Alexandra_W
Trådstartare
5 år gammal riesenschnauzer, levt med katter hela sitt liv. Visar en del tough love, gillar t ex att bära katten, och kan puffa lite hårt på katten när de ska gosa. Men aldrig visat minsta aggressiv tendens eller elakhet, struntar i när katten drar som en rem förbi nosen.
Ute jagas alla katter, kan låsa ganska hårt på främmande katter på håll. Har generellt hög jaktinstinkt trots att rasen inte "ska" ha det.
Finns en äldre katt sen innan, som funnits sen hunden kom - har förutom den katten levt med två andra katter här, och bodde med katt när jag köpte honom. Har en period varit hos hundvakt med katt och var väl "låst" på den mellan varven om den t ex satt uppe på en hylla och så, men inga problem annars. Helt ointressant när man fått nosa och buffa lite på den.
Sover och kelar mer än gärna med husets katt/er.
Så köpte jag en 12 v kattunge. Räknade givetvis med att det skulle ta ett tag att introducera osv, kattungar beter sig ju väldigt "triggande" när de leker och far runt t ex. Letade länge och noga för att hitta en hundvan katt, som var van med lite mer burdusa hundar (hade eg tänkt skaffa en till vuxen men hittade ingen hundvan nog).
Det går skitdåligt med kattungen =/ Den har bara bott här i 5 dagar, men jag ser mellan inga och minimala framsteg. Första dagen var han närmast fixerad vid katten (som fick vara i en stor bur), men det släppte ganska snart.
Första gången han försiktigt fick hälsa på kattungen högg han efter den. Upplevdes inte arg, utan som att dte var ett byte/en pipleksak. Satte munkorg på honom, varvid han försökte hoppa på den med framtassarna och slå med framtassarna på den. Då hunden är 75 cm hög och väger 35 kg och hans tass nästan är lika stor som kattungen så är det lätt att räkna ut att en träff räcker för att bryta ryggen på den.
Så vi har tränat. Hund utanför grind och kattunge innanför. I början stod han och flåsade och stirrade, nu lägger han sig inom max 5 min.
Haft i koppel med munkorg, och om jag håller honom KORT så jag kan korrigera ev försök till utfall går det rätt bra, kattungen kan få fara runt och han lägger ner huvudet i mitt knä och struntar i den, i början vibrerade hela hunden, nu kan han slappna av. Dock är han "lättväckt".
Men om jag har honom liggande på golvet på sidan, sitter bredvid honom och har en mental "nagel i ögat" på honom så kan kattungen rejsa förbi framför utan problem. Samma sak om jag har honom fotgåendes i kort koppel och kräver uppmärksamhet.
Är kattungen i buren eller i ett annat rum kan den härja som sjutton och han bryr sig inte.
Låter bra, och låter bättre än sanningen är. För om jag inte är en nagel i ögat på honom, så då gör han utfall. Lek eller äta upp kan jag inte bedömma, jag gissar på en kombo. Han fick hälsa på kattungen igen i koppel när den låg i huvudhöjd på en soffa, jag höll i halsbandet och han hade munkorg. Nosade först fint, buffade sedan hårt och upprepade gånger på den, och pang upp med en tass för att slå till.
Han ser den alltså fortfarande som någonting i stil med ett mellanmål/hans nya leksak. Han vet att matte vill att man låter bli den, men det håller bara sålänge matte verkligen har brutalkoll.
Just nu känns det oändligt långt till det överhuvudtaget ska kunna funka, just för att en tassmäll räcker.
Han är INTE supermotiverad av godis, den absolut största förstärkare som finns i hans liv är tennisbollen. Samtidigt är det det absolut sista jag vill använda just nu av begripliga skäl.
Han är inklickad och i perioder klickertränad på vissa saker, och jag har senaste dagen klickat honom för ligga på sidan med huvudet ner och inte bry sig, samtidigt så förstärkningen i jakt är tusen gånger större än godiset om det blir ett skarpt läge.
Så, råd eller förslag hur fasiken man ska komma vidare, så han ser den som en KATT och inte en leksak/byte? ;(
Ute jagas alla katter, kan låsa ganska hårt på främmande katter på håll. Har generellt hög jaktinstinkt trots att rasen inte "ska" ha det.
Finns en äldre katt sen innan, som funnits sen hunden kom - har förutom den katten levt med två andra katter här, och bodde med katt när jag köpte honom. Har en period varit hos hundvakt med katt och var väl "låst" på den mellan varven om den t ex satt uppe på en hylla och så, men inga problem annars. Helt ointressant när man fått nosa och buffa lite på den.
Sover och kelar mer än gärna med husets katt/er.
Så köpte jag en 12 v kattunge. Räknade givetvis med att det skulle ta ett tag att introducera osv, kattungar beter sig ju väldigt "triggande" när de leker och far runt t ex. Letade länge och noga för att hitta en hundvan katt, som var van med lite mer burdusa hundar (hade eg tänkt skaffa en till vuxen men hittade ingen hundvan nog).
Det går skitdåligt med kattungen =/ Den har bara bott här i 5 dagar, men jag ser mellan inga och minimala framsteg. Första dagen var han närmast fixerad vid katten (som fick vara i en stor bur), men det släppte ganska snart.
Första gången han försiktigt fick hälsa på kattungen högg han efter den. Upplevdes inte arg, utan som att dte var ett byte/en pipleksak. Satte munkorg på honom, varvid han försökte hoppa på den med framtassarna och slå med framtassarna på den. Då hunden är 75 cm hög och väger 35 kg och hans tass nästan är lika stor som kattungen så är det lätt att räkna ut att en träff räcker för att bryta ryggen på den.
Så vi har tränat. Hund utanför grind och kattunge innanför. I början stod han och flåsade och stirrade, nu lägger han sig inom max 5 min.
Haft i koppel med munkorg, och om jag håller honom KORT så jag kan korrigera ev försök till utfall går det rätt bra, kattungen kan få fara runt och han lägger ner huvudet i mitt knä och struntar i den, i början vibrerade hela hunden, nu kan han slappna av. Dock är han "lättväckt".
Men om jag har honom liggande på golvet på sidan, sitter bredvid honom och har en mental "nagel i ögat" på honom så kan kattungen rejsa förbi framför utan problem. Samma sak om jag har honom fotgåendes i kort koppel och kräver uppmärksamhet.
Är kattungen i buren eller i ett annat rum kan den härja som sjutton och han bryr sig inte.
Låter bra, och låter bättre än sanningen är. För om jag inte är en nagel i ögat på honom, så då gör han utfall. Lek eller äta upp kan jag inte bedömma, jag gissar på en kombo. Han fick hälsa på kattungen igen i koppel när den låg i huvudhöjd på en soffa, jag höll i halsbandet och han hade munkorg. Nosade först fint, buffade sedan hårt och upprepade gånger på den, och pang upp med en tass för att slå till.
Han ser den alltså fortfarande som någonting i stil med ett mellanmål/hans nya leksak. Han vet att matte vill att man låter bli den, men det håller bara sålänge matte verkligen har brutalkoll.
Just nu känns det oändligt långt till det överhuvudtaget ska kunna funka, just för att en tassmäll räcker.
Han är INTE supermotiverad av godis, den absolut största förstärkare som finns i hans liv är tennisbollen. Samtidigt är det det absolut sista jag vill använda just nu av begripliga skäl.
Han är inklickad och i perioder klickertränad på vissa saker, och jag har senaste dagen klickat honom för ligga på sidan med huvudet ner och inte bry sig, samtidigt så förstärkningen i jakt är tusen gånger större än godiset om det blir ett skarpt läge.
Så, råd eller förslag hur fasiken man ska komma vidare, så han ser den som en KATT och inte en leksak/byte? ;(