Nära anhörig är alkoholist

[Singoalla]

Jag har precis fått reda på att en nära anhörig har fallit tillbaka i svår alkoholism. Jag är verkligen helt förkrossad. Jag och familjen ska träffas i veckan och prata igenom hur vi ska stötta framöver på bästa sätt. Personen svänger mellan att förstå sin sjukdom och ta emot hjälp, och att slå ifrån sig.

Ni med erfarenhet, vad har ni för tips och råd? Att hålla mig undan att bli medberoende vet jag redan, men tar gärna emot tips och råd på hur man gör detta på bästa sätt också.

Den här personen måste bli frisk, jag ser ingen annan väg framåt. Hen måste bara bli frisk

 

[Singoalla]

Får sällskap strax så kanske inte skriver mer ikväll men återkommer i morgon

 

[cirkus]

Utan sjukdomsinsikt så går det inte. AA tror jag är en otroligt bra väg om personen är öppen för det. En av mina bästa har blivit frisk genom AA och 12-stegsprogrammet.

 

[Sezziyanen]

Utan sjukdomsinsikt så går det inte.

Tror jag också mycket på. Vare sig det nu är AA eller annat, det finns nog flera vägar att gå. Men man måste förstå att man faktiskt har ett problem, och vilja bli kvitt det. En av mina vänner lyckades med att skapa rutiner och börja träna en hel del mer, och seriöst. Samt att göra sociala saker som inte involverade alkohol, för en sån person kan ju inte dricka en öl och sen vara nöjd, liksom. Han hade även mycket stöd av sin tjej, vilket hjälpte väldigt mycket.

Det är verkligen inget roligt att se någon närstående gå igenom det där..enda rådet jag har är väl att hjälpa varandra, prata och bolla saker med vänner och familj så du inte går och håller på för mycket själv.

 

[Killaloe]

Al-anon kanske kan vara till hjälp för er anhöriga?

 

[Red_Chili]

Påminn er om att ni INTE kan göra personen frisk/nykter. Det kan bara personen själv göra. Ni kan inte lösa hens problem. Det ni kan göra är att berätta för personen vilka olika hjälpmedel det finns för att få ordning på problemen, men hen måste själv vilja.

 

[Singoalla]

Vi är medvetna om att hen måste vilja själv, och just nu lutar det åt det hållet. Tänker mest vad vi kan göra rent praktiskt, eller hur vi kan stötta, förutsatt att hen själv väljer att ta hjälp.

 

[Sezziyanen]

Själv funkade det bäst för min vän och oss i kretsen att vi var ärliga med situationen, mot honom och i allmänhet. Nu hjälpte det ju att han själv tog upp problemet och erkände det för oss andra, så vi fortsatte helt enkelt med att ta det på fullaste allvar och ge det stöd vi rimligtvis kunde. Då hans problem enbart blev värre av att vi i kompisgänget oftast umgicks i samband med krogbesök så var det ju i sig ett problem, för att få vara med och vara social så fanns ju alkoholen där. Vi ändrade en del på det, så vi sågs under andra omständigheter så han åtminstone inte behövde känna att han skulle tappa det sociala när han slutade dricka. Nu är ju detta ett specifkt exempel förstås.

Jag tänker lite som såhär. Om jag kan hjälpa till med att hjälpa personen i fråga att få förutsättningar för att själv kunna ta steget att bli nykter så är det nått sånt jag kan göra. Jag kan inte säga åt dem att göra det, ej heller övervaka dem. Jag kan stötta dem till att kanske hitta aktiviteter som kan hjälpa dem med rutiner i livet. För min kompis i exemplet ovan så hjälpte träningen mycket, då han redan var lite överviktig och inte mådde så bra. Allt eftersom han höll på så fick han belöningar i form av att må bättre och få bättre självkänsla av det. Men det var han själv som valde att börja med det, vi andra bara stöttade och var allmänt positiva mot honom och hans framsteg. Vi var även tydliga mot honom att det inte spelade nån roll att vi i gänget inte drog ut på några krogkvällar längre, ingen av oss behövde det så mycket oavsett. Ingen ville att han skulle känna sig som att han drog ner gruppen på nått vis liksom, det var vi tydliga med.

 

[lady_vip]

Personen behöver proffessionell hjälp, självfallet.

Sen är en stor del av svensk umgängeskultur tyvärr ofta centrerat kring alkohol, vilket anhöriga och vänner kan stötta upp i så att det undviks efter behandling.

Gällande missbrukare så tror jag att en väsentlig del som anhörig är att vara ärlig. "Ditt missbruk gör att jag mår dåligt, så vi kan inte träffas om du ska missbruka" eller vad du nu känner. Hymla inte, missbrukare ljuger generellt om sitt missbruk ändå, så det ni vet är troligtvis bara toppen av isberget.

 

[Singoalla]

Tack för era svar!

Som jag har förstått det så har den här personen förstått sitt problem. Hen har blivit nykter genom behandling för 18 år sedan och nu tydligen haft ett återfall för två år sedan som resulterade i sjukhus och dropp, fick jag veta av en annan nära anhörig som burit på detta själv senaste två åren utan att berätta för oss andra. Den beroende personen i fråga erkänner nu att hen druckit i ett år igen. Nu har det uppdagats då denne druckit tre flaskor vin om dagen förra veckan. De har blivit att hämta från jobb, beroendecenter och Antabus. Jag skickade ett mess och sa att jag vill träffas i veckan, när hen orkar, och fick svar där hen skrev att hen skäms enormt. Att hen inte vet vad hen ska säga utan bara gråter just nu. Vill träffas i veckan och berätta om vad som hänt.

Hen dricker på grund av ångest och detta är inget nytt. Vi har både ångestproblematik i släkten samt alkoholism långt tillbaka. Nu verkar enbart jag och den här personen vara de som drabbats direkt av ångesten som fortfarande är vid liv, så jag hoppas på att vi kan prata om detta. Jag har erfarenhet av antidepp och ångestdämpande mediciner som hen inte har, och den delen av vården som hen inte har. Så jag hoppas att ett samtal om det ska leda till att hen överväger att ta rätt vård för sina problem, i stället för egen felaktig självmedicinering som idag upplevs som den enda utvägen.

 

[Kattennizze]

Vi är medvetna om att hen måste vilja själv, och just nu lutar det åt det hållet. Tänker mest vad vi kan göra rent praktiskt, eller hur vi kan stötta, förutsatt att hen själv väljer att ta hjälp.

Du kan stötta genom att inte bli medberoende. Jag tycker det är bra med alanon som redan nämnts. Det är väldigt lätt att hamna i medberoende tyvärr.

 

[Petruska]

Tack för era svar!

Som jag har förstått det så har den här personen förstått sitt problem. Hen har blivit nykter genom behandling för 18 år sedan och nu tydligen haft ett återfall för två år sedan som resulterade i sjukhus och dropp, fick jag veta av en annan nära anhörig som burit på detta själv senaste två åren utan att berätta för oss andra. Den beroende personen i fråga erkänner nu att hen druckit i ett år igen. Nu har det uppdagats då denne druckit tre flaskor vin om dagen förra veckan. De har blivit att hämta från jobb, beroendecenter och Antabus. Jag skickade ett mess och sa att jag vill träffas i veckan, när hen orkar, och fick svar där hen skrev att hen skäms enormt. Att hen inte vet vad hen ska säga utan bara gråter just nu. Vill träffas i veckan och berätta om vad som hänt.

Hen dricker på grund av ångest och detta är inget nytt. Vi har både ångestproblematik i släkten samt alkoholism långt tillbaka. Nu verkar enbart jag och den här personen vara de som drabbats direkt av ångesten som fortfarande är vid liv, så jag hoppas på att vi kan prata om detta. Jag har erfarenhet av antidepp och ångestdämpande mediciner som hen inte har, och den delen av vården som hen inte har. Så jag hoppas att ett samtal om det ska leda till att hen överväger att ta rätt vård för sina problem, i stället för egen felaktig självmedicinering som idag upplevs som den enda utvägen.

Jag antar att det är ett gott tecken om det ligger annan, behandlingsbar, problematik bakom. Då bör ju hen kunna få bättre medicinering än vin mot den problematiken.

 

[Singoalla]

Du kan stötta genom att inte bli medberoende. Jag tycker det är bra med alanon som redan nämnts. Det är väldigt lätt att hamna i medberoende tyvärr.

Ska kolla upp dom! Tror det kan vara bra för fler av oss familjemedlemmar att få hjälp.

Har varit medberoende till psykiskt sjuk person i flera år, vill inte hamna där igen.

 

[Singoalla]

Jag antar att det är ett gott tecken om det ligger annan, behandlingsbar, problematik bakom. Då bör ju hen kunna få bättre medicinering än vin mot den problematiken.

Jag tänker likadant. Jag tror bara att hen är livrädd för medicinering och för psykvård. Hen satt på beroendeklinken i fredags och ville inte ta ångestdämpande för att hen var rädd att bli beroende. Alltså, hallå? Du sitter på en beroendeklinik, jävla knäppgök.

Det är här jag hoppas att min erfarenhet av detsamma kanske kan få personen att inse att det faktiskt inte är så farligt. Det är många som medicineras med antidepressiv och det är liksom ingen big deal.

 

[Petruska]

Jag tänker likadant. Jag tror bara att hen är livrädd för medicinering och för psykvård. Hen satt på beroendeklinken i fredags och ville inte ta ångestdämpande för att hen var rädd att bli beroende. Alltså, hallå? Du sitter på en beroendeklinik, jävla knäppgök.

Det är här jag hoppas att min erfarenhet av detsamma kanske kan få personen att inse att det faktiskt inte är så farligt. Det är många som medicineras med antidepressiv och det är liksom ingen big deal.

Det där låter ju så pass inkonsekvent att det ligger nära till hands att tänka att det är personens "missbrukspersonlighet" som talar, inte personens "sunda förnuft".

Sen finns ju beroendeproblematiken även när det gäller ångestdämpande medicinering, men antidepp kan ju också minska den generella ångesten och skapar inte beroende och risk för missbruk på samma vis.

 

[Singoalla]

Det där låter ju så pass inkonsekvent att det ligger nära till hands att tänka att det är personens "missbrukspersonlighet" som talar, inte personens "sunda förnuft".

Sen finns ju beroendeproblematiken även när det gäller ångestdämpande medicinering, men antidepp kan ju också minska den generella ångesten och skapar inte beroende och risk för missbruk på samma vis.

Jag tänker så också. Det klart att ingen vill behöva medicineras i onödan, men om man nu lever med ångest - varför ha det så? Varför riskera ett liv som alkoholist? Det finns ju hjälp att få idag, det är bara att ta den. Skulle det bli något problem med medicinen framöver så känns det som ett problem men får ta då.

 

[Singoalla]

Ifall det skulle dyka upp något akut situation framöver, exempelvis att personen måste köras till sjukhus/avgiftning, vet ni om vård av anhörig gäller vid missbruksproblem?