När ska man ge upp? LÅÅÅNGT.

[Alexandra_W]

Jag vet faktiskt inte när en veterinär ger upp. Har fått lite olika bud t ex nu under hösten när min pålla hade sina ledinflammationer. En del sa att det var kört efter 3 sprutor andra sa efter 5 sprutor. När jag pratade med veterinären om progonsen så sa han att man fick göra en bedömning utfrån varje häst. Det beror alldeles på hur hästindividen svarar på behandlingen. Ibland kan det vara befogat med 5 eller fler behandlingar, och ibland ser man redan efter 1:a eller 2:a behandlingen att det inte gör någon verkar.

MM, så vet jag ju, och den vet som jag har ansåg ju att tre där gick gränsen (inte bergfast, men) men för att det ska bli en tredje så lär de ju svara (dvs bli lite bättre) av de två första. Och så är jag helt med. Men det här när de kommer in med en (för det var den ju) lindrig hasledsinflammation med få symptom men där matte envist hävdar att hästen inte funkar, svarar på sprutning nummer två (och lite på nummer ett) och sen är matte tillbaka och 'gnäller' och fortfarande de där små symptomen. På något sätt hade det känts bättre om han varit tregradigt halt efter böjprov eller halt initialt eller vad som helst. Men jag tror att en ANNAN häst skulle varit det, han har ju TYVÄRR en extremhög (och dokumenterad) smärttröskel och brukar trava upp utan problem när han enligt all veterinärexpertis borde vara blockhalt. Så när han är engradigt halt på böjprov skulle nog en annan häst varit just tregradig. Men det är ju svårt för veterinären att bedömma annat än vad han ser, dvs en liten reaktion.

Har du någon kompis med dig när du åker till kliniken. Du skulle behöva ha någon med dig som lyssnar, helt iskallt, till vad veterinären VERKLIGEN säger och som kan säga det till dig. Utan att linda in det, och som du kan ta för vad det är, fakta om läget.... Det är inte alltid man EXAKT hör vad veterinären säger.

ALLTID kompis med, förösker jag utan så får jag ringa vet dagen efter och fråga "Du eh, vad SA du egentligen igår?" *s* Det tenderar att gå in i början men sen går det inte in. SOm typ "din häst har hasledsinflammation och en stor ful röntgenförärndring men BORDE hålla för skogsridning" gick in utan problem. Sen var jag borta i någon upp och nervänd sinnesstämning, LEDSEN över den där förändringen men GLAD över att det inte var kört på plats. Det var mycket som jag inte mindes förrän några dagar senare (t ex det där "ha kul ihop så länge det går" ) och ytterligare annat som jag fick fråga kompisen om. Och så är det ju alltid, så jag har alltid kompis med, två par öron hör bättre än ett par =)

Som det är nu så tror jag inte du kommer tillrätta med ditt problem (tankeverksamheten) förräns du fått ut equiterapeuten!

Nä, och det 'vill' jag ju inte heller, jag VILL ju hon ska hitta någon muskel som rä helt åt helvete som förklarar allting och när den behandlas blir han bra *gripa halmstrån* Men samtidigt måste jag ju (känner jag) ha någon 'plan' eller iaf en INSTÄLLNING om hon inte kan leka den goda fén och vifta med sitt trollspö.. Har jag INGEN plan eller inställning och åker in på klinik så kommer jag bara tycka "Ja och amen" till vad vet tycker

 

[lizzie]

Vi får hålla tummarna att equiterapeuten hittar lösningen på problemet Skulle väl vara helt underbart om hon hittar en muskel gömd någonstans som är roten till det onda En equiterapeut KAN göra underverk - det har jag sett med mina egna ögon

Men jag föstår vad du menar med att du måste ha en plan eller inställning till hur du går vidare annars...

 

[ako]

Hej Alexandra!

Jag har läst hur du har haft det med dina hästar under en lång tid och jag tycker otroligt synd om dig!!!! Har själv haft konstant motflyt med skador på mina de senaste två åren, trots att jag, precis som Du, gjort allt man bara kan tänka sig för att det ska funka, så jag vet hur jävligt det känns.

Så till din valack: Vad tycker veterinärerna? Om de inte tycker det är lönt att försöka mer, så kanske det är dax att ge upp nu. Du har ju trots allt gjort ALLT man kan önska. Dessutom säger du att han behöver arbeta för att må väl, och då finns det ju inte mkt att välja på. Ett alt, som på ett sätt är lite egoistiskt, är ju att han får "gå o skrota" ETT LITET TAG, bara så att du får bevisat för dig själv (om du inte redan fått det) att han verkligen inte trivs som haghäst, innan du tar bort honom. Då behöver du inte fundera en sekund på om du gjorde rätt, och samtidigt kan en eller ett par månader extra i hage med god omvårdnad inte vara så hemskt för honom, även om han har lite tråkigt.

Å andra sidan, om vet vill fortsätta och du orkar, så gör ett försök till - av samma anledning som ovan...

Stackars du!! Hoppas det löser sig o att Ditt "föl" håller sig friskt i fortsättningen.

AKO

 

[Lovisaleonora]

Jag satt i din sits innan sommaren. Nåja, liknande din sits. Varit inne på behandling efter behandling. Lokaliserat felet till bakkärran men inte exakt var. Följdhältor i framdelen av detta. Till slut blev han halt bara av att gå, han felbelastade sig så. Jag tog beslutet plåtarna visade pålagringar, men jag hade vetat vart det barkade ett bra tag. Sista veckorna på betet stod han bara och hängde, för ont för att hänga med de andra i busen. Då var beslutet förhållandevis lätt.

Jag lät min ögonsten hänga med mycket längre än vad som egentligen var nödvändigt för beslutet. Jag visste att det inte skulle bli bra, långt in i hjärteroten. Och jag visste att han aldrig skulle kunna gå och skrota även om han inte hade ont. Han hade tagit livet av sig i något huvudlöst rymningsförsök...

I hjärtat finns rätt beslut, men man ska våga hitta det och lyda rösten...

 

[Alexandra_W]

Så till din valack: Vad tycker veterinärerna? Om de inte tycker det är lönt att försöka mer, så kanske det är dax att ge upp nu. Du har ju trots allt gjort ALLT man kan önska. Dessutom säger du att han behöver arbeta för att må väl, och då finns det ju inte mkt att välja på. Ett alt, som på ett sätt är lite egoistiskt, är ju att han får "gå o skrota" ETT LITET TAG, bara så att du får bevisat för dig själv (om du inte redan fått det) att han verkligen inte trivs som haghäst, innan du tar bort honom.

Veterinärerna har jag ju inte pratat med sen han blev friskförklarad i november. Det här har ju kommit nu alldeles precis så jag har inte hunnit med nytt vetbesök än. Just nu väntar jag ju på att equiatrikern ska komma som sagt (kommer i övermorgon). Men då när hanf riskförklarades var de ju bara positiva och såg ljust på framtiden. Ingen aning vad vet skulle säga nu och han är halt igen..

Ang gå och skrota så har jag provat det såpass mycket så jag vet. Dels har han varit konvalescent så mycket (som längst i 9 månader i sträck) och även om han gått i stor hage och busat med kompisen så har han varit deppig. Samma sak har inträffat om han fått t ex sommarbetesvila, eller bara varit avställd för jag inte hunnit/orkat rida eller tyckt han behöver vila. Så där behöver jag inte mer "kvitto"


Någon annan skrev om det där med att låt HONOM säga till när det är dags... Jag har nyss varit ute och totalt oseriöst busat med honom. Dvs struntat i hur han känts, struntat i form och inte ställt ett enda krav och bara låtit honom bestämma. Han bestämde att vi skulle galoppera, galoppera mer och gallopera allra mest. Så han fick göra det. Men galoppen är inte bättre för det, fattningarna är lika katastrofala även fast det alltså var han som valde och bjöd på/fattade galopp själv. Sen är det korsgalopp hit och dit, ideliga omslag bak, höger till vänster, tillbaka till höger, till vänster etc hela tiden. Men han galopperade lyckligt och glatt vidare (vet ni förresten hur SVÅRT det är att sitta på en häst som korsgalopperar och dessutom ideligen slår om), och han VALDE ju knappast korsgalopper och omslag (det kändes helt fruktansvärt) för det är enklast/behagligast utan för det är enda sättet att KUNNA galoppera. Och vad är väl smärta/obehag mot att få galoppera *sucka tungt*

Så som sagt, HAN kommer inte säga till förrän benen går AV på honom...

 

[Alexandra_W]

I hjärtat finns rätt beslut, men man ska våga hitta det och lyda rösten...

Jo, det är ju så. Men jag vet ärligt talat inte vad hjärtat tycker just nu, eller så har det inte bestämt sig. SÅHÄR vill jag ju inte att varken han eller jag ska ha det. Samtidigt så (se i annat inlägg i den här tråden ang dagens ridtur) är ju HAN inte bekymrad. Men jag vet ju att han tål oerhört mycket smärta, och glädjen att arbeta är större än allt annat. Det vore så mycket lättare om han kunde indikera på något annat sätt att "matte, jag är ledsen men det gör för ont", nu tffar han ju glatt på, trots att det tydligt märkt att EGENTLIGEN så kan han inte och det gör ont eller är iaf obehagligt. En ANNAN häst skulle antagligen tycka "aj, oj, aj, aj, synd om mig" men TYVÄRR så är ju inte Vision så. Smärta är för mesar och arbeta är livet.

Och jag vill ju INTE att han ska behöva komma dit när han har så ont att det gör ont bara att röra sig. Alltså måste JAG ta beslutet ÅT honom och det är det som är så svårt. Han tycker ju att "äh matte, no big deal, jag kan korsgaloppera, det är kuuul" men just att han inte klarar att galoppera ordentligt visar ju att det är ett problem och att han känner av det. Om det bara är som obehag elelr smärta han ignorerar vet jag inte, men just med tanke på hans smärttröskel så misstänker jag att det sett allmänt gör ONT, men eftersom han är så smärtkänslig är det inget större problem för honom. Men hur ONT kommer han inte ha den gången HAN säger att det gör ont?

Och jag vill ju gärna ge det en omgång försök till, samtidigt så - och nu kommer det KNIVIGA - vill jag inte att hans sista halvår i livet ska bestå av boxvila, hagvila, igångsättning som går åt helvete, boxvila och så hagvila och igång igen. Men tänk om han blir bra..tänk om han inte blir det. Jag blir GALEN helt enkelt, jag vill ha en glaskula eller en spåtant eller vad fan som helst

 

[Centaur]

Nej, då funkar det ju inte förstås..... Har säkert endel att göra med att han är såpass ung, en äldre häst kanske tycker den har sprungit tillräckligt med mil och att det är okej att varva ner.

Så... du tror inte att han ens kommer hålla för lättare skogsridning/körning? Eller det vet du väl kanske inte säkert än, det är ju svårt att säga vad som händer.

Om jag vore du skulle jag nog försöka ett litet tag till, och håller han fortfarande inte, så vet du att du verkligen har gjort allt för din häst, men att det inte finns nån annan lösning än att släppa taget och låta honom gå vidare.

 

[Alexandra_W]

Så... du tror inte att han ens kommer hålla för lättare skogsridning/körning? Eller det vet du väl kanske inte säkert än, det är ju svårt att säga vad som händer.

OM det är skit igen nu (vilket ju allt tyder på, men jag hoppas ju fortf på equiatrikern) så håller han uppenbarligen inget vidare ens för det nej. Sen är ju frågan om han blir bra av en behandlingsomgång till (inte för jag eg vet varför, han VAR fräsch när han sattes igång nu efter den här) eller om det är bortkastad tid. Det vet man ju inte förrän man provat, men det är ju det där om man ska prova eller 'inse' som är frågan.

Men han är riden så kort tid och få lite och försiktigt och är inte ens fullt igång, och visar alla tecken på att det är skit igen =/ Och då håller han ju inget vidare..

Nåja, på onsdag har jag lite mer svar, sen får jag ta det därifrån. Men.. =/

 

[ako]

Jo, jag förstod att du redan fått bevis på att skrota inte är något för honom när jag läste hela tråden (var i början när jag skrev mitt svar). Då vet du ju iaf redan att det inte är något alternativ...

Hoppas att equiatikern hittar något, och som sagt, annars vete 17 om det inte är dax att ge upp. Den mystiska pålagringen gör det ju inte lättare att ställa diagnos heller.
Stackars du!! Skickar ett par tröstkramar.

 

[farin]

Har försökt läsa igenom alla inlägg men jag kan ha missat något...
Jag tror som jag anar att du också tror, inners inne, att det är hasen som spökar igen och att det blir ett klinikbesök ganska snart. Efter att ha läst tidigare trådar (jag har läst här ganska länge, skriver inte så ofta...) så är det MK du åkt till? Beroende på vad de säger och om/hur förändringen ändrats skulle jag be dem om, eller själv ta kontakt med "farbror Gunnar" på Valla. Han är ju faktiskt en av Sveriges ledande led-experter med tonvis med erfarenhet av led-operationer. Och tvärtemot vad många tror är han inte bara travinriktad utan mera inne på hästens bästa. Det han inte är "bra" på är att linda in en dålig prognos, men det tycker jag bara är skönt. Lycka till, vi är många som håller tummarna för dig och din pålle.

 

[Alexandra_W]

Jo MK jag åkt till, och de har ju Roneus, så jag tror inte jag skulel få något annat besked i grunden någon annanstans. hasen går ju inte att operera bra, det men ev kan göra är att jämna ytan om den är skrovlig men det lär man titta med artroskopi för att se, på rtg (digital) så ser den helt slät ut.

 

[farin]

Nej du kanske skulle få exakt samma besked, och det kanske inte alls skulle gå att göra något, men om jag var du skulle jag ändå åkt till Valla, bara för att där finns en av landets skickligaste vet-kirurger och för att få en "second opinion". Så att jag verkligen skulle varit säker på att jag kollat alla utvägar, och några till

 

[asa_gasa]

Usch vad trist

Min pålle är ju ett år äldre än din (också arab). Innan jag köpte honom hade han haft problem med framben som trasslade och låsningar i bogen. Det höll tydligen också på och vägde fram och tillbaka. Efter lasermassage i bogen blev han dock friskförklarad. Sedan var han frisk i ett år, bortsett från en dags hälta (som utreddes utan att något hittades) innan jag köpte honom. Han är röntgad från topp till tå nästan :smirk:

Nåja. Så länge jag har haft honom har han varit frisk och kry (över två år nu) om man bortser från en hälta som hans hagkamrat orsakade genom en rejäl spark Min ridning är iofs på lägre nivå än vad förre ägarens var men han klara fint det jag ber om. Vet inte riktigt vad jag skulle ta mig till om samma sak hände med min som din. Känner också att han är den ende jag vill ha.

Vet inte var man ska dra gränsen men så länge hästen mår bra så finns det hopp.. Men att ha en obrukbar häst som mår dåligt av att bara lufsa i hage fungerar ju inte. Min är likadan, måste arbeta för att må bra.

Hoppas att du finner en lösning :smirk:

 

[Alexandra_W]

Tja, hade et varit en lös benbit eller en pålagring elelr något skulle jag nog gripa det strået, men med en defekt som är så udda så det finns inte på kartan och inte operabel (man kan inte gärna fylla ut tomrummet liksom) så är det inte så mycket att hoppas på i just den vägen. Normalt när man ser ledförändringar så är det ju åt andra hållet, det är för mycket ben eller extra ben etc, här SAKNAS det.

Men plåtarna räcker ju för att få en second optinion och de är ju lätta att skicka om det skulle vara så.

 

[appislover]

Hej Alexandra!

Jag har läst de flesta inläggen i tråden, har antagligen missat något, men.. Först vill jag säga att jag känner verkligen med dig och du ska ha all heder för att du försökt så länge. Jag har själv haft en del hästar som jag varit tvungen att ta bort och det är tufft, mycket tufft.

Nu till dina funderingar:
Skadan i hasen - är de säkra på att det är en gammal skada?? Kan den inte ha uppkommit i samband med inflammationen i leden?? Anledningen till att jag frågar detta är att jag har en häst som fått en infektion i piphasbursan. Infektionen var så kraftig att den gick in och "åt" i hälbenet = det blev en urgröpning. Den klinik jag använde sa att det var möjligt att urgröpningen kunde fyllas igen av sig själv, visserligen med risk för pålagringar. Jag är i det stadiet att jag måste vänta och se, ska tillbaka snart igen och se om det blivit några förbättringar.
Kan inte det vara möjligt för din häst också? Kanske en idé att lägga fram för vet.?

För övrigt tycker jag du ska kräva ett rakt svar av vet., även om svaret inte blir det du vill ha, så att du vet. Det är ända h*n som ska ha kunskapen att avgöra om hästen mår dåligt eller inte. Naturligtvis känner du hästen bäst och du har mycket värdefulla upplysningar att ge vet. om hur hästen beter sig nu i ridning, i hagen osv - men den slutgiltiga bedömningen är det ändå vet. som ska göra. Så lägg över ansvaret på honom/henne - det är det de är till för! (och tar bra betalt för , och är många gånger värda vartenda öre!)

Lycka till

 

[farin]

Har en kompis vars 5-åriga sto har en knäled som ser ut som en "hål-ost". Hon är relativt nyligen opererad. Än så länge är det konvalescens (stavas?) -tid och prognosen är oviss, mer negativ än positiv. Men hon resonerade som du verkar tänka, allt måste provas innan man ger upp. Vissa hästar är ju värda allt

 

[mirjada]

Du knske vet vad hältan beror på typ inflammationi armbågen mm.
Men varför får hästen så mycket inflammationer i muskler och leder?

Om jag går till mig själv...
Jag har inflammationer i muskler och leder i nästan hela kroppen pga en skelett skada som jag har i min rygg...
Detta ger mig allt från låsningar i käet till inflammation i käkleden och musklerna i nästan hela kroppen. Och det är konstaterat(av specialister) att allt blir pga snebelastning som "förflyttar" sig i kroppen via muskelspänningar och så blir det en inflammation i tex käkleden.

Kan det inte vara lika för hästar?
Jag menar nu inte att din häst har fel på ryggen..
Det vara bara jämförelsen jag var ute efter...
Men jag tycker att det borde vara lika för alla djur.
Eller?
Jag kanske är helt ute och cyklar?!

 

[Alexandra_W]

Skadan i hasen - är de säkra på att det är en gammal skada?? Kan den inte ha uppkommit i samband med inflammationen i leden??

Nej, den kan inte uppkommit i samband med ledinfektionen, och det var ingen tvekan om att den är gammal. Vet gissade på endera medfödd defekt/gammal OCD/gammal cysta.

Sen, jag räknar med att vet ger ett ärligt svar, han var ju inte oärlig sist heller, han bara försökte linda in STORLEKEN på röntgenförändring (för att - vilket han förklarade med när jag tyckte att "gör inte sådär, jag vill höra och jag kan höra"- just när man inte VET om eller hur mkt ett röntgenfynd kommer påverka så vill man inte ge djurägaren panik 'i onödan' ) Han tod ju aldrig och lovade hållbarhet eller något. Och även JAG trodde att han utan problem skulle hålla för skogsridning iaf. Vi får väl se om det nu är så att han inte gör det eller om detta är något annat. Men det KÄNNS inte bra..

 

[martha]

Det finns bara ett par saker att göra tydligen (stackars dig)
1. Ge ett glukospreparat(rek flexijoint med HÖGA doser av aktiva ämnen)
2. TRÄNA....TRÄNA....TRÄNA....det är mer än EN häst som varit som din där tränaren/ägaren blundat o kört på...inte bokstavligt, men RÖR på lederna, skritta i oländig terräng, uppför o nerför så hästen får vrida sina ben.....gråt INTE när den är av på mitten utan kör bara på(skritta)
I din situation finns ju inte så mycket annat att göra...din häst är halt, vet hittar inget...hästen vantrivs med att vara arbetslö...funkar inte detta så är det ju lika bra att han få käka klöver där uppe istället...
Detta är inget skämt, utan jag vet flera både människor o hästar som blivit bra när dom plågat sig....

 

[Alexandra_W]

1. Ge ett glukospreparat(rek flexijoint med HÖGA doser av aktiva ämnen)

Var får man tag på det?

2. TRÄNA....TRÄNA....TRÄNA....det är mer än EN häst som varit som din där tränaren/ägaren blundat o kört på...inte bokstavligt, men RÖR på lederna, skritta i oländig terräng, uppför o nerför så hästen får vrida sina ben.....gråt INTE när den är av på mitten utan kör bara på(skritta)

Två saker.

1. Ang att vet inte hittat något fel. Nu vet jag inte hur du menar? Hästen har en ful defekt i hasen, behandlad (sprutad med kortison + tuppkam) 2 ggr i höstas, friskförklarad i november. Skrittad nästan två mån efter sista behandling, sen lite trav. Uppenbart ofräsch igen nu. Denna gång är dock inte kollad hos vet än (det är har ju kommit alldeles nyligen, tecknen på att det är åt helvete igen). Har han en hasledsinflammation igen så finns det ju tyvärr en solklar orsak.

men det där att vet inte hittar något fattar jag inte hur du menar?

Två..nu kommer the odd twist... Att skritta, och skritta mer och skritta mest uppsuttet är på sikt rena döden för hans rygg, spec om det inte är i form. Sen är hästen tyvärr inte nöjd med att bara skritta. Det skulle han väl få uthärda om det vore en begränsad period, men han är ju i princip bara skrittad med lite trav. Så mycket oländlig terräng under ridning är det inte, men det händer att vi styr rakt ut i skogen eller i traktorspår i skogen, dock gör jag det helst inte när det ligger snö, jag ser inte (och inte han helelr) gropar etc. Hagen är kraftigt juperad med branta slänter med 'oländlig terräng' och båda hästarna idkar race uppför och nedför så matte får hjärtsnörp

Han har ju dock varit fräsch under igångsättningen fram till nu, han har lagt på sig de muskler han tappade under vilan och några till och har som sagt fungerat bra, fram till nu då han klart säger till att han har ont/obehag igen =/