Tyvärr gav de inga referenser alls ang. transporter och miljöpåverkan.Jag skall kolla länken, för det är en intressant fråga tycker jag.
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Tyvärr gav de inga referenser alls ang. transporter och miljöpåverkan.Jag skall kolla länken, för det är en intressant fråga tycker jag.
Tyvärr gav de inga referenser alls ang. transporter och miljöpåverkan.
En stor del av forskningsrapporterna som ligger bakom hittar du hos SIK. Då kan du själv kontrollräkna jämföra andra parametrar som det passar dig. Transportdata är oftast taget från officiella LCA-databaser, för att ge ett vettigt medelvärde.
Allmänt är problemet att en rapport tex. jämför koldioxidutsläpp vid tomatodling i svenskt drivhus med odling i Spanien och transport hit och kommer fram till att den spanska tomaten ger mindre koldioxidutsläpp än den svenska, transporten inräknat. Resultatet förvanskas sedan till att från enbart koldioxid gälla miljöpåverkan och efter ytterligare ett antal led har man belägg för att kött från andra sidan jordklotet är bättre för miljön än det som bonden producerar nästgårds för att han använder konstgödsel vid spannmåls- och vallodling.
Jag är olika strikt beroende på vilken vara det är. Kaffe och bananer måste vara såväl ekologiskt som rättvisemärkt för att jag ska handla.
Vad är det du letar efter specifikt då? Vill du veta varför man anser att Brasilianskt nötkött har högre miljöpåverkan än man tidigare trott är det givetvis den rapporten du ska läsa, och inte den om tomater. Det är ganska tydligt avgränsat vad man räknat på och inte. Hur sen media ibland väljer att sätta sensationsrubriker har inte riktigt med saken att göra.
De flesta rapporter listar dessutom både viktade och oviktade miljöpåverkansdata, om man bara orkar slå upp beräkningarna. Eller så anger de vilken viktningsmodell som använts, eftersom det också följer vedertagna standards.
Så gör jag också. I första hand köper jag ekologiskt, i andra hand närproducerat. Bäst är när det är båda delarna, vilket ICA Malmborgs i Lund försöker erbjuda.
Äpplen äter jag svenska, och sommartid vill jag ha svenska tomater. Jag är olika strikt beroende på vilken vara det är. Kaffe och bananer måste vara såväl ekologiskt som rättvisemärkt för att jag ska handla. Kött köper jag enbart svenskt ekologiskt, och jag ändrar hellre menyn än frångår det.
Eftersom jag antar att lantbrukarna vill sälja det de producerar, förefaller det rimligt att tro, att flera ställer om till ekologisk odling, om de ser att många konsumenter hellre köper importerade varor, som är ekologiska. Att köpa närproducerat, som inte är ekologiskt, skickar ingen signal.
Nu kritiserade jag inte forskningsrapporterna utan att man i senare led, som tex. när miljöorganisationer sammanställer opinionsbildande material drar alltför långtgående slutsatser och uttalar sig tvärsäkert och generellt om vad som har störst miljöpåverkan.
Det är ett problem helt klart, forskare vill generellt inte gärna uttala sig om något utöver de specifika (och snäva) resultat de kommit fram till (mycket förståeligt) och de som driver opinion nästan tvärtom höll jag på att skriva. Det finns ett hopp däremellan som ingen av grupperna verkar vilja ta. Hur ser du på detta, kanske att fler forskare vågar gå ut och försöka påverka?Ja, det håller jag med om. Det är jättebra med generella tumregler och råd eftersom så gott som ingen orkar stå och bläddra efter koldioxidekvivalenter och försurningsdito i affären, men det måste också vara tydligt hur man har valt den prioriteringen för den som läser. Idag känns det som att få tar råden på allvar eftersom "alla vet" att de är tolkade 100 ggr på vägen och därmed inte betyder ett skvatt.