När ska man ge upp? (långt)

[Scorpan]

Sv: När ska man ge upp? (långt)

En snabb tanke är att du inte ska rida henne mer förrens du har fått högre rang än henne. Du skrev att du vill jobba med problemhästar, ta tag i problemet som ni har. I mina ögon verkar det som om ledarskapet ifrågasätts av hästen och det är det du ska jobba på. Från marken! Inte förrens det fungerar utan problem skulle jag rida ut igen. Däremot skulle jag nog jobba med henne i skogen just för att befästa ledarskapet även där. Men om du blir rädd för henne måste du få hjälp eller göra dig av med henne. Man får inte bli dum i sin vilja attlösa ett problem.

Lycka till!

 

[elfi]

Sv: När ska man ge upp? (långt)

Hon lyssnar på mig från marken, och när man leder till/från hagen då håller hon sig bakom mig och så fort jag stannar så har hon stannat, men jag vet att det är mycket att jobba med. Vi ska köra lite NH på henne och se om det gör någon skillnad, det gjorde det på min valack som hade en massa problem. Sen ska vi eventuellt leta upp en NH-tränare som kan hjälpa oss, för just nu känner jag mig såhär

 

[Scorpan]

Sv: När ska man ge upp? (långt)

Låter som en bra plan, många gånger kan man behöva lite inspiration och nya ögon som ser på problemet. Jobba på med NH och var rädd om dig!

 

[Iser]

Sv: När ska man ge upp? (långt)

Låter som en bra plan, många gånger kan man behöva lite inspiration och nya ögon som ser på problemet. Jobba på med NH och var rädd om dig!

Det är också min rekommendation.

Men är det bara när ni rider ensamma? Ett annat sätt att ge henne självförtroende kan ju vara att rida ut med andra om hon är svår även då, lugnar dom oftast ner sig om dom får gå efter den andra. När hon så småningom kan gå lugnt med tillsammans med en annan häst, kan man öka svårigheten genom att gå bredvid varandra, sedan ska din häst gå före, sedan en bit före och till slut, sen med dig före och till slut själv med dig uppsutten.

 

[ducell]

Sv: När ska man ge upp? (långt)

om det just " bara" är fåglar hon blir rädd för så köp/låna några fåglar och sätt i en bur brevid henne inne i stallet, eller ännu bättre släpp dom lösa i stallet om det går.(nymfparakiter och undulater är bra fåglar som kan bo i ett stall.)
sen när du är ute och rider, börja med att gå bort från stallet och rida hem kan vara en början till lösning sen kan du utöka med att bara rida 200 meter från stallet sen hoppa av o leda henne resten av biten bort och sen rida hem igen.detta med att transportera hästen är nog ok men det tror jag iof inte löser problemet på sikt utan att hon är lika dan nästa gång du ska rida henne hemifrån.
men det kan vara värt att testa för att se om hon bara är stallsjuk eller om hon gör lika dant hela tiden när hon inte vet vart hem är!
lycka till och ge INTE upp för jag tror att ni löser detta dilemma.

 

[Vita_N_6520]

Sv: När ska man ge upp? (långt)

Tänk på att du som ryttare alltid måste vara före hästen.
Du måste hinna hindra den innan den stannar och innan den vänder. Om den väljer att backa så måste du hinna börja backa den innan den tänker backa.
Om du behöver (och det hjälper) så ta hjälp av spö/sporrar och kanske ett skarpare bett om du inte klarar av att hålla den kvar på rätt spår. (dvs åt det håll DU vill)

Om hästen stegrar så slit den åt sidan så den kommer ner igen om du inte hinner med att göra det innan den reser sig.

Hur ofta rider du ut själv? Försök ge dig ut nån minut varje dag, det räcker tills den lär sig att det faktiskt går att gå utan att bråka och sen öka tiden allteftersom det går bra.

 

[Madick]

Sv: När ska man ge upp? (långt)

Jag skulle ta bort hästen, ditt liv borde vara kärare än att få ordning på en från början förstörd häst.

ALLVARLIGT! Rekommenderar du att avliva en häst för att den inte klarar av att ridas själv??

Sälj hästen till en ridskola, då slipper den vara själv.

 

[elfi]

Sv: När ska man ge upp? (långt)

Det är också min rekommendation.

Men är det bara när ni rider ensamma? Ett annat sätt att ge henne självförtroende kan ju vara att rida ut med andra om hon är svår även då, lugnar dom oftast ner sig om dom får gå efter den andra. När hon så småningom kan gå lugnt med tillsammans med en annan häst, kan man öka svårigheten genom att gå bredvid varandra, sedan ska din häst gå före, sedan en bit före och till slut, sen med dig före och till slut själv med dig uppsutten.

Det går ganska bra att rida med någon annan, emn ibland får hon för sig att backa och slänga sig runt men så fort man vänder henne tillbaka då är det inga problem. Hon klarar inte av att gå bakom en häst, då travar och taktar hon bara så hon får alltid gå bredvid eller snett framför, då är hon lugn.

 

[elfi]

Sv: När ska man ge upp? (långt)

Vi har fåglar som bor i stallet som flyger ut och in ur boxarna så hon borde vara van tycker jag. Plus att när hon ligger och sover i hagen sitter fåglarna längs ryggen på henne.

Jag har provat att rida en bit och leda henne hemåt, det gick jättebra men jag vet inte hur hon reagerar på att bli ledd ifrån stallet och sen sitta upp, hon står inte still när jag ska sitta upp nämligen. Så jag måste alltid ställa henne mot staketet eller mot nån vägg, eller så får mamma hålla i henne. Men jag ska ut i eftermiddag med henne och prova allt möjligt. Nånting måste väl fungera.

 

[elfi]

Sv: När ska man ge upp? (långt)

Spö och sporrar måste jag ha, hon lyssnar inte på mina skänklar och jag vill kunna ha nånting att peta på bogen när hon vänder sig runt.

Jag försöker rida ut så ofta som möjligt ensam, men sen hon stegrade så högt har jag inte ridit alls faktiskt, jag är inte alls rädd för hästen men för vad som kan hända om hon stegrar igen och ramlar över mig. Men i eftermiddag ska vi ut igen och prova.

 

[Pigan]

Sv: När ska man ge upp? (långt)

KÄnner lite igen det du skriver.

Funderar på vad du har för utrustning på hästen - martingal skrev du för att hon slår upp huvudet.

Just det känner jag igen från ett halvblod som var otroooligt känslig i mun och tittig bortsett från att hon var envis som jag vet inte vad.

Vi fick över henne till oss från makens bror som en omöjlig dam som behövde ny miljö. Han hade nämligen tröttnat på att hon konstrade och hittade ingen utväg.

Jag var totalförbjuden att rida henne. Svågerns uppfattning var att jag inte på något sätt skulle klara av henne.

Maken red henne, inga konstigheter. Han tog av martingalen - fortfarande ingenting. Vi försökte på olika sätt provocera fram beteendet. Det gick och det var enkelt! Höga händer i kombination med korta tyglar - då kom huvudet som ett brev på posten.

Hon fick ett mildare bett (i det fallet tjockare tränsbett än det hon hade och jag tror det var ledat). Martingalen åkte av och hon reds med mjuk och stilla hand på langa tyglar och det fungerade resten av hennes liv. (Jag red henne också utan problem) Tittig och envis fortsatte hon med resten av livet. Så ett tips- testa under säkra förhållanden olika bett, tygellängder, handen inverkan etc.

 

[elfi]

Sv: När ska man ge upp? (långt)

Jag har provat att ta av martingalen men då blev hon värre. Jag provade även halsförlängare men det gick inte alls, då fick hon panik. Så den hänger längst in i sadelkammaren nu. När jag provred hade hon tjockt tvådelat tränsbett och hon var så tjafsig i munnen (hon hatar tjocka bett) så vi köpte ett smalt bridongbett åt henne, och det blev mkt bättre. Jag försöker rida med mjuka, lugna händer men att jag ständigt har kontakt med henne, och då går hon lite bättre. Hon hatar när jag höjer händerna så det gäller att rida med låga händer på henne.

Jag ska ev prova hackamoret på henne men isåfall får mamma leda mig i hagen utifall hon inte alls lyssnar på det. Pessoabettet jag har på valacken vill jag inte prova på henne, jag vill kunna rida henne på ett vanligt tränsbett. Men jag ska försöka få tag på en mer rutinerad ryttare som ska få prova henne som har vana av såna hästar, och se hur hon reagerar då.

 

[Madick]

Sv: När ska man ge upp? (långt)

En tanke, är hon kollad i munnen? Hur mår hon i övrigt?

Precis sådär var en häst jag hade. När hovproblem var åtgärdade, vargtänder utdragna och magkatarr botad var hon en helt annan häst. RUTINER var också otroligt viktigt för den hästen. Bäst mådde hon när hon fick stå på stall och inga hästar gick ut i hagen... det låter skumt, jag vet, men hon var lite som autistisk. Rutiner rutiner rutiner, samma sak varje dag, inga variationer.

 

[elfi]

Sv: När ska man ge upp? (långt)

En tanke, är hon kollad i munnen? Hur mår hon i övrigt?

Hon är inte kollad i munnen, det var tänkt att min hovslagare skulle raspa tänderna på henne och min andra pålle när han kommer men nu ringde han och totalvägrade kolla i hennes mun. Så jag måste alltså åka med henne ca 10-12 mil enkel resa till en tandläkare för att bara kolla igenom munnen, och se om det är något fel... Min vetrinär tror jag inte kollar i munnen. Vetrinärer gör inte det va?

Hon mår ganska bra i övrigt, hon har lagt på sig jättemkt sen hon kom till oss. Fast varje gång jag ska ut med andra pållen får hon stå fastbunden i boxen, annars går det inte ens att ta ut den andra pållen ur hagen. Men hon mår bra, jag har räknat ut en lämplig foderstat åt henne så hon ska kunna lägga på sig lite mer, hennes kors stack rakt upp och hon var alldeles benig när hon kom till oss.

 

[Pigan]

Sv: När ska man ge upp? (långt)

Kan bara hålla med dig Madick. Jag tror nog att det går att få ordning på det här om man hittar orsaken till problemen.

Till TS: Som du beskriver det hade jag backat fullständigt. JAg hade hanterat det som en icke inriden häst. Förresten vet du något om hur mycket den var riden? Jag hade markarbetat (löst, i grimma eller kapson), när det fungerar börjat med att hänga på hästen etc.

Jag hade undvikt spö och pisk och sannolikt testat ett gummibett (som givetvis ska passa i munnen).

Kort sagt börjat om som om hästen aldrig varit riden.

 

[Iser]

Sv: När ska man ge upp? (långt)

Kan bara hålla med dig Madick. Jag tror nog att det går att få ordning på det här om man hittar orsaken till problemen.

Till TS: Som du beskriver det hade jag backat fullständigt. JAg hade hanterat det som en icke inriden häst. Förresten vet du något om hur mycket den var riden? Jag hade markarbetat (löst, i grimma eller kapson), när det fungerar börjat med att hänga på hästen etc.

Jag hade undvikt spö och pisk och sannolikt testat ett gummibett (som givetvis ska passa i munnen).

Kort sagt börjat om som om hästen aldrig varit riden.

Ju mer jag hör tror ja också på detta. Något har blitt helt fel. Det verkar vara stora brister på ledarskapet. Jag tror fortfarande att NH med mycket träning från marken skulle göra framsteg.

Om du bara kan komma upp på henne hemma vid staketet vad ska du göra om du ramlar av då? Har du aldrig testat att hoppa av och leda henne, när hon stannar och inte vill gå?

Hur är hennes kroppsspråk för övrigt när detta händer? Högt huvud? Flåsande och frustande? Stäppar hon runt eller står hon bara still och vägrar flytta benen? Försöker hon äta?

 

[elfi]

Sv: När ska man ge upp? (långt)

Hon var inriden när nuvarande ägaren köpte henne, och hon fick sadel och allt med hästen. Hon var riden i skritt, trav och galopp utan några större krav så jag har börjat försiktigt. Jag hängde bara på henne första gången och då stod hon blickstilla. Sen andra gången jag provred skrittade jag några varv ute på en täkt och tredje gången provade jag att trava lite lätt. Hon är suverän att rida i paddock och förstår skänklarna och kan till och med galoppskänkeln. Så hon är inriden, det märker jag.

Jag har ett rakt Apple Mouth bett, kanske ska prova det i eftermiddag då, det är lite för långt åt min pålle men hon har en storlek större så jag ska se om hon kan ha det istället.

 

[elfi]

Sv: När ska man ge upp? (långt)

Ju mer jag hör tror ja också på detta. Något har blitt helt fel. Det verkar vara stora brister på ledarskapet. Jag tror fortfarande att NH med mycket träning från marken skulle göra framsteg.

Om du bara kan komma upp på henne hemma vid staketet vad ska du göra om du ramlar av då? Har du aldrig testat att hoppa av och leda henne, när hon stannar och inte vill gå?

Hur är hennes kroppsspråk för övrigt när detta händer? Högt huvud? Flåsande och frustande? Stäppar hon runt eller står hon bara still och vägrar flytta benen? Försöker hon äta?

Alltså, jag kan sitta upp på henne ute om jag är snabb. Hon står still ett tag men sen blir hon väldigt otålig. Hon blåser upp sig ordentligt ibland när vi är ute och sitter jag av då, då lugnar hon ner sig lite grann, så jag hinner sitta upp igen..

Ska tillägga att mamma har fått hämtat mig och hästen när jag inte fått hem henne och då har hon gått ganska lugnt ändå. Mamma har fått haft med sig grimskaft som hon satt fast i bettet utifall hon skulle skena hem, vilket hon inte ens har försökt med.
Men som värst har jag blivit upptryckt i träden med, och då är det skönt att ha ett spö och lägga på bogen samtidigt som jag försöker få henne att gå bort från träden.

Hon har aldrig försökt att äta, men hon har trampat sönder våran åker några gånger när hon börjat tjafsa. Plus att hon småstegrar på åkern där det ligger stenar så då blir man lite spänd för jag har ingen lust att landa på en sten igen.

 

[elfi]

Sv: När ska man ge upp? (långt)

Kanske ska tillägga att jag hatar att bli upptryckt i träd. Förra pållen skenade rakt in mellan två träd och jag fastnade med benet i ett träd och mitt ben vreds snett bakåt så jag kunde inte gå på flera veckor, fick hoppa på kryckor i över en månad. Därför försöker jag undvika träd när jag rider med, jag har verkligen fobi för träd när jag rider eftersom det påminner mig om olyckan.

 

[elfi]

Sv: När ska man ge upp? (långt)

Dagens uppdatering:

Struntade i att rida Selma idag, jag orkade inte plus att när jag var ute med min valack började det åska och spöregna. Men när jag kommit hem igen så regna det ingenting nästan så jag bestämde mig för att gå med henne.

Jag gick efter den vägen vi brukar rida då hon alltid bråkar. Jag tog kedjegrimskaftet och ett dressyrspö med mig utifall hon skulle flyga på mig eller nåt.

Men hon gick ju bra, hon började krångla i början och hon skulle hem mot alla odds men jag totalt ignorerade henne och fortsatte gå. Till sist gav hon upp, trots att hon trampade mig på foten. Så vi kom ut till den platsen hon stegra med mig och då blev hon lite nervös men jag hade ett stadigt tag om grimskaftet och så gjorde jag halt-skritt-halt-skritt flera gånger och hon stannade alltid med mulen i höjd med min höft.

När vi gick hemåt gick hon snett bakom mig, och jag behövde inte ens ta i grimskaftet när jag stannade. Hon försökte aldrig gå förbi mig ens. Min lilla pålla, nu finns det hopp för henne