fast jag tycker ju att
@sjoberga är rätt duktig på att påpeka att skatter är bra. Och verkar ha en god betalningsvilja, även om han har synpunkter på hur stor ersättning som ska utgå till dem som inte jobbar (av olika skäl).
Själv kan jag tycka, om man nu ska tänka högt och avvika från hur verkligheten ser ut, att man kan fundera på om inte ersättningen borde vara densamma oavsett vilken avsändare den har.
Som det ser ut idag verkar det ju som om det är väldigt viktigt för många individer att det är just försäkringskassan/sjukpenningen som är avsändare. Många personer verkar bli väldigt skrämda över tanken att ersättningen just därifrån sinar, och verkar glömma att det finns andra system för ekonomisk försörjning i Sverige för dem som inte jobbar.
Visst är det en "påver" ersättning.
Visst är det så att en person som inte jobbar, kanske måste finna sig i att byta ner sig i boende, överväga om bil verkligen behövs - eller åtminstone byta ner sig till sämre bil - med flera standardsänkningar.
För egen del tänker jag att jag klarar en övergående period utan stadig inkomst, eller med låg ersättning, eftersom jag lagt undan en tillräcklig buffert. Med övergående period menar jag då ett knappt år utan att behöva ändra, och då helt utan inkomst. Men då skulle jag behöva lägga mig på enbart nödvändigheter i form av mat till hästar och mig själv.
Blir det mer långvarigt så måste jag ändra livsstil och då ligger det väldigt nära till hands att sälja hästar. Och sälja utrustning (har lite vagnar och sadlar som inte är nödvändiga, men de sakerna är väl i och för sig inte så lättrealiserade).
Genom de åtgärderna skulle jag samtidigt få in kapital, även om mina hästar inte är dyrgripar (mer än känslomässigt), och samtidigt sänka mina månadskostnader. Därmed skulle jag kunna klara mig betydligt längre tid med betydligt lägre inkomster än de jag har idag.
Men jag bor billigt trots att jag äger mitt boende, även inräknat räntekostnader.
