev i denna tråd. Jag kan ju delge historien som ligger till grund för trådskapandet
Jag skulle åka iväg med min medryttarhäst + ägare + medhjälpare (släkting till ägaren). Jag var inte med vid ilastningen utan blev upplockad efter vägen. Eftersom jag hört att hästen är svårlastad förvånade det mig att de fått in den på 15 min men jag tänkte inte mer på det, tydligen är det så att hästen ibland går rakt in och ibland vägrar.
Situationen uppstod då vi skulle hem från träningen. Av någon anledning blev det så att jag höll i hästen och då även skulle lasta. Inte mig emot eftersom jag lastat mången häst i mina dagar, så jag började gå mot rampen. Hästen tvekade, men gjorde inget annat. Varpå ägaren började gå på den med handkraft (puttar, bankningar vassa fingerpetningar) samtidigt som denne beklagade sig över att de glömt långpisken hemma. Till saken hör att hästen är väldigt privat om sin bakdel och inte gillar ens svansborstning vissa dagar. Jag sa till ägaren att hon skulle lugna ner sig, eftersom hästen blev märkbar irriterad och jag ansåg att det gjorde mer skada än nytta, varpå ägaren nästintill går upp i falsett och talar om för mig att man är tvungen att gå på hästen
hela tiden för att annars går den aldrig in. Jag kände hur jag fick bita mig i tungan, men tänkte att en gång till och hon får lasta själv och jag tar taxi hem...
Nåväl. Ägaren gav sig inte, hästen blev ännu mer irriterad, tappade fokus på transporten och jag fick flera gånger varna henne för att hästen snart skulle bli tillräckligt irriterad för att sparka. Kan kanske tillägga att hästen är en sådan som endast står stilla alt. backar. Inget kastande och stressande mer än att den är väldigt skeptisk, håller man sig lugn och väntar ut den får man sin vilja genom i de flesta situationer så det var min strategi även vid lastningen vilket jag även talade om för ägaren + släkting vid ett flertal tillfällen. Om man däremot stressar och jagar på blir hästen direkt på tvären och stressar upp sig (det är ju en häst
).
Till slut får hästen nog och lägger iväg en bakutspark mot ägaren som envisas med att irritera den bakifrån. Ägaren flyger iväg av träffen men inget går av iaf, blir dock chockad och hållar sig undan från hästens bakdel.
Efter ytterliare 10 min åker havrehinken fram. Ägaren + släkting har ingen lust att ödsla en hel semesterdag på att lasta häst så nu byter man strategi till mutor. Beklagar sig återigen för att man glömt långpisken hemma, för då "går hästen minsann in direkt". Jag säger i förbifarten att det enda sättet är att träna hemma, och inte ta till nödlösningar varenda gång man måste åka iväg. Att det dessutom händer endast ett par ggr/år gör inte vanan bättre för hästen...
När hästen kommit så långt att den står med alla benen på rampen och med huvudet inne i transporten tycker ägaren återigen att det är en ide att trycka på den bakifrån. Resultatet blir en häst som omedelbart travar baklänges och stannar 10 m från transporten. Superbra ide, verkligen. Efter endel lirkande och hästen är tillbaka med alla fyra på rampen, blir ägaren otålig igen. När hästen gör en ansats till att tänka bakåt börjar ägaren istället för att putta eller skramla med hinken en ny välgenomtänkt manöver - skrika. Det ekar i transporten och hästen travar precis som förra gången, baklänges och ställer sig 10 m bakom.
Då blir ägare + släkting trötta på hästen. De hade ju tänkt gå på stan idag. Då åker linan fram (man har ju heller inte med sig två linor, utan det får bli en lina man lägger runt baken på hästen och på varsin sida försöker baxa in den med). Hästen ställer sig på tvären och flera gånger får jag påminna om att man inte kan dra en häst med bredsidan mot in i transporten med. Efter mkt om och men går hästen in, jag kryper under bommen och ska precis ge hästen lite belöning då jag hör hur man bokstavligt talat smäller igen rampen (hästen får ju inte hinna ut). Hästen hoppar till och jag måste gå ut genom framdörren för att inte få den i knät