T
Tican
en mamma och hennes dotter (43 och 17 år) har hyrt boxplatser och bostad av oss i 2 år, och flyttade för tre veckor sen. de har väldigt dåligt med pengar och har igentligen itne råd att ha hästar, men har haft upp till 8 hästar!! ingen av dem kan rida för fem öre, men det var mest 17-åringen som försökte. hennes fyra hästar hon red stegrade sig två, en brukade stanna och vägra gå framåt, och en nordsvensk var så stressad att hon var helt blöt av svett efter en 20-minuters skrittur i skogen.
jag är 13 år, rider inte SÅ dåligt iaf, och försökte hjälpa till... t ex när 17-åringen hade bråkat med sin pojkvän och sket i att mocka så gjorde jag det, jag hjälpte till med småsaker och gav goda råd. i somras när jag och hon var i stallet tillsammans bestämde jag mig för att prata lite mer med henne.. jag var så snäll och lindade in allt så mkt som det bara gick, men förklarade ändå att hon behövde hjälp med sina hästar och sin ridning, för att komma någonstans (eftersom hon envisades med att tjata om att "ååh, jag vill tävla på ....!" även fast hon inte kom längre än 20 m innan hästen började stegra sig...) hon blev, som jag nog igentligen väntat mig, sårad, ledsen och sur. det är väl inte så lätt att ta hjälp av någon som är 4 år yngre, men ändå?? nånstans måste hon ju FÖRSTÅ att det inte är hon som haft otur och fått "elaka" hästar utan att det var hennes eget fel??
nu har ju denna familj flyttat, och har bara tre hästar kvar. bl a en SUPERFIN connemarakorsning på 6 år, hoppade asbra och var jättehärlig att rida och hålla på med. hon började stegrade sig och "bråka", och såldes för 6000 till en ridskola. denna hästens föl, också väldigt fin och lika missförstådd, byttes mot en mager travarliknande häst (som sticker med 17-åringen...) med en transport och 2000 emellan till travarägaren.
detta är bara en minimal del av vad man kan berätta om denna familj, tar inte upp det här. men vad gör man?? är sådan här grov okunnnighet djurplågeri?? vad kunde jag ha gjort, mer än det jag gjorde?? och hon VÄGRAR att ta hjälp!! blir så ledsen av såna här människor..
jag är 13 år, rider inte SÅ dåligt iaf, och försökte hjälpa till... t ex när 17-åringen hade bråkat med sin pojkvän och sket i att mocka så gjorde jag det, jag hjälpte till med småsaker och gav goda råd. i somras när jag och hon var i stallet tillsammans bestämde jag mig för att prata lite mer med henne.. jag var så snäll och lindade in allt så mkt som det bara gick, men förklarade ändå att hon behövde hjälp med sina hästar och sin ridning, för att komma någonstans (eftersom hon envisades med att tjata om att "ååh, jag vill tävla på ....!" även fast hon inte kom längre än 20 m innan hästen började stegra sig...) hon blev, som jag nog igentligen väntat mig, sårad, ledsen och sur. det är väl inte så lätt att ta hjälp av någon som är 4 år yngre, men ändå?? nånstans måste hon ju FÖRSTÅ att det inte är hon som haft otur och fått "elaka" hästar utan att det var hennes eget fel??
nu har ju denna familj flyttat, och har bara tre hästar kvar. bl a en SUPERFIN connemarakorsning på 6 år, hoppade asbra och var jättehärlig att rida och hålla på med. hon började stegrade sig och "bråka", och såldes för 6000 till en ridskola. denna hästens föl, också väldigt fin och lika missförstådd, byttes mot en mager travarliknande häst (som sticker med 17-åringen...) med en transport och 2000 emellan till travarägaren.
detta är bara en minimal del av vad man kan berätta om denna familj, tar inte upp det här. men vad gör man?? är sådan här grov okunnnighet djurplågeri?? vad kunde jag ha gjort, mer än det jag gjorde?? och hon VÄGRAR att ta hjälp!! blir så ledsen av såna här människor..