Det finns ju ett rätt tydligt reglemente så det vi ser är det SWB vill se i ridning. Men sen är det inte helt lätt då de ”ska” presenteras i en form eller utbildningsnivå som kan vara svår att nå för vanliga hästar. För att få höga poäng i alla fall.
OT:
Igår red jag och Lillen för första gången skänkelvikning i trav. Det är nog gränsen för vad vi kan i balans just nu. Det är där jag vill känna att vi är, att det jag ber honom om ska han kunna göra avspänt mentalt och fysiskt. I galoppen är vi ett läge nu när jag inte kan sitta på honom alls, jag har drivit honom in i handen och då har han blivit lång. Jag förstår att vissa ryttare i det läget vill sitta ner och samla på bakbenen. Då joggar jag hellre vidare och låter honom ha det lätt.
Note: jag tror inte att jag gör 100 % rätt men jag tänker att om hästar förr kunde bli 30 år, så ska min som har en bra typ, korrekt ben och en ryttare med hyfsad balans också kunna bli det. Många säger att tänder ofta är det som ”fäller” de gamla hästarna. I den gamla hästhållning i praktiken står det att det var stallskötarna som skulle raspa tänderna. Det kan ju inte varit bra för hållbarheten, eller struntades det i mer då?
Jag har också tänkt på att många har skyllt den korta medellivslängden på travarna. Nu känns det ju som att sättet vi hanterar våra hästar som utbytbara sportcyklar också bidrar till att det inte blir bättre, fast vi har bättre sjukvård och friskvård för hästar nu. Eller har det blivit bättre?
Tandjobb korrekt utfört kan minska slitage på tänderna och ge mer tid.
Vi har avlat fram hästar som nu har mycket mer komplicerade munnar. Förr var inte halvbloden i samma behov av specialjobb. De hade bättre anatomiskt bett per födsel Och det blev heller inte samma naturliga över-slitage som det idag kan bli med trånga och svårjobbade munnar med ev bettfel som ger ökat tryck på vissa tänder och då också ökat slitage.
Biomekaniskt korrekt munjobb leder också till full rörlighet i käken. För att kunna ställa i nacken korrekt måste hästen kunna lägga ut underkäken. Är det begränsad rörlighet pga icke biomekaniskt tandjobb kommer hästen få ont i käke/käkleder och det kommer påverka nacken negativt. Och har man spänningar/låsning och ont i nacke påverkar det hela kroppen och kan på sikt bidra till att trigga problem i halskotpelare, KS, häktor etc.
I DK och Tyskland jobbar man ofta på annat vis med tänder än de flesta här. Man gör biomekaniska jobb. Ett av de största försäkringsbolagen i DK använder sådana tandläkare till såna som man vill ge en sista chans innan utdömning. Det är hästar med Det funkar väldigt väl och man har kunnat rädda många hästar som haft problem med halskotpelare, KS, hältor etc.
Kunskapen om biomekaniska munjobb är sällsynt i Sverige tyvärr.
Under barocken ville man skola hästen så att man kunde lösgöra underkäken och få hästen att med underkäken följa handen/ge efter och öppna sig ngt. Jag jobbar själv enligt den skolan. Och har nu när mer studier och kunskap finns om hästens mun och biomekanik funderat på om man börjat rida så pga bristande kunskap/teknik/verktyg för biomekaniska munjobb.
Min häst har medfött dåligt bett, jätteliten/trång/platt mun och mkt dåligt utrymme vid ganash och atlaskotan. Ingen veterinär med tandutbildning märkte det eller hittade ngt fel
Innan vi fick rätt hjälp var han livsfarlig innan han blev så pass utbildad att han ”kunde släppa käken”.
När han gjorde det fattar jag ju idag att han hade möjlighet att tex ställa och annat utan att hans felgjorda mun smärtade.
Med rätt tandjobb är han smärtfri och trevlig.
Jag inser ju idag hur många av rehab- och problem-hästar jag jobbat med som haft felgjorda munnar.
.
).
