När "får" man betsla upp enligt er?

Som rubriken. Får man någonsin? Får man prova ett skarpare bett på en häst som inte är "stark"? Får vem som helst betsla upp eller "måste" man rådgöra med tränare/annan? Hur resonerar ni?

en väl utbildad häst som är färdig för MSV dressyr eller B-nivå i western (möjligen C i western) "får" betslas upp i mina ögon.
Däremot hästar som uppfattas som "starka" bör inte betslas upp utan grundutbildas och tränas lyhördhet och lydnad.
 
en väl utbildad häst som är färdig för MSV dressyr eller B-nivå i western (möjligen C i western) "får" betslas upp i mina ögon.
Däremot hästar som uppfattas som "starka" bör inte betslas upp utan grundutbildas och tränas lyhördhet och lydnad.

Svarar mig själv.
Mina egna erfarenheter av "stark" häst handlar om en vbl-travare som var het och spänd. Hon blev betydligt roligare att rida när jag betslade ner i stället för upp. Hon blev bara mer stressad av skarpare betsling.
Henne red jag aldrig ut i sällskap, just för att det blev dragkamp om bettet och jag tyckte väldigt illa om det.

En kompis har betslat upp sin "starka" häst till Kimblewick. Hästen blir lika "stark" på det bettet: han har lärt sig att ignorera den betslingen också.
 
Jag rider på tränsbett förutom då jag rider ut i sällskap, då rider jag på babypelham.
Av den enkla anledningen att jag inte orkar slita i munnen på min häst när hon blir pigg och vill dra förbi kompisarna.
Då sitter jag hellre med halvlång tygel med smyg-kontakt och kan slappna av i ett lagom tempo, vilket är resultatet av att rida på babypelham.

Jag tycker väl att det är OK att rida på ett skarpare bett precis när du vill, förutsatt att du är mjuk i handen.
- Även om jag gärna ser att hästar rids på tränsbett till "vardags" och i skolningen.
 
Jag är en glad amatör som när jag köpte min häst hade jätte mycket problem med att stressade upp sig, hon hängde sig på bettet omvartannat som hon gick bakom. Provade en massa olika bett, med hjälp av min tränare.
När vi sedan helt sonika satte den mjukaste gummibettet i munnen på henne så slutade hon dra, slutade stressa upp sig och stormtrivs. Det visade sig att det var framförallt metallen hon inte gillade. Ny byter jag mellan 3 olika gummibett vid olika tillfällen och det är som en helt annan häst!
 
Svarar mig själv.
Mina egna erfarenheter av "stark" häst handlar om en vbl-travare som var het och spänd. Hon blev betydligt roligare att rida när jag betslade ner i stället för upp. Hon blev bara mer stressad av skarpare betsling.
Henne red jag aldrig ut i sällskap, just för att det blev dragkamp om bettet och jag tyckte väldigt illa om det.

En kompis har betslat upp sin "starka" häst till Kimblewick. Hästen blir lika "stark" på det bettet: han har lärt sig att ignorera den betslingen också.
 
Jag är av åsikten att en ryttare som är duktig nog att kunna hantera ett skarpt bett på rätt sätt också är duktig nog att lösa problemet utan att betsla upp.
 
Jag betslar sällan upp mina hästar, särskilt de unga men jag kan se viss nytta av det ibland! Tex så satte jag på min 6 åring ett babypelham i hoppningen i våras då han började kaxa upp sig rejält mot hinder! Det räckte med ett försök för honom att sticka mot hindret och det inte gick, därefter blev det betydligt bättre på den punkten! Nu går han på sitt vanliga 3 delade utan problem. Såhär i efterhand kändes det ju onödigt att ha suttit i flera månader på det tredelade bettet och inte haft så mkt suck när det gäller att få stopp!
 
Vem som helst får ju betsla upp. Vem som helst bör inte betsla upp.

Betslade själv upp när pållen var yngre, först pessoa (tyvärr totalt okunnig i funktionen, föll helt och hållet för modet :banghead::o). Tränade en gång i veckan för tränare (omskolning av travare) men efter ett år blev han så stark att jag inte hade en suck ute. Hade vid det laget lagt av pessoat för längesen eftersom det endast gav effekten uppåt. Han hängde sig fast på det tredelade jag använde istället och hur jag än drog och slet (tyvärr) så gick det bara fortare. Höll mig på banan i ett halvår men det var nästan ännu värre efter det för han var betydligt starkare. På banan hängde han aldrig i bettet och var aldrig stark på det sättet. Bytte sen till ett rakt kimblewick utan tungfrihet på uteritter, dragandet försvann och jag behövde bara använda små signaler. Det var som natt och dag! Tidigare hade han gått in i något slags runmode och stängt av helt, nu lyssnade han till slut utan en massa slit. Efter ca 6 månader slutade jag helt med kimblewicket och trappade ner användningen mha ett rakt tränsbett. Det rider jag fortfarande på nu åtta år senare varvat med bettlöst, båda funkar finfint även på uteritt!
 
Vem som helst får ju betsla upp. Vem som helst bör inte betsla upp.

Betslade själv upp när pållen var yngre, först pessoa (tyvärr totalt okunnig i funktionen, föll helt och hållet för modet :banghead::o). Tränade en gång i veckan för tränare (omskolning av travare) men efter ett år blev han så stark att jag inte hade en suck ute. Hade vid det laget lagt av pessoat för längesen eftersom det endast gav effekten uppåt. Han hängde sig fast på det tredelade jag använde istället och hur jag än drog och slet (tyvärr) så gick det bara fortare. Höll mig på banan i ett halvår men det var nästan ännu värre efter det för han var betydligt starkare. På banan hängde han aldrig i bettet och var aldrig stark på det sättet. Bytte sen till ett rakt kimblewick utan tungfrihet på uteritter, dragandet försvann och jag behövde bara använda små signaler. Det var som natt och dag! Tidigare hade han gått in i något slags runmode och stängt av helt, nu lyssnade han till slut utan en massa slit. Efter ca 6 månader slutade jag helt med kimblewicket och trappade ner användningen mha ett rakt tränsbett. Det rider jag fortfarande på nu åtta år senare varvat med bettlöst, båda funkar finfint även på uteritt!

Det är ju ofta sådär det blir. De som blir för taggade så man kan liksom inte träna lydnaden/lyhördheten för de dels visar inte olydnad i andra situationer, och i "problem"-situationen så har man inte en chans på det milda bettet och det blir lätt bara ett eländes dragande till ingen nytta. Men med en ändrad betsling så kan man få kontroll och sen ta tag i problemet. Men man skulle kunnat sitta och slita i sitt tränsbett tills både man själv och hästen blev gammal och grå liksom, utan att något ändrades.

(Om hästen är ohörsam och stollig i alla situationer så är det annorlunda. Men många hästar blir för glada i hatten och har lärt sig de är den som bestämmer på uteritterna/hoppningen/terrängbanan/liknande där hästen blir taggad. Märks fö inom grenen med. Mer än en annars välartad dressyrhäst har busat till det vid bytesträning etc)
 

Liknande trådar

Utrustning Jag behöver ett skarpare bett till min valack då han blir för stark för dottern när de rider ut. Han bestämmer då tempot själv om de ska...
Svar
10
· Visningar
1 008
Senast: Sesca
·
Hästhantering Hej alla, långt inlägg och jag ber om ursäkt men har mycket att skriva. Jag har redan ett konto här på buke, men då detta känns alltför...
Svar
19
· Visningar
1 628
Senast: Freazer
·
Hästvård Hej! Mitt vuxna islandshäst sto på 12 år har för några månader sedan påvisat ”svaga” bakknän och ”problem” med patellan. Vi har...
Svar
9
· Visningar
565
Senast: tara
·
Utrustning Hej! Tänkte kolla, då jag gärna vill ha varierade åsikter kring mitt lilla dilemma jag har.. Min häst, hon är en väldigt egensinnig...
Svar
7
· Visningar
936

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Uppdateringstråd 30
  • Hönstråden II
  • Storlek på rastgårdar?

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp