Narrativet att dressyrryttare är rädda för sina hästar

[prinsessfeminist]

Det tycker jag inte är en giltig anledning till att inte rida ut. Kan man köra runt hästen kors och tvärs för att träna och tävla, då kan man också köra för att rida ut, det tycker jag man är skyldig sin häst. Vågar man inte själv kan man betala en duktig ryttare.

Där jag bor är ryttare välkomna att nyttja travbanans träningsslinga varje söndag, det tror jag inte är unikt för min ort.
Perfekt för den som har dåliga möjligheter hemma eller som vi brukar göra, samlas ett gäng kompisar från olika stall och rida tillsammans

Det kan man tycka, men jag har också vid ett tillfälle erfarit att en mycket duktig ryttare som valde att inte rida ut. Hennes häst var så ängslig och hade sådant stresspåslag att hon helt enkelt flippade ur.

Kanske skulle hon sökt mer hjälp, men hon hade redan anlitat olika ryttare och flera sade samma sak, den hästen är för stressad och farlig.

Men det är också den enda jag kommer på som haft så stora problem. Det var för övrigt en relativt svårriden hopphäst.

Givetvis tycker jag att man sin ryttare skall erbjuda variation för hästarna.

 

[Bison]

Det kan man tycka, men jag har också vid ett tillfälle erfarit att en mycket duktig ryttare som valde att inte rida ut. Hennes häst var så ängslig och hade sådant stresspåslag att hon helt enkelt flippade ur.

Kanske skulle hon sökt mer hjälp, men hon hade redan anlitat olika ryttare och flera sade samma sak, den hästen är för stressad och farlig.

Men det är också den enda jag kommer på som haft så stora problem. Det var för övrigt en relativt svårriden hopphäst.

Givetvis tycker jag att man sin ryttare skall erbjuda variation för hästarna.

Det hör ju dock inte till vanligheterna är jag har vääääldigt svårt att tro att så är fallet för alla de som inte rider ut

 

[prinsessfeminist]

Jo, det finns ju mer än en fördom och just den du nämner här kan jag tycka är ganska sann. Jämfört med alla ryttare med stor häst som jag träffat på i olika stall under ett helt hästliv så rider jag väldigt fort när jag "rider ut". Jag tränar ju liksom ute och rider i alla gångarter inklusive pass - som GÅR fort! Jag kan förvisso rida öppna och sluta i skritt längs grusvägen också, men mina ridpass består normalt till 90% av någon annan gångart än skritt. Vilket ju blir en väldig kontrast till många av de ryttare jag träffat som rider stor häst - de verkar nästan bara skritta ute, alternativt rider i en mycket långsam och behärskad trav. Så jämfört med hur de rider kan jag mycket väl förstå hur fördomen har uppstått! Lägg därtill att många stora hästar verkar bli rädda för islandshästar, så får kanske ryttaren intrycket att vi rider ÄNNU fortare än vi gör!

Jag ser framför mig hur du susar förbi i form av ett brunaktigt/fux/valfri hästfärfärg-streck i grannskapet. Ingen vet ens vem du är med den hastigheten!

 

[Roheryn]

Jag ser framför mig hur du susar förbi i form av ett brunaktigt/fux/valfri hästfärfärg-streck i grannskapet. Ingen vet ens vem du är med den hastigheten!

Hahaha - är rädd att både jag och min dotter redan har det ryktet i grannskapet!

 

[animalasia]

Jag tänker att narrativet även uppstår från att vi definierar ”dressyr” på olika sätt. För mig är dressyr grunden till allt och syftar till att göra hästen mer stark, gymnastiserad och kroppsmedveten. För mig kan dressyr tränas från marken, i skogen eller på banan och det kan kallas akademiskt, klassiskt eller annat. Jag tänker att ju mer hästen tränas desto starkare och tåligare blir den.

Men för andra är dressyr starkt förknippat med tävling och hur rörelser ska bedömas där. Såna människor blir provocerade av att jag säger att jag rider dressyr och jag har också fått förklarat för mig att om man tävlar på medelsvår nivå får man räkna med att hästen behöver behandlas regelbundet. Ett tankesätt som för mig blir helt bakvänt.

 

[JohannaB]

Jag tänker att det finns fördomar kring de flesta typer av ryttare/hästar. Precis som det finns fördomar om stockholmare, norrlänningar, smålänningar osv. Och fördomarna grundar sig antagligen på ett visst beteende, men precis som att inte alla stockholmare är dryga och ytliga så är inte alla dressyrryttare fega
Att hoppryttare och ft ryttare inte anses vara fega är väl antagligen för att det naturligt krävs lite mer fart för att utöva de grenarna.

precis det där funderade jag på häromdagen, varför anses fart vara modigt och långsamt är fegt?

Min rätt speciella häst är fasiken så mycket lättare att rida med lite fart på medan jag ännu får jobba ganska mycket med att kunna fortsätta långsamt även när han blir rädd för något. Och är det inte troligt att det är en av anledningarna till att dressyrhästen (på tävling) skyggar mer än hopphästen?
Med lite fart blir det ju lättare både med spänningar, tittighet, stegringar och bockningar?
Varför anses då fart vara modigt och långsamt fegt?

 

[warg]

precis det där funderade jag på häromdagen, varför anses fart vara modigt och långsamt är fegt?

Min rätt speciella häst är fasiken så mycket lättare att rida med lite fart på medan jag ännu får jobba ganska mycket med att kunna fortsätta långsamt även när han blir rädd för något. Och är det inte troligt att det är en av anledningarna till att dressyrhästen (på tävling) skyggar mer än hopphästen?
Med lite fart blir det ju lättare både med spänningar, tittighet, stegringar och bockningar?
Varför anses då fart vara modigt och långsamt fegt?

Jag tror att man uppfattar att man har mer kontroll om man bromsar? Så om man blir rädd är det naturligare att bromsa än att gasa. Sen blir det överfört till att det är modigare att rida fort, för är man rädd så bromsar man?

 

[Mia_R]

Att inte våga låta en häst sträcka ut på t ex ett öppet fält handlar nog mest om att man är rädd att tappa kontrollen och kanske ramla av. Då nöjer man sig med att inte rida fortare och i synnerhet inte i grupp.

 

[Bison]

precis det där funderade jag på häromdagen, varför anses fart vara modigt och långsamt är fegt?

Min rätt speciella häst är fasiken så mycket lättare att rida med lite fart på medan jag ännu får jobba ganska mycket med att kunna fortsätta långsamt även när han blir rädd för något. Och är det inte troligt att det är en av anledningarna till att dressyrhästen (på tävling) skyggar mer än hopphästen?
Med lite fart blir det ju lättare både med spänningar, tittighet, stegringar och bockningar?
Varför anses då fart vara modigt och långsamt fegt?

Jag tänker att det är skillnad på fart och fart
För vissa dressyrryttare är det fart och fläkt att rida ökad galopp på en diagonal

 

[JohannaB]

Men jag kan ju dra en riktig fördom som jag har, iofs räknar jag mig fortfarande som hoppryttare trots att jag pga skador på en häst fick lov att sadla om till dressyr med henne och sen har det fallit sig så att ytterligare två hästar varit rena dressyrhästar och jag faktiskt inte hoppat över metern på mer än 10 år (!) så jag fattar ju att alla anser att jag är en dressyrtant men jag har själv svårt att se hur det gick till

Tittiga dressyrhästar.
Men det vete sjutton om jag köper det för när hoppekipagen är med på hemmaklubbens tävlingar för skojs skull så visar det sig att utan hinder att fokusera på och när man inte får rida hästen med nosen mellan frambenen så är det inte så himla tuffa hopphästar heller längre och inte ser hoppryttarna så himla tuffa ut med att lösa uppgiften framåt när de sitter och studsar på en spänd hästrygg i obekväm trav heller

Det SER kanske mesigt ut på dressyrtävlingar med hästar som är rädda för en domare (en helt vanlig människa på en stol) eller staket men det vete sjutton om jag köper att andra typer av ekipage är så himla mycket mer avspända där inne.

Men här finns ju en del FT-ryttare och skriver, era hästar är ju inte fega på terrängbanan? Gör det att ni har avspända och icke tittiga hästar på dressyrbanan?
Är det så var min fördom helt tokig så då får ni skratta åt det här inlägget hur mycket ni vill

 

[JohannaB]

Jag är väl annars dressyrryttaren försvarare i mycket, jag tycker den är den delen av ridsportvärlden som bedöms väl hårt ganska ofta.
T ex bettkontroller, jag vet att islandshästtävlingar och WE är bättre än dressyren på bettkontroller men jag undrar ännu över hur bra det är i hoppningen?
Hur ofta kollas en hopphäst betsling och mun på tävling?

Dressyren är inte alls perfekt, men ibland glömmer man hur himla svårt det faktiskt är att rida enkla saker bra. Och det är väl därför jag gillar att se andra grenar testa på tävlingarna. För det är inte självklart enkelt att göra saker som ser enkla ut.

(jag ler ofta glatt åt minnet av hur Jens Fredricson tävlade dressyr för ganska många år sedan. Kvalgränsen 62% i MsvC är inte lätt ens för en GP ryttare i hoppning visade det sig Han kanske tycker det var bedömningen eller domarens fel och det var ju strongt att han alls gjorde det men jag stäckte minsann lite på mig över att jag klarade kvalgränsen och han inte gjorde det (vi red inte samma tävling men under samma period) )

 

[AW]

Tittiga dressyrhästar.
Men det vete sjutton om jag köper det för när hoppekipagen är med på hemmaklubbens tävlingar för skojs skull så visar det sig att utan hinder att fokusera på och när man inte får rida hästen med nosen mellan frambenen så är det inte så himla tuffa hopphästar heller längre och inte ser hoppryttarna så himla tuffa ut med att lösa uppgiften framåt när de sitter och studsar på en spänd hästrygg i obekväm trav heller

Min dressyrhäst som jag både ridit svår dressyr på och startat några gånger i fälttävlan beter sig väldigt olika i dressyr- och hoppsadel. Vet inte exakt vad det beror på men han är mycket mer uppmärksam på omgivningen och på tårna när jag rider dressyr. Och då räknas han till de coola dressyrhästarna Kan lägga till att jag själv är VÄLDIGT mycket mer bekväm i en dressyrsadel...

 

[JohannaB]

Min dressyrhäst som jag både ridit svår dressyr på och startat några gånger i fälttävlan beter sig väldigt olika i dressyr- och hoppsadel. Vet inte exakt vad det beror på men han är mycket mer uppmärksam på omgivningen och på tårna när jag rider dressyr. Och då räknas han till de coola dressyrhästarna Kan lägga till att jag själv är VÄLDIGT mycket mer bekväm i en dressyrsadel...

Men vad märkligt?
Har du testat tävla dressyr i både hopp och dressyrsadel och vilken sadel du har gör skillnad? Undrans vad det kan bero på?

Jag tror ju, med betoning på tror, att nacken högst och nosen framme triggar en del spänning i hästarna. Men helt klart går de ju uppe och framme i FT och hoppning med men där känns det som om hästen jobbar med hindren och terrängen och inte bara med att lyda sin ryttare?
Men att sadeln skulle göra skillnad har jag aldrig tänkt på

 

[AW]

Men vad märkligt?
Har du testat tävla dressyr i både hopp och dressyrsadel och vilken sadel du har gör skillnad? Undrans vad det kan bero på?

Jag tror ju, med betoning på tror, att nacken högst och nosen framme triggar en del spänning i hästarna. Men helt klart går de ju uppe och framme i FT och hoppning med men där känns det som om hästen jobbar med hindren och terrängen och inte bara med att lyda sin ryttare?
Men att sadeln skulle göra skillnad har jag aldrig tänkt på

Tänker inte att det är sadeln i sig utan hur man rider. För mig så är han mer på hjälperna och uppmärksam i dressyrsadeln, i hoppsadeln sitter man lite ovanpå

 

[Marvin]

Men här finns ju en del FT-ryttare och skriver, era hästar är ju inte fega på terrängbanan? Gör det att ni har avspända och icke tittiga hästar på dressyrbanan?
Är det så var min fördom helt tokig så då får ni skratta åt det här inlägget hur mycket ni vill

Mina hästar är (tyvärr) tittigare i terrängen än i dressyren.
Vet inte vad jag gör för fel. (Hint: Väldigt många!)

 

[fio]

Men då verkar ju problemet vara att hela gruppen "dressyrryttare" döms efter en grupp som inte ens egentligen är dressyrryttare? Det är ju väldigt synd och rätt orättvist?

Vad är dom då? Dom rider i Dressyrsadel och kanske tom tränar för någon.

Jag känner många tuffa dressyrryttare absolut , men jag har precis samma uppfattning som både @Marvin och @LenaH.
Det kan ju iof bero på att vi mer är fälttävlansryttare och ser det ur ett annat perspektiv än om vi vore dressyrryttare.

 

[fio]

Absolut, sen beror det väl på hur mycket man själv tror på fördomarna. Jag tycker det går mycket fördomar om att hoppryttare aldrig rider dressyr och att fälttävlansryttare är galna adrenalinjunkies, men har inte alls den uppfattningen själv.

Haha dom flesta dressyr och hoppryttare tycker att jag är helt galen

 

[fio]

Tycker det kommer upp ofta ändå, men narrativet verkar leva kvar ändå. Till exempel var det en artikel i ridsport om Cattis Hjärpe som rider GP med Cerina E. Cerina är köravlad och Cattis kör henne på stubbåkern för kondition.

Min dressyrhästar har gått tornerspelsträning med sambon, det kanske man borde ha tipsat tidningen ridsport om

Cerina gick ju fälttävlan innan hon köpte henne. Eller var i träning som ft häst. Tror hon hann starta några klasser iallafall.

 

[LenaH]

Jag tror att man uppfattar att man har mer kontroll om man bromsar? Så om man blir rädd är det naturligare att bromsa än att gasa. Sen blir det överfört till att det är modigare att rida fort, för är man rädd så bromsar man?

Jamen det är ju precis som när man kör bil?
Känner man sig osäker på ett eller annat sätt så stryper man farten, det sker naturligt.

 

[fio]

Men här finns ju en del FT-ryttare och skriver, era hästar är ju inte fega på terrängbanan? Gör det att ni har avspända och icke tittiga hästar på dressyrbanan?
Är det så var min fördom helt tokig så då får ni skratta åt det här inlägget hur mycket ni vill

Mina bästa ft hästar har varit totalt otittiga på dressyrbanan. Helt opåverkade vad som händer utanför och på banan. Har haft lite fotbollar som farit in på banan samtidigt och dressyrstaket som blåst ner mm. För att inte tala om flaggstänger i blåst. Sen avspända kan vi diskutera, båda är och var ganska heta och laddade.