När går gränsen för våld?

[älgen]

Sv: När går gränsen för våld?

Din metod på skenande häst hjälper föga kan jag tillägga.

 

[mellberg]

Sv: När går gränsen för våld?

3. Att klappa till hästen på huvuden med handlata är våld då hästar aldrig skulle fostra varnadra på det sättet....

okej, men hur ofta ser du hästar rida på varandra? leda varandra i grimma och så vidare?hästen idag är "förmänskligad" vilket blir att de har mer eller mindre respekt för människan..

 

[schelin_j]

Sv: När går gränsen för våld?

Din metod på skenande häst hjälper föga kan jag tillägga.

Fast på skenande hästar finns väl egentligen inget som hjälper säkert? Skulle inte tro att en skenande häst slutar skena av att man bestraffar den heller.

Men jag tror att jag förstår hur du menar

 

[älgen]

Sv: När går gränsen för våld?

Jag menade bara att om en häst verkligen skenar på riktigt (vilket enligt mig faktiskt inte är jättevanligt) så hjälper inga som helst korrigeringsmetoder.
Givetvis menade jag inte att man skulle slå till den elelr liknande, men att det inte heller hjälper att driva den osv.

Riktiga skenturer= rädda sig den som kan ungefär.

 

[schelin_j]

Sv: När går gränsen för våld?

Riktiga skenturer= rädda sig den som kan ungefär.

Stämmer nästan precis med min bedömning... riktig skentur=håll i dig och bli lite religiös och be!

 

[isfrida]

Sv: När går gränsen för våld?

ibland behövs ett litet ryck i grimman för at inte bli överkörd av en häst
börja med ett svagt obehag för hästen slutar den då slutar du
men om den fortsätter ökar obehaget osv
så tycker jag iaf
är det fel???

 

[schelin_j]

Sv: När går gränsen för våld?

Det tycker inte jag i alla fall. Förutom att jag faktiskt kan vara tuffare - om det är en häst som vet att han/hon inte får göra på ett visst sätt så säger jag ifrån rätt rejält med en gång. Vill hellre korrigera rejält på en gång än att hålla på och smådutta...

Men det gäller alltså bara hästar som jag VET är utbildade/tränade att inte bete sig på ett hotfullt eller i övrigt dominant sätt. Andra hästar gör jag precis som du med.

Om man har sett hästar korrigera varandras beteende i hagen så inser man att de själva är beredda att ta till rätt mycket våld för att behålla sin position. Jag vill inte ta till mycket våld men jag drar mig ärligt talat inte för att säga ifrån rätt rejält som sagt var... hellre det än att få en häst som dominerar mig och tycker att han får bestämma över mig. Kan inte ha 850 kg häst som tycker sig ha rätt att springa över mig i grindöppningen till exempel.

 

[isfrida]

Sv: När går gränsen för våld?

jag tycker att om det är en välutbildad häst som vet att den inte får göra så, så brukar den få en liten "skänga"

 

[lyckobubblor]

Sv: När går gränsen för våld?

Jag tycker att de beror på häst-individen också,

Vi har lånat en mycket väluppfostrad shettishingst som, såklart, blir hingstig när vi går förbi grannarnas ston och steppar runt och skriar men någon annan bestraffning än ett "morr" eller att höja rösten mot honom skulle jag anse som övervåld då han vet att han gör fel och uppför sig efter tillsägningen, att bruka fysiskt våld mot honom är en otänkbarhet, däremot har vi vår egna ponny som vi haft sen han var föl (och japp, allt är vårt fel, han är fruktansvärt, fruktansvärt bortskämd på ett dumt sätt) och han har en sjukt jobbig ovana att dels nafsa konstant i grimskaftet när man leder honom och även "bli blind" och inte se att man går framför/bredvid honom och bara tränga sig förbi.

Detta gör mig skogstokig!
Och innan ni nämner träning, jag har slitit mitt hår! Han får nafsa i grimskaftet en gång innan jag säger "nej" på ett lugnt men bestämt sätt och går vidare, en gång till och vi stannar och jag tillrättavisar, tills han är lugn då går vi vidare, sen tredje gången, ja, tyck att jag är hemsk då tar jag tag i hans överläpp och säger nej! fortsätter han då så stannar jag och vägar gå tills han kan uppföra sig. jag tycker att "tjata" på honom har motsatt effekt och hellre då vrida om överläppen så han vaknar till och inser att han gjort fel.

Däremot då han rusar på en/tränger sig förbi då tar jag grimskaftet och klatschar till honom på bogen,där har jag inga samvetskval då jag tycker det är fruktansvärt oförskämt av honom att bara ignorera den som leder honom på det grova sättet.
MEN! en gång, sen har det förlorat sin betydelse och det är bara ens egen frustation som vill ut, (och ibland göra korv av honom )

Dock så är inte den lilla envisa ögonstenen alltid såhär utan det händer bara när han inte fått jobbat ordentligt på länge och har mängder av överskottsenergi, och det är ju mitt fel men jag tycker fortfarande att de ska uppföra sig även om de har massa loppor i benen!

Så min syn på gränserna till våld är mer inviduella men jag tycker aldrig att det är rätt att använda fysiskt våld i fall där man låter sin egen ilska styra, fysiskt våld, som ett rapp med grimskaftet eller spöt ska användas som en markering som berättar att "där gjorde du fel, gör inte om det" och som sagt, fattar inte hästen efter ett rapp, då kommer de inte funka att slå fler gånger utan då är det nog dags att ta reda på vart beeteendet kommer ifrån och försöka träna på situationer där det uppkommer.

 

[schelin_j]

Sv: När går gränsen för våld?

Du sammanfattar nästan exakt hur jag tänker

 

[Hannaa]

Sv: När går gränsen för våld?

Hästen måste veta vem som bestämmer, annars kan den göra vad den vill och då blir det snabbt en fara för andra och sig själv. Vem vill brottas med en bjesse på 500kg. En liten dask på bogen brukar jag ge min tvååring som slår med framhovarna när man borstar och kratsar fötter och ett NEJ. Man ska inte slå och skrika , där går min gräns men ett stadigt nej. Sen får man inte glöma att beröm och viktigt så fort hästen gör rätt. Jag menar vem vill ha skäll för något man inte förstå eller tycker är läskigt.
Många använder spö som besträffning men hallå ett spö används som en extra skänkel och inget annat. Visst en litet rapp på rumpan är framåtdrivande vid tex ett dike, men man använder inte spöet på en gång. Som sagt hästen borde veta vem som bestämmer och då borde de inte vara något promblem med "våld". Mina hästar skulle aldrig få för sig att hitta på dumheter, men hästar är hästar och visst händer de smågrejer så man få säga till en extra gång .

Hanna

 

[Xoya]

Sv: När går gränsen för våld?

Min häst har varit ganska aggresiv mot mig i början jag hade honom...det gick inte att släppa honom lös i ett ridhus själv och med nån person där inne...då jagade han ut dom.
Jag var då ganska ovan på hur jag skulle göra och gick som runt på het gröt och var försiktg med hur jag använde mitt kroppspråk mot honom i hage och i ridhus.
Men en dag så när han nästan sparkat skallen av mig så
gav jag honom ett rapp ganska hårt med longerpiskan jag hade i handen på rumpan.
Han gick omkull och sedan dess har han varit from som en ängel att släppa i ridhus eller i hage.
Nu på senare år så har han blivit en herreman mot mig.
Men han har sina dagar då han är på riktigt dåligt humör.
Är han fruktansvärt sur och grinig låter han det gå ut över mig och
då brukar jag säga till med att höja ena pekfingret och säga fy.
Det brukar räcka med det...

 

[Wild Rein]

Sv: När går gränsen för våld?

De flesta här inne tycker inte att man får använda våld (förhoppningsvis ingen) mot en häst men vad är våld för er? Är det ett ryck i grimman? Är det att stå och slå med ett spö tills hästen är blodig? Ja, när går gränsen för er? Hur mycket våld använder du mot din häst innan du räknar det som våld?
Jag har märkt att folk har väldigt olika syn på det här så det skulle vara intressant att veta hur ni ser på saken.

Så lite hugg, ryck och slag som möjligt, många hästar går att uppfostra/rida in och träna utan någon som helst¨"våld".
Behöver man mer än så för att uppfostra eller tillrättavisa sin häst kan man ju i första hand titta på hur hästar uppfostrar varandra:smirk:

 

[Elviramax]

Sv: När går gränsen för våld?

Fysisk bestraffning behöver inte vara samma sak som våld. Våld för mig är när man tappar besinningen. Alternativt att man använder onödigt mycket fysisk bestraffning.

Jag tycker det är OK att använda fysisk bestraffning om man ser till att hästen förstår språket. Hästar nyper och sparkar varandra och är ganska hårdhänta. Min unghäst är stundtals mycket trotsig, och blir det riktigt besvärligt så kan jag mycket väl tänka mig att sparka till henne hårt på revbenen. Detta för att hon förstår språket. Har hittills gjort detta en gång på henne när hon trängde mig i hagen. Snudd på nödvärn men man ska inte tillåta sådant beteende i vilket fall.

Spö: Bättre dra till ordentligt en gång vid skänkelolydnad t ex än att hålla på och småpicka.

Ryck i grimma: Bättre rycka till ordentligt en gång och samtidigt använda kroppsspråket för att visa hästen vad man vill ha sagt. Hålla på och smårycka hela tiden blir vare sig ledare eller häst glad över.

En lydig häst är en glad häst. Man ska sträva efter att ha ett gott förtroende mellan häst och människa. Använder man fysisk bestraffning på FEL sätt så tappar man den tilliten. Använder man fysisk bestraffning på RÄTT sätt så förstår hästen vad man vill och tilliten ökar istället.

(Sen ska man ju inte glömma att även berömma massor, vissa saker gör man ingen affär av för stunden, kela och gosa mm, men det var ju inte frågan i den här tråden)

 

[Alexandra_W]

Sv: När går gränsen för våld?

*KL*

Jag skiljer väldigt mycket på oprovocerat våld och provocerat våld för det första. Om jag blir arg på min häst för den inte gör som jag säger och rappar till den över baken med spöet - då är det oprovocerat våld och i min värld mycket 'värre' än när jag med exakt samma kraft på exakt samma ställe rappar till med exakt samma spö på en häst som sparkar mot mig.

Båda fallen är rent tekniskt fysiskt våld, men jag benämner det andra med andra ord (korrigering t ex).

Sen om man ska försöka dra en gräns utan att ta hänsyn till situation så anser jag inte att ett ryck i grimman eller en dask på halsen är våld. Inte heller ett slag med spöet i skänkelläget. Utan för mig går våld när meningen är att tillfoga djupgående smärta/skada.

Dvs att allt vad man kan rappa till hästen med spöet över baken, för att det ska göra ont och den ska göra någonting, det är våld. Ett 'normalhårt' slag med spöet i skänkelläget för att tycka 'framåt' är inte våld. I min värld.

Samtidigt så att för man är irriterad på hästen rycka och slita i den, daska till den för den vrider på huvudet och rent allmänt 'härja' med den behöver inte vara fysiskt våld, men det är psykiskt våld utan tvekan.

Jag är ingen 'kaninkramare', det är stora, tunga djur hästar som behöver lära sig hur man gör och inte gör kring människor. Jag gör det med mild men fast hand i grunden, men jag gör mig inga illusioner om hästar som på något vis t ex hotar. Om fbldonnan stryker öronen bakåt och hugger i luften mot mig, eller på annat vis hotar, när jag ska lägga på täcket, då korrigerar jag henne med en dask på halsen och ett verbalt 'lägg av!'. Eftersom hon vet hur man uppför sig. Jag vet och respekterar att hon inte tycker om själva täckespåtagningen, och gör vad jag kan för att göra det så behagligt som möjligt, inte lägga på täcke i onödan etc. Hon å sin sida ska respektera att täcket ska läggas på och man ska uppföra sig.

Ge och ta helt enkelt. Jag kräver att mina hästar ska lyssna på mig, och då måste jag lyssna på dem med. Men det är jag som har sista ordet.

 

[Kiickan]

Sv: När går gränsen för våld?

Ett ryck i grimman ser jag inte som våld, snarare uppfostring eller tillsägelse.

Att använda spö tycker jag är helt ok. Absolut inte till den grad att hästen faktiskt börjar blöda men ett "rapp" om hästen verkligen inte lyssnar på skänkeln (eller om man då sagt till den med spöt en gång).

Om någon av mina hästar nafsar så "klappar" jag till honom på näsan så han verkligen fattar att det är fel!
Skulle aldrig slå en häst i pannan eftersom dem kan bli totalt störda av det ..

 

[V_Lyster_V]

Sv: När går gränsen för våld?

När min häst nafsar efter mig när han vet att han ska snart få mat och han vill skynda på det hela lite genom att nafsa mot mig, då brukar jag knäppa till han lätt på mulen, eller så skäller jag lite (skriker inte utan höjer bara tonen) då brukar han själv inse att han gjort fel och då ska han ju självklart smöra lite och "be om förlåtelse".

När jag rider på banan kan han ibland dumma sig, tex när han tycker att "Nää jag vill inte mer dressyr" (han hatar verkligen dressyr) så brukar han sparka lite bakut och bli irriterad och inte lyssna alls på mina hjälper. Då brukar jag nudda till lite lätt på rumpan på han för att han ska lyssna på mig. ALDRIG att jag slår!! Det brukar hjälpa. Men när han är riktigt sur Tex om han inte har fått sova till 10 på morgonen så går det knappt att rida han alls, han totalvägrar och då brukar jag bli riktigt irriterad och arg på han. knepet jag har då är att jag slår mig själv på stövlen så det låter som en smäll, då blir han genast en liten ängel som absolut kan gå i form och i perfekt skänkelvikning.

Men aldrig att jag slår min häst, han är ju den käraste jag har. skulle varit som att ha slagit ett barn bara för att den inte ritar en tillräckligt fin teckning till mig.