Fibusen
Trådstartare
Alltså,jag får lite panik ibland,jag är absolut inte alls för gammal nu,men jag tänker så här,jag är singel,har inge fast jobb eller nått,och först och främst så lär man ju träffa en karl,och det kan ju ta ett tag,sen kanske man är med den karl i några år,sen kanske man måste byta ut han,och hinna träffa ytterligare en karl,sen måste det gå några år innan man ens tänker tanken på att skaffa barn..
Sen vill man ju ha fast jobb,och gärna jobbat upp sig lite,så man har en tryggad framtid,och det här är alltså flera flera års planering...
Och jag känner faktist att jag får lite panik ibland,spec. eftersom jag absolut inte planerat in barn i mitt liv knappt överhuvudtaget,men ibland tänker man ju att jo,kanske..
Men tänk om man hinner bli för gammal innan man hittat den rätta?
Massa kompisar till mig har redan barn,håller på att försöka,eller är gravida,och en av bästa vännerna har nyss köpt hus med sin sambo,så där kommer det säkert att bli nått snart, själv sitter jag som nybliven singel,utan jobb och körkort,och boende hemma hos mamma för tillfället och undrar vart alla år tog vägen..
Hjälp!
Sen vill man ju ha fast jobb,och gärna jobbat upp sig lite,så man har en tryggad framtid,och det här är alltså flera flera års planering...
Och jag känner faktist att jag får lite panik ibland,spec. eftersom jag absolut inte planerat in barn i mitt liv knappt överhuvudtaget,men ibland tänker man ju att jo,kanske..
Men tänk om man hinner bli för gammal innan man hittat den rätta?
Massa kompisar till mig har redan barn,håller på att försöka,eller är gravida,och en av bästa vännerna har nyss köpt hus med sin sambo,så där kommer det säkert att bli nått snart, själv sitter jag som nybliven singel,utan jobb och körkort,och boende hemma hos mamma för tillfället och undrar vart alla år tog vägen..
Hjälp!