Ni med småbarn och ingen möjlighet till barnvakt/avlastning

[BusBarro]

Hej,
Jag undrar hur ni med småbarn utan möjlighet till barnvakt/avlastning någon gång tänker/överlever?

Jag har själv två små barn och vi har ingen möjlighet till avlastning alls. Jag älskar mina barn till månen och tillbaka men det vore trevligt att kunna umgås med maken utan barnen någon gång.
Undrar därför hur ni tänker och hur ni får ork och förhållandet att fungera?

Mvh Frida

 

[FeatherCloud]

Vi har ingen familj i närheten så vi är i lite samma situation med våra barn på 4,5 och ~1 år. Önskar jag hade några supertips men det realistiska svaret är att iaf vi biter ihop och längtar lite till barnen är något större, och ibland lider förhållandet... (Skämt åsido så är det onekligen tufft, och ibland är jag avundsjuk på min bror med familj som bor 1km från våra föräldrar och 10 km från svärföräldrarna och har barnvakt flera gånger i veckan som standard. Men å andra sidan har vi själva valt att bo som vi gör...)

Vi har haft barnvakt av släkten 2-3 gånger på 4,5 år. En gång bad vi specifikt farmor inför att hon skulle hälsa på några dagar, och förberedde henne på att vi skulle uppskatta några timmars "ledigt" och min mamma har passat nån gång när vi åker dit.
Ett annat tips är att försöka byta tjänster med någon kompisfamilj. Vi har två kompisar i närheten som erbjudit sig att hjälpa oss, och vi har passat deras barn nån gång också. Det är inte något jag känner att vi kan utnyttja särskilt ofta men det är skönt att ha en backup om det krisar.

En annan sak som faktiskt var skönt för oss var pandemin. Innan lillasyster föddes jobbade vi båda hemma ganska mycket, och eftersom storebror var på förskolan innebar det att vi tex kunde äta lunch ihop och hinna prata, kunde gå en promenad eller ta en kaffe i trädgården. Nu är ju vi föräldralediga och det är väl även du, men sen när även lilla är inskolad ser jag fram emot att vi ska kunna fortsätta jobba hemma då och då och få möjlighet att iaf föra ett ostört samtal

 

[BusBarro]

Vi har ingen familj i närheten så vi är i lite samma situation med våra barn på 4,5 och ~1 år. Önskar jag hade några supertips men det realistiska svaret är att iaf vi biter ihop och längtar lite till barnen är något större, och ibland lider förhållandet... (Skämt åsido så är det onekligen tufft, och ibland är jag avundsjuk på min bror med familj som bor 1km från våra föräldrar och 10 km från svärföräldrarna och har barnvakt flera gånger i veckan som standard. Men å andra sidan har vi själva valt att bo som vi gör...)

Vi har haft barnvakt av släkten 2-3 gånger på 4,5 år. En gång bad vi specifikt farmor inför att hon skulle hälsa på några dagar, och förberedde henne på att vi skulle uppskatta några timmars "ledigt" och min mamma har passat nån gång när vi åker dit.
Ett annat tips är att försöka byta tjänster med någon kompisfamilj. Vi har två kompisar i närheten som erbjudit sig att hjälpa oss, och vi har passat deras barn nån gång också. Det är inte något jag känner att vi kan utnyttja särskilt ofta men det är skönt att ha en backup om det krisar.

En annan sak som faktiskt var skönt för oss var pandemin. Innan lillasyster föddes jobbade vi båda hemma ganska mycket, och eftersom storebror var på förskolan innebar det att vi tex kunde äta lunch ihop och hinna prata, kunde gå en promenad eller ta en kaffe i trädgården. Nu är ju vi föräldralediga och det är väl även du, men sen när även lilla är inskolad ser jag fram emot att vi ska kunna fortsätta jobba hemma då och då och få möjlighet att iaf föra ett ostört samtal

Tack för tipsen

Mannen jobbar på en arbetsplats som kräver att han är där så tyvärr kan vi inte jobba hemifrån samtidigt, annars hade ju det varit en bra idé

Vi längtar också tills de blir lite större (eller iaf börjar förskolan båda två) så man kan få "andas" lite på dagarna trots att man är på jobbet.
Det vi känner är väldigt tråkigt är att vi aldrig kan gå på någon tillställning/middag ihop eller måste tacka nej till det. Är ju inte alltid det passar att ta med barnen eller att man ens vill.

 

[Nytant]

Tack för tipsen

Mannen jobbar på en arbetsplats som kräver att han är där så tyvärr kan vi inte jobba hemifrån samtidigt, annars hade ju det varit en bra idé

Vi längtar också tills de blir lite större (eller iaf börjar förskolan båda två) så man kan få "andas" lite på dagarna trots att man är på jobbet.
Det vi känner är väldigt tråkigt är att vi aldrig kan gå på någon tillställning/middag ihop eller måste tacka nej till det. Är ju inte alltid det passar att ta med barnen eller att man ens vill.

Har ni ingen möjlighet att köpa lite avlastning en kväll då och då?

 

[Guldaskig]

Ingen erfarenhet av er situation men finns det inte barnvakter att köpa? Mynanny annonserar här till exempel, även någon pensionärspool som erbjuder barnvakt

 

[LadyCovergirl]

Känner ni ingen öht som kan vara barnvakt? Någon granne, barnens kompisars föräldrar eller inköpt tjänst från företag?
Min unge hann ha många olika barnvakter. (Mestadels p.g.a. jobb men det gör ju ingen skillnad för barnet.) Det var samma sak för mig som barn. Grannar, ungdomar från stallet som ville tjäna en slant, mammas elever, kollegor osv.

 

[kamomillo]

Har ni inte vänner att byta barnvakteri med?
Det behöver ju inte nödvändigtvis vara släkt som hjälper till med avlastning.

* Jenny ^

 

[BusBarro]

Har ni ingen möjlighet att köpa lite avlastning en kväll då och då?

Har ingen som helst erfarenhet från den typen av tjänster. Vågar man det?
Jag är lite osäker på att lämna barnen till en som aldrig träffat dom och som vi aldrig träffat.

 

[BusBarro]

Känner ni ingen öht som kan vara barnvakt? Någon granne, barnens kompisars föräldrar eller inköpt tjänst från företag?
Min unge hann ha många olika barnvakter. (Mestadels p.g.a. jobb men det gör ju ingen skillnad för barnet.) Det var samma sak för mig som barn. Grannar, ungdomar från stallet som ville tjäna en slant, mammas elever, kollegor osv.

Vi har 2 barn som är 3,5 år och 9 månader så det måste vara en oerhört nära vän känner jag. De vi är nära med har egna barn så det skulle bli en stor belastning för dem känns det som.

 

[Nytant]

Har ingen som helst erfarenhet från den typen av tjänster. Vågar man det?
Jag är lite osäker på att lämna barnen till en som aldrig träffat dom och som vi aldrig träffat.

Förstår Tänkte nu inte nödvändigtvis på en främling, även om det såklart finns en massa sådana som säkert också kan vara superbra. Själv satt jag t.ex. barnvakt åt min ridlärare när jag var i tonåren. Du kan ju börja kika på tjänster men också luska lite i er bekantskapskrets?

 

[LadyCovergirl]

Vi har 2 barn som är 3,5 år och 9 månader så det måste vara en oerhört nära vän känner jag. De vi är nära med har egna barn så det skulle bli en stor belastning för dem känns det som.

Jag tänker att man isf byter tjänster. Ni passar deras barn någon gång och tvärtom. Det finns kanske andra föräldrar i samma sits

Sen tycker jag som @Nytant att ni kan slänga ut krokar omkring. Kanske är det någon kollega som har en äldre ungdom som gärna vill tjäna en slant och dessutom få en referens att använda till t.ex. sommarjobbsansökan. Våga fråga helt enkelt

 

[FeatherCloud]

Tack för tipsen

Mannen jobbar på en arbetsplats som kräver att han är där så tyvärr kan vi inte jobba hemifrån samtidigt, annars hade ju det varit en bra idé

Jag förstår, så synd! Jobbar ni i närheten av varandra? Kanske kan ni försöka ses och äta lunch ibland när båda barnen går på förskola?

 

[Trasten]

Berätta för en massa folk vid olika tillfällen att du hört om föräldrar som byter barnvaktstjänster med varandra och se vilka som reagerar positivt.

 

[Manji]

Hej,
Jag undrar hur ni med småbarn utan möjlighet till barnvakt/avlastning någon gång tänker/överlever?

Jag har själv två små barn och vi har ingen möjlighet till avlastning alls. Jag älskar mina barn till månen och tillbaka men det vore trevligt att kunna umgås med maken utan barnen någon gång.
Undrar därför hur ni tänker och hur ni får ork och förhållandet att fungera?

Mvh Frida

Vi har väl egentligen möjlighet till avlastning men använder inte den i större omfattning, våra föräldrar har fullt upp som de är så jag vill inte belasta dem med ungarna hur mycket som helst. När de avlastar oss är det för att vi ska kunna göra sådant som kräver två och är olämpligt/svårt att utföra tillsammans med barn i våra åldrar.

Vi umgås med varandra på kvällarna när ungarna sover och lite finner oss i att det är så här livet är just nu. Men vi trivs med "livet hemma". Äldsta barnet (4 år) har varit hos kompis ensam en sväng denna sommar och några av hennes kompisar har varit här utan föräldrar. Det var riktigt roligt och givande för alla!

 

[Bexzor]

Hej,
Jag undrar hur ni med småbarn utan möjlighet till barnvakt/avlastning någon gång tänker/överlever?

Jag har själv två små barn och vi har ingen möjlighet till avlastning alls. Jag älskar mina barn till månen och tillbaka men det vore trevligt att kunna umgås med maken utan barnen någon gång.
Undrar därför hur ni tänker och hur ni får ork och förhållandet att fungera?

Mvh Frida

Här var vi barnlediga senast december 2019. Innan dess var det drygt 1 gång om året. Vi har provat nannypoppins, där barnen fått bra barnvakter men det är för dyrt för oss helt enkelt.

Vi hade dock enstaka barnvakter när jag låg inlagd i höstas så mannen kunde komma till sjukhuset, och förhoppningsvis får vi barnvakt till 2 barn om några veckor så vi kan åka till Ge-kås med endast 1 barn. Det är slitigt men det finns inget annat alternativ.

 

[Madde_padde]

Har haft svårt att få barnvakt vi också, min mamma är 70 plus och varit sjuk i cancer, pandemin osv och inte kunnat/orkat vakta dem. De är annars hon vi har och vågar lämna barnen till.

Fick för en vecka sen tredje barnet och kommer i princip inte kunna få barnvakt nu längre, vi har anpassat livet och barnens rutiner efter oss. Våra barn 3 och 6 år har sen start varit med på allt vi gjort. Träningar och tävlingar för mig och hästen, crusingar, ute och äter osv de funkar väldigt bra att ha med dem sen lägger ci dem alltid i skaplig tid så sambon och jag får egentid på kvällen sen. Roliga cyklar så de vill cykla med på långpromenad osv man får hitta tillfällen. Vi visste redan innan vi fick barn att de skulle vara såhär men samtidigt skaffar jag ju barn för att umgås med dem

Har ridit lite på covid vågen vi också med hemmajobb

 

[vemsomhelst123]

Hej,
Jag undrar hur ni med småbarn utan möjlighet till barnvakt/avlastning någon gång tänker/överlever?

Jag har själv två små barn och vi har ingen möjlighet till avlastning alls. Jag älskar mina barn till månen och tillbaka men det vore trevligt att kunna umgås med maken utan barnen någon gång.
Undrar därför hur ni tänker och hur ni får ork och förhållandet att fungera?

Mvh Frida

Ingen avlastning i vardagen av släkt, men vid specifika tillfällen vaktar de gärna (bor 50 mil bort). Vår dotter är tre nu och snart ska vi börja byta tjänster med en annan mamma på förskolan och min kusin som har barn i samma ålder. Tycker det är lättare nu när de är större. Förstår med den lille att det inte känns lätt men han har ju syskonet. Jag var barnvakt en helg några gånger åt tre barn i åldern 6 mån-5 år när jag var 20. Vet inte om jag själv varit bekväm med det som förälder.. kände dom halvbra men alla överlevde och hade kul.

 

[KarinStarfighter]

Vi är inte i den sitsen men min syster har långt till släkten. Enligt henne har det blivit lättare när sonen är större (snart 4). Nu har han kompisar som de lärt känna genom fsk och där de kan lämna honom på lek ett par timmar utan att han är med. Jag tror att det kan bli lättare när de är lite äldre, men förstår att ni har det tufft.

 

[Poison-heart]

Vi har haft väldigt lite hjälp sen våra barn föddes. Äldsta snart 4 och minsta snart 2. Enda gångerna vi fått hjälp av svärföräldrarna är när jag varit ensam och behövt åka till läkare/tandläkare och liknande. Nu på senaste tiden har även min pappa varit lite mer behjälplig när jag ska sköta om hästar då jag har dom hos honom.
Har nog inga bra tips mer än det tidigare sagts om att få hjälp av vänner med barn.

 

[Sleepan]

Vi har inga föräldrar i närheten som kan passa, men lite annan familj och vänner. Hade vi inte haft det hade jag nog absolut kollat på nannytjänster för att få någon barnfri kväll här och där