Ny höft o ridning???

[IngelaH]

Sv: Ny höft o ridning???

Ingela!

Ska vi köra en peppnings-runda igen?

Kram,
Cilla

Jo tack, det skulle behövas... Kanske hade varit bättre att rida välutbildad ÄLDRE Mazal än lätt grundutbildad 4-åring innan jag hade opererat nackkotan ^^, även om han var SÅ HIMLA snäll o försiktig...

Jag får se, kanske skulle kunna ta tåget ner under min konvalescens o krama lite på er i alla fall... Jag var ju i Halmstad fyra dagar i sommar med... förra året hälsade jag på H och C... Men i år tänkte jag att de hade för mkt med smådjur... ^^

Just nu håller jag på o halkar ner i en grop, tror jag... Lättretlig, missuppfattar allt, skitsur och börjar grina så fort nån säger nåt olämpligt...

För lång tid, med för lite sömn och för mkt värktabletter...

 

[IngelaH]

Sv: Ny höft o ridning???

Jahapp... 5 timmars väntan på USÖ...

8,30 anmälde mig
10,00 träffade sjuksköterska
11,30 blev smått nervös då jag skulle röntgas ett par våningar ner 11,45 och narkosläkaren gått på lunch, med bara mig och en dam till väntande.
12,10 fick jag träffa narkosläkaren
12,25 fick jag papper med operationstid...
12,50 röntgen av bäcken av höfter

Ytprotes BHR, säger mig inte mkt. Men sjuksköterskan skulle be ortopedkirurgen ringa mig och räta ut lite frågetecken, typ. NÄR FÅR JAG HÅLLA PÅ MED HÄSTEN IGEN!!! och vad det är för typ av protes. Vi skulle ju ha träffats en gång först och diskutera olika typer. Men men...

Inskrivning torsdag 3 september 9-13 därefter hemgång.
Sluta knapra diklofenak lördag 5 september
Inläggning söndag 6 september, tid meddelas vid inskrivning
Operation månadg 7 september

JÖSSES

Vart ska jag ta vägen?

 

[CillaW]

Sv: Ny höft o ridning???

BHR är förkortning för Birmingham Hip Replacement. Det är en ytersättningsprotes, dvs man tar bort minsta möjliga och sätter ett "skal" på ledhuvudet och en skål i bäckenet.
Det vanliga är annars att man sågar av hela lårbenshalsen och sätter ner en protes med stam och kula i lårbenet.

Ytersättningsproteser har provats tidigare men det verkar som om de senaste modellerna har bättre resultat och man har börjat använda dem på ett par ställen i landet, till unga patienter. En fördel är att det är mycket lättare att byta till en standardprotes om och när det behövs.

 

[CillaW]

Sv: Ny höft o ridning???

Jo tack, det skulle behövas... Kanske hade varit bättre att rida välutbildad ÄLDRE Mazal än lätt grundutbildad 4-åring innan jag hade opererat nackkotan ^^, även om han var SÅ HIMLA snäll o försiktig...

Jag får se, kanske skulle kunna ta tåget ner under min konvalescens o krama lite på er i alla fall...

Mazal är en 14-årig stabil herre nu, och du är så välkommen.
Smådjur i form av höns och katter har vi ganska gott om.

 

[IngelaH]

Sv: Ny höft o ridning???



Varför kan det inte vara om en så där 2-3 månader nu... så man kan vara en bit på väg...

*GNÄLL!*

 

[IngelaH]

Sv: Ny höft o ridning???

Jahpp, nu är det dags att gnälla lite igen.

Operationen gick ju toppenbra och jag var uppe o sprang i korridoren, dagen efter med rullbord och hade kryckrally, med min rumskamrat två dagar senare och efter sju dagar (vi skulle fått åka hem efter fem dagar) så var det ut på landet och 6 veckors lyxkkonvalescens, med mat och fika på bestämda tider innan jag flyttade till en ny lägenhet. Mor, far, syster och bror hade fixat allt, flyttstäd, kastat allt onödigt, flyttat allt och plockat in de stora grejerna, så det var bara för mig att pynta resten. Att jag sen fixade ett "återfall" en vecka efter hemgång, är ju sånt som händer, när Timsans "tillridare" ringde en vecka efter operation och jag precis lyckats häva mig ur sängen. Mamma tjoade och sa att hon var på väg med telefonen. Så jag kastade mig i sängen igen och jaa... Jag kan säga att det jag sen vrålade, kan inte skrivas här ens i fonetisk skrift, utan för att ta kortversionen... "lägg för i pip på telefonluren o ring efter ambulans, det gick åt pip, det här!!!" Sen satt jag på raka armar och försökte hålla höften så rak det gick i en hel timme innan ambulanskillarna kom och tryckte något i armen, så det kändes som om jag landade i ett flygande tefat. Under den tiden, bar en av killarna mig fem 10 meter genom huset, för det var för smalt med bår och bäddade ner mig på bår. Resan till stan som brukar ta 20 minuter, tog bergsäkert 2.5 timme mina mått mätt, trots morfin så jag borde varit som ett höghus...

SEX timmar senare, var jag röntgad och helt packad med morfindoser, när de körde ner mig till operation "du har ont, ortopeden är inte här än, men jag söver dig". Sen vaknade jag upp som ett solsken och dagen därpå, ut till mor och far för vidare konvalescens.

Sen har det varit självträning hemma och varmbassängträning, så fort såret läkte. Det gick toppen och det har varit underbart att vara så smärtfri som jag ändå varit, med en och annan pamol ibland.

Det var ju tänkt att jag skulle börja jobba 13/12 utan återbesök... Men det gjorde jag inte, för då ringde jag ortopeden o frågade om det var OK, ifall jag började käka diklofenak igen, för att jag hade känningar i den opererade höften fortfarande, speciellt vid väderomslag. Och det fick jag och blev dessutom fortsatt sjukskriven till och med sista februari.

Nu har jag fått stallplats och hade tänkt ta hem Timsan efter morgondagens "kontrollbesiktning" hos ortopeden. Men, det vill sig nog inte. I fredags höll jag på att inte ta mig ur sängen utan var säker på att jag skulle få ringa ambulans, då andra höften sa ifrån. Och det vet jag ju, att andra höften också är slut. Men den här helgen har inte varit min helg och jag har INTE varit ngt solsken. Och jag tror INTE att jag går igenom besiktningen, utan det blir antagligen fortsatt sjukskrivning och operation, så fort det går.

Min vackra vita och jag får vänta ett tag till på att andas på varandra dagligen igen...

I övrigt hoppas jag att ni andra "ny-höftare" har det bra och är igång, så mkt som ni önskar.

 

[Kattsak]

Sv: Ny höft o ridning???

Jag vill bara peppa alla och passar samtidigt på att hoppa in i tråden.
Jag hoppas verkligen att det kommer till ett slut med dina höfter Ingela och du får hem din vackra vita igen. Jag blir peppad av att läsa i dessa trådar

KL-del då. Jag har bestämt mig för att lyckas få en remiss till en ortoped för kontroll av mina höfter igen. Var på väldigt mycket utredningar + kontroller när jag var yngre upp till 12-ålder sedan var jag väl inte av intresse något mer. Inlägg i sulorna och flertalet försök till sjukgymnasti. Överböjlig i lederna med tydligen fruktansvärd värk som liten. Inte något jag vill minnas något av, överlag minns jag väldigt lite av allt det här från när jag var yngre. Värken flyttar sig omkring i benen, men som det känns med centrum i höfterna.

Nu på senare år har dock höfterna börjat krångla igen (om det nu är grundproblemet) Ont när jag går för mycket, ont när jag sitter eller ligger i samma ställning för länge. Sover inte en natt utan att vakna och vända och vrida mig, vanliga värktabletter ger ingen större effekt. Vissa perioder är det bättre andra sämre. Nu vill de inte alls vara med efter en halvdag i stallet med en kolikhäst och tillhörande promenader. Dock har värken börjat sprida sig även till en del andra leder, axlar, nacke osv. På måndag eller tisdag ska jag ringa.

Tack alla, efter att ha lusläst forumet kring detta, ska jag ge mig själv en välbehövd spark i baken

 

[IngelaH]

Sv: Ny höft o ridning???

Jag gick igenom besiktningen, eftersom det var svårt att provocera fram var smärtan i höger sida kom ifrån (ischiasnerven, vilket jag aldrig haft problem med) eller höften och fick därför ordination att fortsätta knapra smärtstillande och inflammationshämmande, samt att börja jobba på en gång, enligt ortopedkirurgen. Detta trots att jag har sjukintyg februari ut, sitter just nu i telefonkö till Försäkringskassan för att se om jag kan få hjälp med arbetsresor.

Skönt att veta att man bara är lat, tack för det Reinfeldt och co.

 

[SAVVY]

Sv: Ny höft o ridning???

Jaa, nu börjar det närma sig...
En liten resume först bara: hösten 2008 blev jag fästingbiten (en ytte pytte liten rackare som satt där några timmar innan jag tog bort den). Efter någon månad fick jag ett ovalt ca 10 cm långt rött märke där fästingen satt, längst upp på framsidan av höger lår. Jag fick också en massa konstiga symptom som feber, yrsel, huvudvärk, håravfall, tinitus, värke i muskler och leder m m. Gick till läkare som tog blodprov och gjorde en grundlig undersökning. Provet visade på höga halter av triter i blodet, d v s Borrelia. Men läkaren tyckte inte mina syptom var typiska för Borrelia så jag fick ingen antibiotika. Trots att jag med bestämdhet sa att jag absolut inte haft någon fästing tidigare.

I december fick jag komma till infektionskliniken och en Lumbalpunktion gjordes för att se om det fanns bakterier i nervsystemet, det gjorde det inte och jag fick inte heller då någon antibiotikabehandling. Men jag blev sängliggande i 2 veckor p g a en olidlig huvudvärk (läkaren stack fel 3 gånger när han skulle in med nålen mellan ryggkoterna och in i ryggkanalen).

I februari hade jag så svåra ledsmärtor, värst i höger höft, så jag blev tvungen att skaffa kryckor. Jag kontaktade också en privatläkare. Han konstaterade snart att det var det mest solklara fall av Borrelia han hade sett och skrev omgående ut en antibiotikakur som han starkt ifågasatte om jag skulle klara. Det gjorde jag. Dom flesta problemen försvann utom håravfallet, tinitus och problemen i höger höft. I början av mars gjordes en röntgen som visade en helt normal höftled för en kvinna i min ålder.

Smärtorna blev bara värre och värre i höften trots diverse behandlingar och sjukgymnastik. I november gjordes en ny röntgen. När jag så besökte ortopedläkaren berättade han att höftleden nu var helt nersliten, fick jag en fullständig chock! Han sa att en höftledsoperation var oundviklig och undrade om han skulle skriva en remiss, resten är som ett töcken. Jag minns inte mycket av det läkarbesöket.

Har fått trappa upp medicineringen med Tramadol i kombination med Alvedon, värken är fruktansvärd dygnet runt, jag sover dåligt och jag kan bara gå kortare sträckor med kryckor och kan med möda förflytta mig en eller ett par meter utan.

Jag gick igenom granskningen för en BHR protes och jag har fått ett preliminärt datum för operation, den 3 maj, under förutsättning att dom hinner få hem reservdelarna i tid.

Scary, but I've reached point of no return. Hoppas bara det blir en lyckad operation så det snart är fart på mig igen så mitt älskade Paintsto och jag kan börja komma ut på härliga turer i skog och mark igen. Ska vi vara på ridbanan, ställer hon höga krav på variation och fantasi, annars blir hon uttråkad på några minuter.

 

[Faith]

Sv: Ny höft o ridning???

Hej allihopa på denna tråd. Jag tänkte blåsa lite liv i den igen genom att dela med mig av mina erfarenheter. Jag har genomgått ett höftbyte för lite drygt ett år sedan, då var jag 39 år, men hade haft konstaterad artros via röntgen (och givetvis smärta) sedan jag var 19... De 20 åren fick räcka..

Grundorsaken var en alldeles för sent upptäckt medfödd höftledsdysplasi, där ledskålen helt saknades och höften alltså låg helt ur led. Barndomen innebar till stor del pendlande till sjukhus och många operationer för att få höften att fungera. Då förslitningen upptäcktes fick jag veta, liksom under efterkommande år, att de helst inte ville byta leden förrän jag var runt 40 p g a att de antagligen måste byta den ett par gånger och att tekniken hela tiden förbättras om man väntar. Jag ville inte heller göra mig till "totalinvalid" i förtid (genom att göra bytet i yngre år och sedan ha använt mina X antal gånger för nytt höftbyte då jag fortfarande var relativt ung) och sköt det därför också på framtiden.
När nu bytet ÄNTLIGEN är genomfört så kan jag säga att jag fick jag en ocementerad ny led som fått växa fast. Samtidigt justerades min benlängd som var olika till att bli 3 cm längre. Med facit i hand så är jag väldigt glad att gjort bytet, trots riskerna det kan innebära. Idag kan jag se att det inte fanns något alternativ alls, fastän att jag funderade in i det sista, trots att jag hade svår smärta..
Det har tagit sin tid, men jag har blivit bättre och bättre under hela året.

Jag satt på min häst igen, tre månader efter operationen. Men det var lite för tidigt. Jag kände mig för osäker och rädd att ramla av. Jag gick fortfarande med kryckor då. Så jag väntade två månader till, tills jag var kryckfri. Sedan startade jag om igen och då gick det jättebra. Jag kliver upp med pall eller från andra sidan, och idag kan jag rida och promenera utan smärta i leden. Däremot har jag smärtor i andra delar av kroppen som ställer till det. Men höftleden känns fin! Jag har ännu inte ramlat av, och passar mig för riskabla situationer. Jag rider i princip bara min egen häst som jag kan lita på , och om jag sätter mig på nya hästar så vill jag veta att de är så trygga som man kan kräva. Min kropp är i det skicket att det inte finns så mycket marginaler.. Och då gamblar man inte precis..

Till dig som väntar på operation, lycka till ! Det väntar lång rehabilitering, men är absolut värt det.

 

[SAVVY]

Sv: Ny höft o ridning???

Ja nu har det gått knappt 4 månader sedan jag gjorde min höftledsoperation. Operationen och tiden efter var inte alls så jobbig som jag trodde den skulle vara, jag hade alltså gott och varit orolig och rädd helt i onödan. Visst den första veckan var väl mindre rolig men jag återhämtade mig ganska fort.

Nu har jag ingen smärta varken när jag går, sitter eller ligger. Gick med två kryckor första sex veckorna och en krycka ytterligare två sedan har jag gått utan. Jag har ridit fyra gånger den senaste månaden och dom två senaste gångerna kändes det hel OK trots att min häst tillhör den kraftigare ranchtypen. Helt underbart!

Jag var på "kontrollbesiktning" för en vecka sedan och läkare och sjukgymnast var överraskade över att min rehabilitering gått så bra och att jag går helt normalt, har tränat hemma efter program jag fått hos sjukgymnast. Jag kan verkligen rekomendera ytersättningsmetoden för dom som bedöms lämpliga för den.

 

[IngelaH]

Sv: Ny höft o ridning???

Tjingeling. Jag tänkte bara peta upp den här tråden igen. För nu är även höger höft utbytt. Opererades 7 april och var "hemma på min gata" igen 11 april. Väldigt kort sjukhusvistelse med andra ord. Det blev samma protes som till vänster höft, trots att ortopedkirurgen gjorde mig beredd på att jag skulle få annan protes vid mötet för ett par månader sen. Ytersättningsprotesen har nämligen efter ett par års testningar, visat sig som ett sämre alternativ för kvinnor. Men jag fick dispens till ytersättningsprotesen, för att det skulle bli lika. Ortopedkirurgen tänkte lite lika som jag hade tänkt. Att om/när de eventuellt måste byta ut protesen/proteserna igen, har de lite mer ben kvar att karva i...

Jag tyckte det var lite läskigt att komma hem så tidigt, när jag nu hade bestämt mig för att bo hemma själv. Men det har gått över förväntan faktiskt. Mamma o pappa kommer varje dag runt lunch, med lunchmat, bäddar sängen, håller mig sällskap 4-5 timmar i solen på baksidan. Nu har det gått så lång tid, att igår skärtorsdag skulle jag kunnat få knöla in mig i bil för att åka med. Men jag har haft så himla svullna ben och varit väldigt kinkig för det, så jag bestämde mig för att vänta ett par dagar extra. Men i morgon påskafton, SKA jag åka ut på landet och hälsa på "min vackra vita" som fyller 27 år. Pappa får faktiskt gå ut i hagen och hämta henne om inte PC är där... för jag VILL "snosa" henne i pälsen och mata morot.

Första veckan var jag rent av rörig i huvudet, för värktabletterna är förmodligen inte att leka med. Jag är visserligen van vid diklofenak... men Oxycontin och jag är inte kompisar. Fragminsprutor för en hel månad, i stället för 10 dagar - mot blodpropp. Jag börjar bli riktigt duktig på det. - Spruträdd som jag är.

Jag försöker nu på grund av att benen och fötterna ser ut och känns som telefonstolpar, med två sprängfyllda vattenballonger längst ner, gå och lägga mig 2-3 ggr om dagen, med fötterna i högläge i sängen. Och det GÅR mkt bättre.

Det bästa av allt. Den här vändan har jag inte slagit frivolt ur eller i sängen, så jag slagit nyopererade höften ur led... än... Och jag tänker faktiskt undvika det i möjligaste mån. För det ÄR faktiskt INTE ett dugg bekvämt...

Det jobbiga är att man känner sig ensam och rastlös, när kompisar inte ringer, eller dyker upp för en fika eller något. Det känns lite fånigt att jag ska behöva ringa hela tiden och fråga hur DE mår, vad de gör och om de vill komma förbi på en fika. Ibland känns det som att de också skulle kunna tänka sig att höra av sig. Men men... Nu jag snart så pass pigg att jag kan kuta omkring på gatorna i alla fall. en stund då och då, med min "köksdyna" fastknuten på ryggen, så jag kan sitta på en stol eller bänk emellanåt och vila. Bänkar och stolar som finns här och var för äldre och funktionshindrade är inte till för långskånkar som mig nämligen.

Jaja, en liten rapport i alla fall. För jag kan tänka mig att det finns folk som står i kö för nya höftleder fortfarande.

Nästa fundering är hur jag ska kunna svinga högerbenet över sadeln... när jag kommer så långt med min redan dåliga muskelmassa. Men men, det SKA gå, med min envishet och "min vackra vita".

 

[Om_Shanti]

Sv: Ny höft o ridning???

Jag rekomenderar alla med höftleds problem att lära sig mer om höftböjaren och hur höftleden fungerar. Det har hjälp mig oerhört mycket! Det finns ett koncept som heter Psoas som ger höftledsmänniskor all den smidighet och kunskap som behövs för att kunna leva (rida) med balans och glädje utan stelhet och smärta.

 

[zaching]

Sv: Ny höft o ridning???

Det finns ett koncept som heter Psoas

Och jag som trodde att psoas var ett namn på en muskel...

 

[Om_Shanti]

Sv: Ny höft o ridning???

Japp! Det är det. Därav namnet.

 

[IngelaH]

Sv: Ny höft o ridning???

En liten rad igen. Jag vet inte hur många som läser min blogg här på buke, där är det ju en del smågnäll. Men mestadels min och pappas dagar med Fatima. Då hon stått "nästgårds" mor och far den här vändan.

Eftersom högerbenet alltid har varit det starkaste benet, så blev det lite förlängning på värk och gångproblem. Men nu börjar jag känna mig säkrare och mer i farten, trots att jag fortfarande känner mig tryggast med två kryckor utomhus och en inomhus.

I slutet av maj, var jag inne på återbesök, då jag var lite gnällig, samt hade farit omkull med kryckorna två gånger. Ortopeden tog mig på allvar, röntgade, men vi såg inget. Han såg dock att jag hade mer problem med att komma igen, så han förlängde sjukskrivningen tre veckor. Nu ska jag bara försöka få försäkringskassan att gå med på det också... Men kan jag inte gå längre än 75-100 meter, får jag inte köra bil och behöver hjälp att städa, handla och sköta häst, samt fortfarande käkar värktabletter - visserligen bara panodil forte, så tycker jag inte att det är riktigt läge för att komma tillbaka i jobb än. Men vad vet jag.

Jag väntar på att sjukgymnasten ska ha läst remissen från ortopeden, så jag kan få sätta igång att träna. I annat fall, får väl träningen bli hästskötsel, då pappa och mamma tänker släpa ner husvagnen till Halmstad och ha lite semester också. Då lär det vara jag, pålitliga hästkamrater som vet hur en äldre häst fungerar, vilka behov den har i fråga om foder/motion och skillnaden på överlinje och hull, och hästpromenader/longering/tömkörning, ...