Alltså jag är en feg jävel, jag ”borde” egentligen ha en stabil sak med ett ben i varje hörn som inte hoppar till för någonting någonsin.
Problemet är att jag gillar verkligen att rida känsliga hästar. Det går ju att ”rida dit” en hög nivå av känslighet på de flesta hästar men jag har aldrig lyckats komma riktigt till den nivån man får gratis med en häst som av naturen är mer reaktiv och uppmärksam. Det är ändå en annan grej med en häst som reagerar på väldigt små förändringar, och det är så satans roligt! Även om det är svårt också, jag är ingen världsmästare i kroppskontroll direkt, men jag lär mig ju också mycket snabbare när feedbacken kommer så omedelbart.
Nu har jag inte ridit på länge pga övervikt och små hästar, men jag skaffade welsh cobs bl a för att få uppmärksamheten och reaktiviteten i en mindre förpackning. Försöker ge dem ett liv på lösdrift i stora hagar där de får blåsa ur sig regelbundet, och ffa blir de vana vid diverse djur och annat som kan hoppa fram i skogen. Att bara hänga på banan är inte ett alternativ för mig så jag ser skogsridning/träning som något som bara måste funka - så vi tränar på det precis som vi skulle tränat på något annat. Ju mer de går i skogen desto lugnare blir de så klart (även om de alltid varit helt okej och okomplicerade i grunden i skogen) så det har varit och är en ständing process att förbättra ”uterittsupplevelsen”, precis som det är en ständig process att förbättra skolorna eller programridningen eller vad som helst.
Sen blir jag nog aldrig någon räcerryttare - tar gärna en galopp och finns det en lämplig backe får hästen gärna dra på en del men jag är inte den som ger mig ut på en åker och ger hästen fria tyglar.
Har aldrig varit rädd för någon av mina hästar, men har definitivt blivit rädd i vissa situationer. Det har absolut fått mig att undvika vissa saker, men beroende på vad det handlat om har det ju varit värt det att träna på dessa situationer i mer kontrollerade former så att varken jag eller hästen behöver bli spända eller rädda. Rida ut med Fartiga Frida som BARA vill rejsa över åkrar kan jag bara låta bli, ta oss förbi den farliga kröken i vägen där hästen måste gå runt ett hörn utan att se någonting och regelbundet flyger i luften… det är inte ett alternativ att undvika, det får vi öva på.