Hej! Jag fick tanken av en annan tråd om nosgrimmor i "utrustnings" forumet. Min foderhäst är inte så van vid att ridas i terräng, jag rider henne varje dag ut i skogen (har haft henne på foder i ett och ett halvt år nu) men ägaren har inte ridit mycket med henne utanför ridbanan tidigare. Hon är snäll men stark, och ligger hårt på i galoppen. Jag skulle vilja rida med så mjuka metoder som möjligt, dvs utan snokrem och ev nosrem med ett milt bett om ens något bett. Men det går inte med henne. Hon är stark som en oxe och hon lyssnar inte på vikthjälper eller något sånt ute i terrängen. För övrigt är hon en högt skolad dressyrhäst som är superkänslig och lydig på ridbanan. Hon är dessutom såhär het endast på vintern, på sommaren är hon hur lugn och fin som helst. Jag tror alltså att hon är så stark för att hon inte är van vid terräng och blir lite extra på G av vinterkylan. Annars är hon en supersnäll häst, och hon blir inte på något sätt helgalen eller sådan, hon bara vill gå hårt! jag är oftast tillsammans med en annan och rider, galopperar jag bakom vill hon gå förbi eller är i baken på den andra, är jag först med henne blir hon uppjagad då hon hör kompisen komma bakifrån och går ännu hårdare. Ensam är hon lika het. Hur skulle ni som förespråkar för att rida utan nosgrimma göra? *nyfiken*