Objektiv kring sin egna hund.

Sv: Objektiv kring sin egna hund.

Det var just den där springande punkten....att man själv anser. Påpeka en brist som ägaren inte vill eller kan se och det kommer en helt annan reaktion.
 
Sv: Objektiv kring sin egna hund.

Det var just den där springande punkten....att man själv anser. Påpeka en brist som ägaren inte vill eller kan se och det kommer en helt annan reaktion.

Jag tolkade dig som det blev liv oavsett kritik. Men då är jag med. Sen tycker jag, men kanske bara är lyckligt lottad, att när det gäller konstruktiv kritik ang hunden kan de flesta ta det. Men allt som har med uppfostrans/uppförande, det trampar på tår (mina med ibland, erkännes)
 
Sv: Objektiv kring sin egna hund.

Jag är en av de som skrivit att min hund är perfekt, det var i en tråd för någon månad sedan.

Vad jag menade var inte att hon är perfekt i alla avseenden, kroppsligt och mentalt. Jag vet inte ens exakt hur en perfekt borderterrier ska vara i exakt alla avseenden. Vad jag menade var att hon är perfekt för mig i fråga om vad jag just nu, i den livssituationen jag är, efterfrågar i en hund!

Jag är praktiskt taget nybörjare inom hund, hon är min första hund och jag har ingen tidigare erfarenhet. Jag kan inte så mycket om hundars mentalitet och vet exempelvis inte exakt vad ord som följsamhet, tillkämpande, dådkraft, social kamp, jaktkamp etc etc innebär och hur mycket man vill ha av varje, vilket jag såklart förstår skiftar mellan raser och hundägare.

När jag köpte hund visste jag ungefär vad jag ville ha och jag fick det. Jag ville ha en hund som var glad, vänlig, lätthanterlig, men tuff och med tillräckligt med "kräm" för att hänga med på allt och ha viljan och förmågan att tävla. Vad dessa egenskaper heter på "mentaltestspråk" har jag ingen aning om.

Hon är inte så korrekt fysiskt sett. Tror att hon har för stora öron, för lång nos och för högt ansatt svans bland annat, men det är säkert mer. Men det spelar ingen roll för mig, jag ska inte ställa ut och inte ta valpar.

Självklart ska en uppfödare ta hänsyn till alla delar, både kroppsligt och mentalt. En duktig uppfödare hade kanske hittat en massa mentala fel på min hund, vad vet jag.

Hennes mentala "brister" tillskriver jag mig själv och att jag inte kan hantera dem bra nog. Hennes starka jaktinstinkt exempelvis som gör att jag inte kan ha henne lös. En duktigare person hade kunnat komma tillrätta med den, jag kan det inte. Och förresten, det faktum att jag tycker att den är jobbig gör den ju inte till en brist. En uppfödare/jägare ser det som en positiv egenskap! Alltå sådant gör det ju svårt att vara objektiv när det gäller den "perfekta" hunden: Det beror helt enkelt på vem du frågar! Vad som är en brist för den ene är en tillgång för den andre.

Igår hade jag tråkigt och satt och surfade på uppfödarsidor och hittade en mallekennel där det fanns info om rasen. Där stod bland annat att de kunde vara svåra att lämna ensamma eftersom de gärna förstörde hemmet, man skulle vara noga att inte låta barnens kompisar springa och störa och snubbla på hunden eftersom den kunde attackera etc. Det är inget jag vill ha. Men för en malleälskare som värdesätter andra kvalitéer så är detta kanske inte alls viktigt och något som man sas får på köpet med andra, mer värderade egenskaper.

Så för att sammanfatta din fråga, varför en del (t ex jag) har svårt att vara objektiva tror jag att det finns följande orsaker:

1. Okunskap, dvs jag exempelvis, vet inte exakt hur en perfekt rastypsisk borderterrier ska vara, exakt hur mycket korset ska stupa eller hur långa benen ska vara. Jag vet inte exakt hur tillgängliga de ska vara, eller hur skarpa i gryt.

2. Det beror på vem du frågar. En uppfödare har kanske andra krav än en glad amatör. Och kraven mellan uppfödare skiljer sig. En del vill ha en perfekt linje från nos till ögon, andra värdesätter jaktegenskaper och struntar i noslinjen. Dessutom skiljer sig krav och önskemål beroende på ägarens personlighet, önskemål etc.
 
Senast ändrad av en moderator:
Sv: Objektiv kring sin egna hund.

Tillägg:

Under "okunskap" kan också sorteras in bristande erfarenhet av andra typer av hundar än den egna. Man kanske tror att det är normalt att en hund blir rädd för hala golv, trappor och annat, att den behöver en massa miljöträning eller att den inte har någon motor att jobba. Då ser man kanske inte det som brister, det är bara så det "är" eftersom man inte sett något annat.

Ett annat tillägg eller förtydligande är att jag inte tycker det är särskilt allvarligt när svenssons som jag själv (som inte ska avla) inte är objektiva angående sin ras/hund, det drabbar ju ingen direkt. Förutom kanske en själv då när man inte kan ha på rätt glasögon och göra ett rättvist val av familjehund eller tävlingshund exvis. Min okunskap om min hunds benlängd eller noslängd är korrekt eller ej drabbar ju ingen, inte ens mig själv.

Allvarligare är det när uppfödare inte är objektiva och avlar på kassa höfter, rädslor eller andra brister.
 
Sv: Objektiv kring sin egna hund.

Så bra skrivet :)

Tycker likadant om min hund att hon är perfekt (för mig) har ju ingen rasstandard att gå efter då hon är en ren blandras och mentalt passar hon mig också. Det blev en fullträff för oss men det var hon som valde mig inte tvärs om och hon hanterar mina brister rätt bra :)
 
Sv: Objektiv kring sin egna hund.

Jätteviktigt att kunna se både det bra och dåliga hos sin hund, det sporrar iallafall mig att fortsätta utveckla mig själv som hundägare och min hund. Det exteriöra är svårt att påverka men en viss insikt i rasen kan vara roligt att ha. Jag har dock inga starka kunskaper om min ras och har aldrig fått någon bedömning av raskunnig heller. Men folk är välkomna att undervisa mig i min hunds exteröra brister (och fördelar gärna) any time;)

Minus hos min hund är rädsla vid hundmöten, Om hunden han möter morrar gör han utfall. I övriga hundmöten visar han bara stort intresse, i fåtal möten ignorerar han den andra hunden totalt, speciellt bjäbbiga hundar. Människor existerar för att älska och klappa honom - synd att han har en jobbig bromskloss i andra sidan repet som stör:(:cool:

Han är ganska gnällig och piper en del, kommunikativ brukar jag säga och le.

Han kan vara lite knepig att introducera med nya hundar undantag söta tikar;) Men han han väl blivit vän med någon delar han gärna märgben och sovkoj med dem...

Lite svårt för att gå fint i koppel och alldeles för stark vilja och för dåligt minne över vad jag just sa.

Vill gärna jaga främmande katter till kina.

Alldeles för bortskämd av mig själv.:o

Detta är vad jag har att jobba med. Varje dag.

Men hans fördelar är otroligt barnvänlig, kan vara ensam, positiv till allt man hittar på, inte skotträdd, älskar åka bil, väldigt lugn och värdig, lekfull.
 
Sv: Objektiv kring sin egna hund.

Min kära vovve hade gärna fått vara 15 cm högre, mer grå, mindre gul och några sådär 10 kg tyngre ;)

Sen hade jag velat att han inte ville leka med varenda liten hund han får syn på (och därmed skrämma skiten ur småhundarnas ägare), inte hade sån enorm jaktinstikt och att man skulle kunna säga nej även om det stod en älgko 5 meter ifrån honom också hade han struntat i den.

Han hade kunnat lägga av med att fälla 24/7, året om också. Han skulle kunna vara mer lättmotiverad och så hade det varit skönt om han velat ha en vilodag NÅGON GÅNG utan att man hade fått missnöjda blickar, en knapp 2 timmars dag, lugna promenader, bara nån gång? Jag ber inte om mycket... :p

Exteriört sett... är han inte lite lång i ryggen eller kort i benen (rent esteiskt sett)?
2jbo1o5.jpg
 
Sv: Objektiv kring sin egna hund.

Det var just den där springande punkten....att man själv anser. Påpeka en brist som ägaren inte vill eller kan se och det kommer en helt annan reaktion.

Men i vilket sammanhang finns det skäl att påpeka dessa fel?
 
Senast ändrad:
Sv: Objektiv kring sin egna hund.

Men skulle man påpeka en brist hos hunden så blir det på en gång taggarna utåt och arga ögat. Varför har vi så svårt att vara objektiva?

Om någon säger att Bråka eller Focus är ful så blir jag inte ett dugg arg eller irriterad. Jag hade kanske blivit det om jag själv fött hundarna och dom liknade mig.

Det gäller ju att välja sina tillfällen att påpeka brister hos någon annans hund.

Om jag skulle lägga ut en bildtråd här och fråga "vad tycker ni om min hunds exteriör"? så skulle givetvis även negativ kritik vara välkommen.

Men om jag är och får min hund trimmad och personen som trimmar börjar kommentera hur ful min hund är skulle jag bli irriterad. Har man inte bett om kritik finns det ingen anledning att ge någon tycker jag.

Men jag antar att det inte är detta du syftar på utan just i rena diskussioner kring för- och nackdelar med ens egen hund/ras.
 
Sv: Objektiv kring sin egna hund.

Uno, chihuahua.

Neg exteriört enligt mig:
*Kunde vara mer högbent
*För lite underull

Neg exteriört enligt utställning:
*ngt lång nos
*små djupt liggande ögon
*böjd länd
*inte nog extrem


Neg mentalt:
*Uppjagad vid hundmöten
*Lätt att jaga upp sig öht
*Dålig koncentration
 
Sv: Objektiv kring sin egna hund.

Det här är en egenskap jag också tycker är jobbig med Ian, fast det egentligen är en bra egenskap! Grima är perfekt där, hon hälsar gärna och blir gärna klappad, men är aldrig "in your face". Ian hoppar upp i folks knän och pussar dem, klättrar upp på benet och ska ha uppmärksamhet "hej här e jag hej hej HEJ HEEEEEJ!!!!!"...Jag föredrar hundar med åtminstone LITE integritet :D

Hellre översocial än extrem intergritet/skygghet/ilska, självklart, men Sigge är likadan, han hade gärna fått vara liiite mer avvaktande. Men nej, allt och alla älskas! (förutom barn som sagt).

Edit: Kom på en till sak. Helt hopplös vid kloklippning och ofta även vid pälsvård.
 
Senast ändrad:
Sv: Objektiv kring sin egna hund.

Det var just den där springande punkten....att man själv anser. Påpeka en brist som ägaren inte vill eller kan se och det kommer en helt annan reaktion.

Då förutsätter det att den som påpekar bristen har rätt, och så är ju inte alltid fallet. Det är inte helt ovanligt att det kommer "förståsigpåare" och tycker en massa, och sedan är man oförmögen att se objektivt på sin hund bara för att man inte håller med om kritiken. Ofta är ju saker väldigt subjektiva, och det ska till stora avvikelser för att det ska vara solklart att det är negativt.

Jag kan ärligt säga att om jag får negativ kritik om mina hundar som jag själv inte tänkt på så funderar jag en vända extra om det ligger något i det. Det händer dock inte så ofta, eftersom jag brukar vara ganska nykter när jag ser på mina hundar - och de rosa glasögonen får ligga i garderoben. Jag är oftast betydligt mycket hårdare i min egen bedömning än vad andra kläcker ur sig till mig. Om det beror på att folk för det mesta är snälla och mesiga face to face, eller om de inte har värre kritik vet jag inte.

När jag nu ändå har halkat in i tråden kan jag ju då lista nackdelarna på mina hundar:

Tik 1

Mentalt/egenskapsmässigt: För liten arbetsvilja. Dåligt med föremålsintresse och viltintresse.

Extriört: Lite lång i länden, väl vågig päls, något tunn i nospartiet, något fransysk fram.

Tik 2

Mentalt/egenskapsmässigt: Dålig apporteringslust, något för egensinnig för att passa rasstandarden klockrent.

Extriört: lite lång i länden, lite knappa vinklar fram, lite feltecknad (om man vänder upp & ner på henne)

Tik 3

Mentalt/egenskapsmässigt: Ung hund som i dagsläget är väl fessig och har nära till skall. Varvar lätt och äter inte lika frejdigt som jag skulle vilja.

Extriört: Väl mycket halsskinn, liten, något hög svansföring emellanåt, fortfarande taktfull (en takt i fram, en takt i bak och en tredje på mitten...;))

Det finns säkert fler grejor, men detta var vad jag kommer på på rak arm. Sedan har jag en valp också, men hon är för liten för att man ska kunna dra några större slutsatser.
 
Sv: Objektiv kring sin egna hund.

Vid diskussioner om träning och avel samt i de fall ägarna har problem med sina hundar. Om man undrar varför saker inte fungerar, bli då inte förbannad över ett ärligt svar.

Ett praktexempel på buke är ju de trådar där någon hämtat hem en valp och den visar sig rädd för allt och vill helst gömma sig under sängen. Trådskaparen får då rådet att lämna tillbaka valpen för en rädd hund är aldrig rolig att ha och en sådan hund mår ofta dåligt utan en mycket skyddad tillvaro. Pang, bom går då TS i försvarsställning och hävdar att det inte alls är något fel på dennes substitutbebis.

IRL kan man ofta stöta på fenomenet vid skyddsgrupper där man av hänsyn till hund och figuranter tackar nej till ekipage som inte är lämpliga. Det kan verkligen ta hus i helvete.
 
Sv: Objektiv kring sin egna hund.

Om det är något nöt som inte vet vad denne snackar om så är det väl bara att rycka på axlarna och gå. Det finns ju ingen anledning att bli förbannad och ta det personligt för det. För det är just det här med att det blir så personligt som är intressant.
 
Sv: Objektiv kring sin egna hund.

Hellre översocial än extrem intergritet/skygghet/ilska, självklart, men Sigge är likadan, han hade gärna fått vara liiite mer avvaktande. Men nej, allt och alla älskas! (förutom barn som sagt).

Edit: Kom på en till sak. Helt hopplös vid kloklippning och ofta även vid pälsvård.

Min hund, som tillhör en ras som ofta betraktas som reserverad och lite antisocial, är just precis ÖVERsocial, han älskar folk, tar ner dem, vill sitta i allas knän, ligga PÅ folk i soffan, stoppar huvudet under folks armar, sätter sej på deras fötter, etc etc. Det bästa (nästan) han vet är när vi har folk hemma som sover över!
På sitt MT fick han bra poäng för "social självsäkerhet" - MEN jag fick samtidigt höra, att hans överspelande vid hälsning är just Osäkerhet och att hans flamsande egentligen betyder att han vill ställa sig in hos folk han är lite osäker på. Så ... en hund som gärna håller avståndet till folk, och en hund som hoppar upp i deras famn och fäller dem, kanske egentligen är rätt lika?
 
Sv: Objektiv kring sin egna hund.

*KL*

Det där med 'lagom' beror ju också på vem man frågar. Jag vet ju hur JAG bedömmer Viktor, utefter mina referenser/krav/önskemål. Men det är inte alltid MIN bedömning överensstämmer med proffsens. Vilket visade sig på t ex MH:t där han fick strålande 'kritik' för att det var en balanserad, tillgänglig och social hund. Dvs det JAG tycker är 'överdrivet social DAMP-hund' kan av någon annan bedömmas som 'balanserad och utmärkt laom tillgänglig'. Och vice versa för den delen.
 
Sv: Objektiv kring sin egna hund.

*kl*

Exteriört så har han faktiskt inte så mkt brister min herre, lite för lösa ögonkanter är väl den som märks mest, något dåligt slutna tassar har han oxo. (men han är en såndär exteriör hund så det var väl tur dom lyckades med ngt)

Mentalt har han många brister, väldigt mattig och osjälvständig, helt utan motor, svårmotiverad, blir lätt väldigt låg, dåligt focus, mycket flams, gnäll och pipbenägen, inget föremålsintresse, dålig kamplust, börjar lätt rida på andra hundar när han vill ha igång lek eller blir överexalterad. Opportunistisk och ganska respektlös.

Samtidigt så är det så att den största svagheten är att vi passar dåligt ihop, jag är ingen bra förare till en harig omotiverad hund utan motor, jag passar bättre med en överenergisk, brötig och rätt "hård" hund.
 
Sv: Objektiv kring sin egna hund.

Varning för Lååångt inlägg:)
Jag jobbar just nu på ett hunddagis. Där har vi det här problemet dagligen.
Man kan bli förvånad över hur känsliga en del hund ägare är mot "kritik" av sin hund.
T.ex kan det vara svårt att ens berätta att deras hund är lös i magen. Och att kritisera utseende som t.ex för långa klor, dålig pälsvård eller övervikt är absolut någonting man bara gör i nödfall, och då med mycket stor försiktighet.
Ja, vi har faktiskt förlorat kunder på sådan kritik som i mina ögon till och med kan vara vanvård.
Där emot kan vissa ägare stå i "timmar" och prata om sin hund, både bra och dåligt. Men om jag i en sådan diskussion skulle säga, "Ja, han är verkligen fruktansvärt jobbig på promenaderna" så skulle det i dom flesta fall vara att gå över gränsen.
Man får helt enkelt gå efter "Kunden har rätt" mottot...inte alltid så enkelt.

Om min egen hund kan jag glatt erkänna en hel del brister, mest mentalt då jag inte är någon expert på exteriören.
MEN, om någon skulle säga att hon var skit jobbig så skulle jag bli sårad(men inte berätta det).
Min livs filosofi är att alltid försöka se något positivt i det negativa. Så;

Miiko älskar och vill leka och pussa på allt och alla!!!!!!:( men det är ju skit bra att hon är en glad och trygg hund!:)
Hon kan inte ta ett nej, men lyder alltid på sekunden när man säger loss, och det har vi aldrig riktigt tränat på.
Hon lyssnar bara när hon själv vill, men ger man henne en millisekund extra så lyder hon...oftast:D

Men hon är min lilla skit och passar mig perfekt:love:

Over and out!
 
Sv: Objektiv kring sin egna hund.

IRL kan man ofta stöta på fenomenet vid skyddsgrupper där man av hänsyn till hund och figuranter tackar nej till ekipage som inte är lämpliga. Det kan verkligen ta hus i helvete.

Fast är det inte oftare förarbrister än hundbrister där?
Tex bristande lydnad och engagemang?

Jag tror tex att rottisen min hade varit ett helt okey råmaterial om nån hade velat köra skydd.

Jag som förare håller nog däremot inte måttet. Det krävs ju mycket disciplin och träningsuthållighet.
 
Sv: Objektiv kring sin egna hund.

eftersom mina hundar inte har någon rasstandard att följa är det lite svårt att säga så mycket om deras brister i utseende och mentalitet. men enligt mitt personliga tycke då;

Minina

mentalt
- ljudkänslig, gör utfall mot skott och raketer.
- nervös i största allmänhet
- mycket låg kamplust, ger upp direkt när det tar emot
- mycket lågt föremålsintresse
- uppvisar inte särskilt mycket arbetslust. men det kan ju vara de andra egenskaperna som ställer till det för henne
- vaktar både mat och föremål
- stort viltintresse
- för stor skärpa. blir jättearg jättefort
- är inte särskilt förtjust i andra hundar

exteriört
- jag hade önskat ett kraftigare nosparti


Loke

mentalt
- reagerar låååångsamt
- väldigt signalokänslig. det är stora bokstäver och peka med hela armen som gäller, annars missar han det helt
- dålig koncentrationsförmåga
- inte klassens ljushuvud precis
- när han väl lärt sig något, så sitter det inte. allt måste upprepas ofta, annars får jag lära om helt
- flamsig och tramsig i spåret
- miljökänslig
- extremt matfixerad

exteriört
- har lite tendenser till hängmatterygg
- ur hållbarhetssynpunkt är han nog lite väl tung och grov
- päls- och klokvalitén är urkass

utöver dessa egenskaper finns det ju andra egenskaper som andra uppfattar som negativt, särskilt när det gäller loke. han är väldigt mycket "in your face" och vill gärna upp i knät och slickas i ansiktet. men jag har personligen inget emot sådana hundar, och därför platsar det inte på min lista.
 

Liknande trådar

Övr. Hund Hej allihopa! Jag är helt ny här och blev tipsad om detta forum då jag använder positiva metoder när jag tränar min tjej. Jag pluggar... 2
Svar
32
· Visningar
13 262
Senast: Milosari
·
Övr. Hund Inte så vetenskapligt kanske, men nog så kul :P Man får väl ta det med en nypa salt! VÄDUREN 21 mars-20 april = impulsiv... 2
Svar
34
· Visningar
3 080
Senast: Atalantha
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp