Nu du Moa är det klippt!

[Comfort]

Dags att tag i sömnproblemet nu.

Som jag har berättat tidigare sover Moa (nu 7½månad) svin-illa och har allid gjort.

Hon äter bra under dagen, sover 1-2 pass á 1 timme, altså inte så mycket.
Hon lägger sig för natten kl 21, oftast lätt att söva. Dricker 200 ml välling men ibland somnar hon ifrån den fort.
Nån gång ibland vill hon inte sova och då kör vi 5 minuters på henne, somnar oftast inom 10-20 minuter.

Vaknar efter en/två timmar, ibland räcker det med napp, ibland välling men oftast krävs det att jag lägger mig med henne hos mig, då vill hon inte ha mat utan bara ligga intill.

Sen sover hon till 00, äter, sover till 02 alt 04.
Fyra timmar är hittills rekordet på hur länge hon har sovit i ett sträck sen hon föddes.

Sen nu en vecka tillbaka ligger hon vaken mellan 04-06. Det är sådär lagom kul. Jag försöker amma henne till sömns men hon bara vänder sig bort från bröstet, slänger sig upp på mig, kastar sig hit och dit och är inte stilla nånting. Jag tror inte att hon eg är vaken, hon verkar väldigt trött och lägger ofta ner huvudet ett par sekunder. typ 2 sek alltså.

sen kan hon sova nån timme till.

Hon kryper nu i full fart, är igång hela dagen, reser sig mot saker 24/7 osv, så jag tycker att hon borde vara trött när natten väl kommer.

Nu har vi väl kommit fram till iaf att vi ska pröva nån metod på henne, det här håller ju inte.

Vi har provat att hon ska sova mer/mindre om dagarna, att jag inte ska ligga i sängen så hon känner doften av mig, hon ska sova i sin säng/vår säng, mer mat, mer stimuli osv.
Hon har alltid sovit lite, är är alltid pigg och glad ändå.

Ni som är proffs, vad föreslår ni? Mitt psyke pallar nog inte skrikmetoder, då får jag åka iväg på nätterna och sambon ta det...

 

[Freyja_bus]

Sv: Nu du Moa är det klippt!

Jag och My har ju också haft lite olika åsikter om hur man ska sova på nätterna, och den värsta perioden för oss var just när hon började krypa. Jag tror att det är rätt vanligt, det är mycket som händer i utvecklingen hos dem, de upptäcker nya saker och kan plötsligt ta sig dit de vill på egen hand (seperationsångesten kan komma i samband med det), vilket gör att det får svårare att komma till ro.

My hade låååånga vakenperioder varje natt när hon var mellan 6-9 månader, det händer fortfarande ibland, men betydligt mer sällan. När hon vaknar sådär så är hon oftast inte ledsen utan hon är bara vaken och nöjd med det. I början var vi uppe och gick med henne en hel del, men det håller inte i längden, så vi bestämde oss för att så länge hon inte var hysteriskt ledsen (vilket hon sällan var, oftast var hon inte ledsen alls som sagt) så låg vi kvar i sängen. Vi lämnar inte sovrummet med henne från det att hon lagt sig tills det är dags att gå upp (mellan halv sju-sju), och det tycker jag har fungerat rätt bra faktiskt. På så sätt kan man ändå markera att det är natt och att man då ska vara i sängen.

Det lugnar ner sig efter ett tag och så småningom sover nog alla barn bra på nätterna, men det är segt när man är trött och aldrig får sova ordentligt, och särskilt om sömnbehovet redan från början inte varit så stort hos bebisen. My har aldrig varit ett sånt där barn som bara sover på dagarna när hon var liten, och hon sover inte mycket dagtid nu heller. Vissa dagar är hon vaken hela dagarna (hon är nu 16 månader och jag tycker att det är lite för tidigt att ta bort dagssömnen), och hon har hittills inte sovit en hel natt sen hon föddes. Men det blir bättre och bättre och vakenperioderna blir mer och mer sällsynta, och oftast vaknar hon bara några gånger fram till midnatt för att hon tappat nappen eller drömt något läskigt, och då somnar hon om snabbt. Men hon behöver sova i vår säng från det att vi går och lägger oss, annars är det många uppvak och det orkar vi inte med, så hon får sova hos oss =) Det är mysigt men blir lätt lite trångt... =)

Jag vet inte om det här gav dig så mycket, men det jag vill ha sagt är bara att jag tror att det gäller att hålla ut och ta sig igenom det. Sömnen går i perioder och vill man inte syssla med skrikmetoder (som jag inte vet om de fungerar heller, och har inget intresse av att ta reda på heller för den delen) så är det nog bara att tanka närhet och kärlek, försöka ha rutiner som fungerar för stunden och att hålla ut =)

//Julia

 

[Fashionistan]

Sv: Nu du Moa är det klippt!

Lägg henne tidigare?

 

[Comfort]

Sv: Nu du Moa är det klippt!

att detta hänger samman med att hon börjat röra sig mer och att det är hjärnan som inte riktigt hänger med på rörelsetid/vilotid har jag också tänkt på, samtidigt som hon borde vara trött efter dagens intryck.

Vi har alltid varit noga med att visa att sovrummet = natt, hon har aldrig sovit i sin säng på dagtid tex, alltid nedsläckt. tänder aldrig lampan,pratar inte med henne på nätterna osv

På nätterna när hon har sitt rejs lämnar jag inte sängen med henne, det är jag för trött för

Det dryga är att det går inte lägga henne i sin säng då, inte ens dra bort henne från mig för då får hon panik och MÅSTE vara på mig, men sen efter nån halvminut verkar det som hon vill bort, hon sparkar på mig och smäller bort min hand när jag försöker lugna henne

 

[Comfort]

Sv: Nu du Moa är det klippt!

vi håller på att trappa ner det,innan lade hon sig mellan 22-23

 

[dee79]

Sv: Nu du Moa är det klippt!

KAn du inte uppdatera med jämna mellanrum och berätta vad ni gör och hur det går?
Min är ju 5½ månad och sover precis lika illa (det tror jag inte att du har undgått att se här på buke) Han har haft ett par nätter som var bättre, men nu i natt var det helt j-a hopplöst igen. Det finns ju alltid nått att skylla på - utvecklingssprång, för mkt/lite stimulans på dagen, tänder, förkylning, tillväxtfas m.m m.m, men jag märker liksom ingen skillnad mellan dessa och "normalläget".

Just nu försöker jag ignorera när han vaknar för att se om han inte kan somna om själv. Det funkar ibland men oftast inte. Dock är jag stenhård på att sova ska han göra i sin egen säng. Så fort han somnar på eller bredvid mig så lyfter jag dit honom. Annars är jag vaken precis hela natten av att han stökar och bökar och sparkas och slåss. Den lilla sömn jag får har faktiskt blivit mkt bättre sen jag slipper ha honom i armhålan!

Kan inte heller lugna genom att bara finnas och ta/klappa på honom. DÅ blir han superilsk

 

[Lupino]

Sv: Nu du Moa är det klippt!

Jag förstår att det är j*la superduper-jobbigt, vidrigt, att det känns som det inte går en enda dag/natt/sekund mer etc etc, men jag skulle råda dig att se till att överleva och bara flyta med. Vill hon vara nära så ge henne det. Sen har du ju problem med att hon sover så lite dagtid och att du inte har chans att sova igen särskilt mycket då - men du ska absolut sova när du kan, sen kanske någon kan komma och avlösa ibland så du får sova lite.

Det är jättemycket som händer med de små och även om det känns som varenda dygn är långt som ett år så går problemen över!!

Här hemma kommer ingen 5-minutersmetod eller liknande innanför dörren, däremot har jag jobbat mycket med rutiner, mat m.m m.m när mitt första barn sov dåligt (vaknade 4-7 ggr/natt och periodvis vägrade hon somna om efter 04.30) dock utan någon nämnvärd förbättring. Men med tiden blev allt bättre och bättre även om hon fortfarande kan vakna 1-2 ggr/natt (är nu 3,5 år).

Min lilla tjej är 10 månader och sover hela nätterna sedan två dagar efter jag slutade amma (ingen förändring alls på nattsömnen för stora tjejen när jag slutade amma henne dock). Innan dess vaknade lilltjejen en 2-4 ggr/natt. Skillnaden är dock att hon suger på tummen och därmed kan somna om själv.

Lycka till!

 

[Comfort]

Sv: Nu du Moa är det klippt!

ja det ska jag göra!
Jag håller med om att man alltid får höra att det beror på nån fas, isåfall har vi nog ungar som är i fas hela tiden du o jag
Jag förstår att de som säger så försöker hjälpa, men det känns liksom som att när man får höra det och att "det blir bättre när hon kommer ur fasen", tänker jag ofta bara
-mm jaja visst....

När Moa vaknar går det inte att ignorera henne. Vaknar hon i sin egen säng storbörlar hon och reser sig i sängen = trillar=blir om möjligt mer ledsen.
Ligger hon hos mig klättrar hon på mig, drar mig i håret och slår mig i ansiktet, och favoritsysslan=drar mig i brösten

 

[Comfort]

Sv: Nu du Moa är det klippt!

jag ska inte sticka under stol med att jag är kass på att sova när hon gör det

Anledningarna är flera:
Jag kan typ bara sova i sängen.
När hon sover inomhus sover hon högst 30 minuter, utomhus sover hon längre. Ska jag kunna sova behöver jag minst den halvtimman att koppla ner, om det ens går för annars ligger jag bara och väntar på att hon ska vakna lagom till när jag somnat.
Sover jag dagtid kan jag inte somna på natten, så har jag alltid fungerat

Vi flyttade till gård i somras där det finns 185602 grejer att göra, och den enda tiden det finns tid för mig att göra det är när hon sover. Sen är jag inte så trött längre som jag "borde" vara, kroppen har nog vant sig. Men när hon har sina natt-rejs är jag gråtfärdig

Jag har funderat på att sluta amma, men eg vill jag inte.
Med en dos dubbelmoral inslängt, jag tycker det är sorgligt att fundera på att inte amma längre så då tycker jag plötsligt att det är värt att vara vaken lite
Sen blir det natt igen

Den där nappjäkeln hade varit så skönt om hon inte hade behövt, med tumme hade hon ju kunnat lösa det själv som du säger

 

[Calazirya]

Sv: Nu du Moa är det klippt!

Om man ska se något positiv med napp så är det enklare att sluta med än om barnet suger på tummen =)..

Vi har också en dam som inte sover sådär värst mycket, men det har blivit bättre nu efter att gåendet kom igång på allvar. Nu är vi ute och går, går, går = upptäcker världen ( området =P ) och det resulterar i bättre sömn på natten faktiskt. Men just kring 8-10 mån höll jag på att gå sönder. Jag grät var och varannan natt av ren utmattning. Då tog pappan över lite fler nätter, men så ammade inte jag heller.

Jag ger inte alls mycket för alla olika metoder, men en som jag ändå anammat lite är tassmetoden som fungerar bra för oss. Sedan har vi totalt mörker i sovrummet, vaknar hon pratar vi aldrig med henne utan upprerar bara hyschhysch som får henne lugn. Är hon orolig får hon sova hos oss, då behöver hon bevisligen lite närhet. Vi håller på att fasa ut måltider under natten då det stör mer än gör nytta och jag ser redan en förbättring i hennes sovmönster.

Det kommer bli bättre, men det är förjäkla jobbigt när man är mitt i och inte får sova =/

 

[jerseyko]

Sv: Nu du Moa är det klippt!

Ni som är proffs, vad föreslår ni? Mitt psyke pallar nog inte skrikmetoder, då får jag åka iväg på nätterna och sambon ta det...

Rasmus fick man hålla fast, typ ligga sked så somnade han om.

Visst streta han emot men upptäckte snart att de var skönare att sova. Han behövde bara den lilla hjälpen att ligga still den där extra sekunden för att somna om.


Sen det vanliga, inte prata, inga lampor, inga leksaker i sängen typ spelmobil. Ignorera om hon vill ha uppmärksamhet så hon upptäcker hur himla tråkigt allt är på natten så lika bara att sova istället.

 

[LitenIsa]

Sv: Nu du Moa är det klippt!

Önskar jag kunde skriva att det snart går över... Men min dotter är snart 1½ och hon sover fortfarande som en krattta. Inatt har hon varit vaken ca 3000gånger plus att hon tyckte det var morgon och dags att stiga upp klockan 04,50 SUCK!

När det känns allt för jävligt brukar jag bläddra lite i boken "somna utan gråt". Jag är inte mycket för metoder rent av men den boken har en hel del bra tips och trix som INTE innebär gråt och skrik halva natten.

 

[Golden_Heart]

Sv: Nu du Moa är det klippt!

Sover hon i pjamas? Om hon gör det pröva plocka bort så att hon typ bara sover i blöjan och ett par småbyxor. Hon kanske vill sova på annat material i sängen för att sova riktigt skönt? Redan när hon var liten så plockade vi bort bodys osv att sova i och hon sov genast mycket bättre. Men för oss beror det oftast på hur hon har ätit under dagen och hur mycket hon har rört sig. Ätit dåligt något mål och det är bara att vänta sig natt-tjänst.
Lillfröken snart två år har fortfarande perioder när hon sover illa oftast i samband med förkylning då hon inte äter så bra under dagen. Aktiv liten fröken men vill ha det på visst sätt i sängen. Hon ska ha sina snuttisar i Satin, nappen, kudde med satinöverdrag och täcke med satinöverdrag och gärna riktigt mörkt i rummet och då funkar det hur bra som helst att sova. Varmt bad¨på kvällen kan också hjälpa, där de får sitta och greja där. Inte heller för tidig sänggång. Men visst är det jobbigt när man haft en jobbig natt mot kvällningen då är det skönt att låta partnern få ta över, för man orkar inte hur mycket som helst.

 

[Gnarpis]

Sv: Nu du Moa är det klippt!

Hur sent sover hon sista dagsovpasset (hm konstig formulering)?
Går det att tidigarelägga det eller hoppa över det?

Min son har börjat sova en gång om dagen, han är snart tio månader och detta började för någon månad sen. Men ett par månader innan det så blev han alltid så trött vid fyra halv fem rycket på eftermiddagen och kunde sova 1-2 timmar. Vilket resulterade i att det blev sena kvällar och ganska dålig sömn under natten.
Så nu får han vara vaken tills han stupar, han behöver mycket stimulans så jag försöker underhålla honom så gott det går. Hittar på nya grejjer så fort han verkar trött eller uttråkad.
Nattas runt 19.30. Går upp runt 08.30
Sover ett par timmar runt 12-13 tiden. Och blir han trött så tar vi en promenad eller ligger och myser i sängen, så han kan vila upp sig en stund för att köra på igen sen.

 

[Snyggve]

Sv: Nu du Moa är det klippt!

Vi har alltid varit noga med att visa att sovrummet = natt, hon har aldrig sovit i sin säng på dagtid tex, alltid nedsläckt. tänder aldrig lampan,pratar inte med henne på nätterna osv

Ludwig har iofs sovit hela nätterna i stort sett sen han föddes, men han hade en period för några veckor sen när det var tvärt omöjligt att få honom att sova gott om nätterna. Han var egentligen inte vaken, men skrek nästan oavbrutet 4-5 h varje natt. Vi höll på att gå under, både jag och pappan. Sen kom vi med den ljusa idén (höhö) - tänd en lampa. Och efter det sov han som en klubbad säl igen. Vet inte varför, men L har tydligen blivit mörkrädd.

Att få ungen att somna däremot är en helt annan historia

 

[Hyacinth]

Sv: Nu du Moa är det klippt!

*kl*

Jag har klippt bort nattmaten nästan helt nu, och upplever att terroristen sover bättre.
Hon är inte lika inställd på att vakna helt enkelt. Är hon tokhungrig så får hon, men vaknas det bara så får hon klara sig utan. Det har lett till att hon äter bättre på kvällen, vilket är ett plus.
Blev pannkaka när hon åt mest på natten...

 

[voltis]

Sv: Nu du Moa är det klippt!

Ska också lägga ner nattmatandet snart, kombinerat med att hon inte får amma sig till sömns mer.. men orkar inte ta fighten ännu

Tror också nattmatandet stör sömnen, C har sovit rätt oroligt senaste tiden också, men är inte direkt hungrig. Känns som det nu mest är av "gammal vana" hon vaknar...

Men jag ska inte klaga när jag vet hur pass lite vissa av er andra fått sova

 

[dee79]

Sv: Nu du Moa är det klippt!

Jag känner som du - många tycker att jag borde sluta amma. Nu tror faktiskt inte jag att det är problemet, men fördelen är ju att då kan man dela på nattjobbet.
Jag är glad att jag fortsatt amma och känner som du att "nä, men så jobbiga är väl inte nätterna" när tanken på att sluta amma kommer upp. Motsägelsefullt - absolut!

Jag börjar jobba om mindre än en månad. Nu tar jag den här tiden som är kvar och bara njuter. Jag vill absolut ha en självständig son som vill stå på egna ben i livet, men visst är det lite vemodigt att den intimiteten man haft med sin bebis (i o m amningen bl a) försvinner. Den utvecklas alldeles säkert till en annan helt fantastisk relation som jag kommer ha mkt glädje av.

Min lille gråter och skriker mycket sällan när han vaknar på natten, men inte sjutton är det lätt att ignorera och sova vidare när han rullar omkring, försöker sätta sig, pratar, småtjuter etc. Men i några fall går det att ignorera onom till söms igen. Hoppas de blir fler och fler.

Lycka till i alla fall.

 

[tinissen]

Sv: Nu du Moa är det klippt!

elias har aldrig haft speciell stökig sömn, förutom att han har velat äta på nätterna, men somnat om igen, ibland har han mardrömmar o de nätterna är inte kul då är det bara upp och väcka honom ordentligt innan han kan få någon ro igen.
däremot har det varit ett h*ete att få honom att somna och är fortfarande ibland, nu sista tiden har vi gjort så att vi har skippat sovrutinerna dagtid helt, utan dagssömnen har fått bli helt efter hans dagsform, däremot har vi varit noga med matrutinerna, vi har samma mattider som dagis, han äter inte heller längre om nätterna. slutade med nappen när han var 6mån, ville ej ha den..
kvällarna har jag o min man bestämt att vi ska ha honom i säng senast halv 8 och det har fungerat jättebra, tidigare var han uppe längre men det blev inget bra alls. just när han ska sova har vi lagt honom i hans säng, inte legat med honom osv bara pussat om honom o sagt god natt eller nu ska du nana en stund. i början var han jätteilsk över detta men accepterade efter ett par dagar att det inte var någon mening med att skrika nu somnar han på minuter direkt när vi lägger honom i sängen, han är enbart i sin säng när det är sovdags. sen vi började med detta har vi haft en mycket lugnare o gladare pojk.

 

[Comfort]

Sv: Nu du Moa är det klippt!

nej hon sover i allt möjligt.. har vi kallt på kvällen har hon pyjamas el body/kalasbrallor, oftast bara en löst sittande body.

Bara blöja kan hon inte ha för då sliter hon bort andningslarmet och vaknar av att jag juxar på det igen istället.


*peppar peppar* inatt sov hon 22-02.30, mat, vaken runt en kvart bara vid 04, sen väckte jag henne vid 06.30 för vi skulle iväg, så brösten är faktiskt lite fyllda nu Hon har inte ammat sen 04 då alltså och de brukar aldrig kännas knöliga och mjölkiga
Hon kan ha vart vaken nån gång till, men om jag inte ens minns det så gör det ju ingenting- jag stördes ju uppenbarligen inte av det!

jerseyko när hon var vaken inatt då så tänkte jag göra som du skrev, men hon somnade istället , kanske funkar med att tanke-hota?

Nu när jag tänker efter, det var bara nån månad sen som vi garanterat var uppe i 10 väckningar / natt bara för att hon skulle tutta på mig, inte var det minsta hungrig... när man ser det så kan det ju skifta hej vilt fort! Bara att hålla ut