Ni som studerar/studerat på universitet!

engill

Trådstartare
Nu börjar jag känna att det är dags att ta tag i studierna igen! Har jobbat ett par år och har fått väldigt mycket nyttig erfarenhet men börjar nu känna att jag inte riktigt kommer vidare.

Jag gick sam/ekonomi på gymnasiet med VG i princip alla ämnen, MVG i några och G i några. Jag inser nu i efterhand att det var fel linje för mig då jag vill studera något som har med natur att göra. Hur har ni gjort? Visste ni direkt vad ni ville bli? Började ni på ett program men bytte sedan? Vill gärna ha lite tankar och erfarenheter :D Jag har varit inne på olika universitets hemsidor samt studera.nu men blir mest snurrig.
Jag funderar på om jag ska gå ett naturvetenskapligt basår för att få de kurser som jag inte läste i gymnasiet och sedan ev. söka till civilingenjör inriktning energi- och miljöteknik. Finns det några universitet som är bättre/sämre? Vet ju att Lund och Uppsala anses som väldigt bra men det finns ju så många fler. Hur gick det med boende? Flyttade ni långt hemifrån? Frågorna är många :D

Blir så tacksam för allas åsikter och erfarenheter! :)
 
Kul att du vill börja plugga!! Det är verkligen skönt att veta att man är på väg mot ett (förhoppningsvis) intressant yrkesliv.

Själv gick jag natur, så naturvetenskapligt basår vet jag inte så mycket om. Dock är det väldigt vanligt och jag tror att du kommer tjäna på det i längden då många dörrar öppnas!

Just civilingenjör energi/miljö har jag en del kompisar som går här i Linköping. Själv läser jag inte tekniskt utan medicinskt men jag vet att LiU är väldigt framstående när det gäller just tekniska linjer, har dock ingen aning om hur det står sig mot KTH etc.

Eftersom jag är från Östergötland flyttade jag inte så långt, pendlade dessutom ett år innan jag flyttade. Är inte superdelaktig i studentlivet men det finns hur mycket som helst man kan engagera sig i om man vill :)
Jag har inte bytt program (än i alla fall..) och läst 1.5 år. Det blir roligare ju längre man läser och som jag nämnde i början, skönt att veta att man har börjat den långa vandringen mot yrkeslivet.

Tror att jag har skrivit rätt rörigt, men du får fråga om det är något mer du undrar över!
 
För mig tog det fem år av jobb, utlandsflytt, mer jobb och allmänt luffande innan jag hittade ett program jag ville läsa. Det är väldigt individuellt hur man hittar rätt men jag tycker i allmänhet att folk stressar onödigt mycket med att börja på universitetet. Jag lovar, du kommer att ha nog tid på dig att göra karriär även om du väntar ett eller två år till. Jag tror att många hamnar på utbildningar de inte trivs med då de börjat för tidigt. Under mina fem år hade jag "bestämt" mig för att plugga marknadsföring, teknisk fysik, ingenjör, journalist och sjuksyster, innan jag hittade logopedprogrammet i en kurskatalog och allt bara föll på plats.

Men, som sagt, det är jag det. Ett basår kan ju vara ett utmärkt sätt att prova på det naturvetenskapliga och se hur du trivs med det. Jag pluggar i Lund, som anses vara svårt boendemässigt, men har inte haft några större problem. Bostadsköer är bra men man bör ha flera trådar ute, speciellt första året. Jag hittade mitt boende på Blocket. Vad gäller flytt så flyttade jag väl egentligen "hem", kommer från Stockholm men var bosatt i Berlin de sista två åren.

(Och ja, vill man leva studentliv är Lund paradiset på jorden :D )
 
Jag läste också ett program med samhällsvetenskaplig inriktning på gymnasiet. När jag sökte igenom alla utbildningskataloger insåg jag dock att alla utbildningar jag var intresserad av krävde naturvetenskaplig kompetens, således bestämde jag mig för att läsa ett basår. Det var något av det bästa jag kunde ha gjort! Tack vare en pedagogisk lärare blev jag helt plötsligt ganska bra på matte, in your face gymnasiematteläraren :D

Skämt åsido, jag lärde mig jättemycket och hade ett stort försprång gentemot många av mina klasskompisar när första terminen började med en mattekurs som många failade.

Det tog lång tid innan jag kom fram till vad jag ville läsa. Efter studenten jobbade jag, reste, läste kurser om vitt skilda ämnen (idéhistoria och tyska :D) mm. Väldigt nyttigt, det är ingen brådska. Hade aldrig klarat universitetet lika bra som 19-åring. Jag började på mitt program när jag var 24 och kommer vara 29 när jag är klar.
 
Hur har ni gjort?
Började plugga ganska snart efter gymnasiet pga att jag inte fick något jobb och ville flytta hemifrån.
Visste ni direkt vad ni ville bli?
HAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHHAA nej.

Vet fortfarande inte riktigt.
Började ni på ett program men bytte sedan?
Ja.

Började på sjuksköterskeprogrammet i Lund för att jag inte kom in på djursjukvård. Det var inte min grej men jag gick kvar 3½ terminer eftersom alla sa att "det blir mycket bättre efter praktiken i trean" (det blev det inte)

Sedan läste jag någon strökurs i informatik.

Sedan läste jag engelska, och det var kul, så tog både A- och B-kursen.

Sedan blev det mer informatik eftersom det var ganska roligt och jag är duktig på datorer.

Och så ville jag läsa engelska C-kursen, så då gjorde jag det på halvtid parallellt med informatiken.

Läste totalt fyra eller fem terminer informatik och sedan hade jag gjort C-kursen så då tog jag examen. Eftersom jag hade så många poäng och även C-kursen i engelska tog jag examen i det också. :)

Sedan har jag läst en del andra distanskurser för skojs skull, till exempel musikvetenskap, svenska, php-programmering.
Jag funderar på om jag ska gå ett naturvetenskapligt basår för att få de kurser som jag inte läste i gymnasiet och sedan ev. söka till civilingenjör inriktning energi- och miljöteknik.
Låter som en bra idé om du vill bli civilingenjör!

Finns det några universitet som är bättre/sämre? Vet ju att Lund och Uppsala anses som väldigt bra men det finns ju så många fler.
Jag har mest pluggat i Lund och det var superkul, men jag kommer från en akademikerfamilj och gillar studentikosa grejer. Just nu jobbar jag på högskolan i Skövde och det är en riktigt trevlig skola, nu finns väl inte det programmet du är intresserad av här, men det är en bra skola i alla fall.

Hur gick det med boende? Flyttade ni långt hemifrån?

Första terminen var jag inneboende, andra terminen hade jag ett korridorrum i andrahand, sedan fick jag förstahandskontrakt på studentetta där jag bodde i fem år.

Flyttade 27 mil.

Det hade varit bra om jag visste vad jag ville göra innan jag började plugga. Det var inte så bra att plugga bara för sakens skull, åtminstone inte att ta lån samtidigt. Jag tror det är bättre att plugga med ett mål, typ "jag vill bli XXX och därför måste jag läsa YYY". Nu trivs jag rätt bra ändå med hur saker har fallit sig, men jag tror att jag vill skola om mig så småningom, och då måste jag finansiera det utan CSN, vilket kan bli lite knöligt. Men det löser sig nog!
 
Senast ändrad:
Jag läser till civilingenjör i Lund (LTH), teknisk nanovetenskap med huvudinrikning nanobiomedicin!

Jag gick en speciallinje på gymnasiet, Naturbruk-Häst i grunden men läste även alla ämnen som behövs för full naturvetenskaplig behörighet + lite språk för meritpoäng. Så jag jobbade med hästar ett år efter studenten och sökte sedan in med det programmet jag går som förstaval. Var egentligen aldrig riktigt säker på om det var detta jag ville, men jag tänkte att jag börjar och ser hur det känns... Och nu har jag gått tre år och är väl fortfarande inte 100% säker på att det verkligen är detta jag vill, men nu när jag börjar 4e året så blir det mer valfrihet i fråga om kurser så jag tror och hoppas att jag kan forma utbildningen till något som jag tycker är intressant :). Alt får jag ta ett extraår och läsa till saker som ligger utanför programmet om jag börjar spåra ur, men tror ändå att civilingenjörsutbildningen är bra att ha i grunden! Om man nu pallar med det vill säga, för det är en väldans massa jobb att lägga ner om man inte här helt säker på att man kommer att behöva det.
Just nanoteknik-programmet är ganska brett och många som är osäkra börjar på det, så vi har haft ganska många som hoppat av eller bytt till andra linjer inom LTH.

Var sugen på några progam på SLU i Uppsala också, men valde Lund eftersom det är nära för mig och jag då kunde bo kvar i stallet där jag jobbat och även fortsätta att rida och tävla några av "mina" hästar vid sidan av skolan. Nu är jag inte kvar där utan har flyttat hem till föräldrarna igen, så jag har egentligen aldrig behövt leta boende i Lund men har därmed också valt bort resten av "studentlivet" och fortsatt satsa på hästarna istället. Har två stycken som hålls igång nu och står inackorderade med in-utsläpp och fodringar + avelssto och unghästar som går hemma som min mamma hjälper mig med.
 
Det kan vara bra att veta att det talas om att dra in basåren här och var. Stockholms Universitet ger, enligt en av de ansvariga, basåret för sista gången och med cirka hälften av platserna jämfört med tidigare år. Om jag minns rätt så har även Örebro Universitet dragit ned på sina basårsplatser. Detta delvis för att basårsutbildning inte ligger i universiteten och högskolornas egentliga uppdrag men också av ekonomiska skäl.
 
Min kära pojkvän gick basår på Uppsala Universitet och är idag färdig civiningenjör i miljö- och vattenteknik. Det blev kämpiga 6 år totalt men ändå värt det. Tror mer på basår (om det finns) än att plugga komvux, ofta har man ju garanterad plats på universitetet efter ett basår. Några i min klass läste bastermin för att komma in på SLU.

Jag läser till husdjursagronom, sista året, och det är väl mest en slump egentligen. Jag gillar djur. Satt med SAKOS katalog och körde uteslutningsmetoden helt enkelt (; Är dock väldigt nöjd även om jag inte alls vet vad jag ska göra sen..

Uppsala är underbart om man har någonstans att bo, typ. Har 60 mil hem till familjen men man anpassar sig ju till det mesta.
 
Åh vad jag känner igen mig i alla snurrande tankar!

Jag pluggade samhällsvetenskaplig linje på gymnasiet, gick ut med fina betyg som jag fick stipendium för. Visste inte alla vad jag ville göra men fick ett plötsligt infall om att jag ville bli barnmorska, så efter att jag jobbat ett halvår så sökte jag sjuksköterskelinjen. Kom in, fick toppbetyg i alla kurser och jättefina omdömen från alla praktikplatser men det kändes inte rätt i magen. Urusla arbetsvillkor, låg lön, dåliga arbetstider, lång väg till att bli barnmorska etc.

Tog ett "studieuppehåll" efter ett år (hoppade av med andra ord), visste varken ut eller in. Jobbade något år, började bolla alla möjliga yrkesvägar i huvudet. Började allt mer fundera på psykolog, som jag varit inne på under gymnasiet (och SSK-utbildningen) men aldrig orkat med pga MVG-i-alla-ämnen-hetsen. Blev allt mer intresserad så samtidigt som jag jobbade några år till så skrev jag flertalet högskoleprov. Fick ett bra resultat till slut som tog mig in på utbildningen... I en annan stad än min hemstad.

Så, för två sedan tog jag mitt pick och pack och flyttade (bara) 25 mil bort. För att hoppa på psykologutbildningen. Och åh, vad jag trivs här! Utbildningen kändes rätt från start och till och med mer rätt för var dag som går. Den där velande klumpen i magen har aldrig funnits här.

Har ingen bättre tips än att följa magkänsla och intresse. Och lite hur kommande arbetsmarknaden ser ut :) Det kan bli rätt, det kan bli fel, men det går ju att välja om och börja om på nytt. Som jag! Tycker ingen tid har varit bortslösad, utan jag har lärt mig mycket från både mina oavslutade SSK-studier, mina jobb och mina nuvarande studier.
 
Själv gick jag natur, så naturvetenskapligt basår vet jag inte så mycket om. Dock är det väldigt vanligt och jag tror att du kommer tjäna på det i längden då många dörrar öppnas!

Just civilingenjör energi/miljö har jag en del kompisar som går här i Linköping. Själv läser jag inte tekniskt utan medicinskt men jag vet att LiU är väldigt framstående när det gäller just tekniska linjer, har dock ingen aning om hur det står sig mot KTH etc.

Ja, jag tror också man tjänar på att läsa in lite fler kurser av den sorten! Kul att det finns på LiU, måste spana in den utbildningen :) Tusen tack för svar!
 
Jag är utbildad civilingenjör i energisystem i Uppsala (2003-2008). Kan varmt rekommendera både staden, universitetet och utbildningen. Arbetsmarknaden är mycket bra. Uppsalas teknologutbildningar har en mycket bra nollning (som numera inte heter nollning för att ordet är så negativt laddat) helt fri från pennalism med syfte att de nya studenterna ska lära känna varandra och sin nya stad.
 
Lägger till: när jag var student var det hyfsat enkelt att hitta boende. I dagsläget är det mycket svårare, dock tror jag att om man har lite framförhållning och kan tänka sig att vara inneboende så hittar man något inom inte allt för lång tid. Ställ dig i bostadskö så fort du bara kan. Universiteten brukar ha sidor med tips på hur man hittar bostad.
 
Det är nog lite som du säger @Araminta, jag känner mig faktiskt stressad pga åldern, och då är jag bara 22 :crazy: Men det är ju många runt omkring som frågar och pushar på hela tiden, "jämför" etc. Jag har ett väldigt bra jobb nu, heltidsjobb på ett stort bolag men jag känner någonstans att det alltid tar stopp om man inte har en utbildning. Coolt att du har bott i Berlin!:D

@zassoo Det är lite så jag känner också när jag tittar på utbildningar, man har ju inte behörighet någonstans :o Jag har alltid tyckt matte är ganska roligt men när vi under B-kursen på gymnasiet bytte lärare 4 gånger under en termin tappade jag helt suget :( Läste dock upp den kursen efter studenten men man behöver ju ofta MaC + Kemi och Fysik. Jag känner mig inte gammal men nu men om jag börjar plugga VT15 så är jag klar när jag är 28, känns lastgammalt :o, men ska nog inte tänka så ;)

@Gabby_Ossi kul att du läser den utbildningen! Ja det är ju det här med avvägning... Jag har tävlat på hög nivå ett par år men har nu gett upp min tävlingshäst och ska försöka acceptera att jag inte kommer träna lite mycket som förut, känns supertrist älskar verkligen att tävla :( Men jag vet ju att i princip alla får göra den uppoffringen om man börjar plugga eftersom det tar så pass mycket tid. Jag tror inte jag riktigt brydde mig i gymnasiet, eller jag kanske inte förstod innebörden av bra betyg för universitet, ångrar det lite nu. Har två unghästar på tillväxt nu så helt hästlös blir man ju inte, vilket känns skönt!

@Kofunda Men nej så kan de ju inte göra :mad: Örebro var ju ett av de alternativ jag hade tänkt på. Var har du sett det?

@tolksele Grymt av din pojkvän! Hm, så det kanske är smartare att gå basåret på ett universitet som även har ingenjörsutbildningen? Ni hör ju vilka klyftiga frågor :D Hur får man tag på SAKOS katalog?

@cherie Ja jag tittar ofta på hur arbetsmarknaden ser ut när jag kollar utbildningar. Jag vill även hitta ett yrke där jag inte är så bunden till storstäder, speciellt Stockholm vill jag inte bo i :p Jag vill också känna att jag får lön för mödan och att det finns utrymme att klättra och utvecklas i karriären.

Allmänt: Vilken hemsida går ni in på? Jag har varit inne på antagning.se, studera.nu och sacos hemsida men alla visar typ olika utbildningar? O_o

Tusen tack för era svar :love::love:
 
Jag är utbildad civilingenjör i energisystem i Uppsala (2003-2008). Kan varmt rekommendera både staden, universitetet och utbildningen. Arbetsmarknaden är mycket bra. Uppsalas teknologutbildningar har en mycket bra nollning (som numera inte heter nollning för att ordet är så negativt laddat) helt fri från pennalism med syfte att de nya studenterna ska lära känna varandra och sin nya stad.

Tack snälla för att du delar med dig :love: Vad jobbar du med nu?
 
Det är nog lite som du säger @Araminta, jag känner mig faktiskt stressad pga åldern, och då är jag bara 22 :crazy: Men det är ju många runt omkring som frågar och pushar på hela tiden, "jämför" etc. Jag har ett väldigt bra jobb nu, heltidsjobb på ett stort bolag men jag känner någonstans att det alltid tar stopp om man inte har en utbildning. Coolt att du har bott i Berlin!:D

Allmänt: Vilken hemsida går ni in på? Jag har varit inne på antagning.se, studera.nu och sacos hemsida men alla visar typ olika utbildningar? O_o

Jag känner igen det där. Jag hade ett väldigt tryck på mig, framför allt från min far, att börja läsa nånting. Är dock oerhört glad att jag ignorerade det och faktiskt väntade tills jag var redo och motiverad att börja läsa. Vad det gäller okvalificerat jobb så har jag hoppat runt bland de mest spridda yrken och fått min dos av nytt och utveckling på den vägen. Vill man absolut vara kvar i samma branch kan jag tänka mig att det tar stopp efter ett par år om man inte utbildar sig vidare.

Angående sista frågan så valde jag universitet före jag valde utbildning :o Kanske ingenting man bör rekommendera men jag ville verkligen till Lund. Dessutom gjorde det sökande enklare: jag sträckläste kurskatalogen :D
 
Jag fick den hem i brevlådan, borde gå att beställa.. Uteslöt alla utbildningar som hade en dålig prognos på arbetsmarknaden om fem år och de som inte lät rätt för mig. Blev inte så många kvar i slutet (;
Ska du gå basår/bastermin ska det definitivt göras på "rätt" universitet :)

Använde bara katalogen (det är ju ett par år sedan nu..) men söker man finns ju miljoner utbildningar! Sadelmakare till exempel, mm... men inte CSN-berättigad och dessutom kostade det pengar :/
 
Påtal om press hemifrån.. Min mamma sa lite diskret till mig "du måste nog börja plugga snart för jag tror pappa kommer få en hjärtinfarkt annars"
Och det vill man inte ha på samvetet!
 
Hm, så det kanske är smartare att gå basåret på ett universitet som även har ingenjörsutbildningen?

Om du går basår på Liu så har jag för mig att du får välja tre utbildningar vid Liu efteråt och är garanterad plats på en av dem. Till andra universitet hade man behörigheten från basåret men ingen garanti. Jag började vid Lius basår men hoppade av då det inte var vad jag ville läsa, har tagit examen i affärsjuridik på Liu nu istället för teknisk fysik som jag hade tänkt gå först ;)
 
Jag tillhör senior. :)

Jag säger så här. Plugga det du känner att du VILL plugga. Du kommer att bli bra på det du tycker om. Det finns inget så omotiverande som att plugga något eller arbeta med något som är understimulerande och tråkigt.

Jag läser arbetsterapeut på distans och vi har ett spektra på människor som precis gått ur gymnasiet till de som närmar sig 50.
 

Liknande trådar

R
Skola & Jobb Nu skulle jag vilja ha jobb tips! Det är nog ganska så många år kvar förmig men det gör ju inget att börja tänka nu iallafall! Plus att...
5 6 7
Svar
129
· Visningar
6 149
Senast: Gunnar
·
Juridik & Ekonomi Anonymt nick. Väldigt långt inlägg, då jag delvis behövde skriva ner mina tankar för mig själv också ;) Jag är i 30-års ålder och lever...
2 3
Svar
49
· Visningar
5 356
Kropp & Själ Lite luddig rubrik kanske men kom inte på något som riktigt passade. Det är är apropå tråden om hur man klarar ett tråkigt jobb där det...
2 3 4
Svar
62
· Visningar
6 451
Senast: Grazing
·
Skola & Jobb Jag tänkte för inte så länge sedan starta en tråd likt många andra "vad vill jag jobba med"-trådar. Det är kanske lite den typen av råd...
2
Svar
25
· Visningar
3 686

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp