Sv: Napp till nappvägrare
Lanar min egen trad för att gnälla av mig lite, det rör samma ämne iaf.
Min sambo har ingen förstaelse alls för att amningen känns jobbig. Jag kände ju samma sak när jag skulle amma storasyster (Emilia) och vi pratade ganska mkt innan om hur jag ville den här gangen. Jag sa att jag vill försöka men inte till varje pris. Mitt mal var att helamma en manad och om det inte kändes helt bra delamma och ge ersättning resten. Nu verkar sambon ha ändrat vad vi kom överens om och har ingen förstaelse alls för att det känns jobbigt. Han tycker bara det är bra att hon vill äta ofta sa hon växer bra. Om napp tycker han att vi ska prova dom vi har hemma nu och gar det inte med ngn av dom ska vi acceptera att hon inte vill ha napp och att jag far vara hennes napp.
Känner inte alls igen min sambo, han har senaste dagarna ändrat uppfattning i flera saker vi pratat om innan (inte bara om barnsaker). Om amningen tror jag det beror pa att i alla brochyrer vi fatt (fran sjukhuset, reklam osv) star att amning är det bästa för barnet och nu tycker han att jag ska ge Maja det bästa.
Visst är amning det bästa för barnet men vad spelar det för roll om den som ammar mår dåligt?
Jag hoppas att din man bara har en tillfällig svacka där han inte inser att ni är levande ting som inte är i en reklam broschyr. Han har överhuvudtaget inte med att göra om du ammar eller ej, det är ditt beslut, bara ditt. Förklara det för honom.
Jag tycker att du är jätteduktig som försöker amma så mycket det går. Lyssna inte på dem som säger att amningsnapp inte är bra för den är jättebra!
Jag använde amningsnapp för jag kände som du, amningsnapp eller så gick det inte att amma. Vad hjälper det om brösten är fulla med mjölk om det gör så ont när barnet suger att man inte står ut?
Nu vet jag inte hur ni har det där du bor men du kanske kan be om att få nässpray med de hormoner som låter mjölken rinna till. Då sliter det mindre på brösten. Ett annat knep om det går är att låta bebisen skrika en kort stund så att mjölken rinner till för det. Då sliter det ju också mindre om mjölken redan rinner än om hon ska suga igång utdrivningsreflexen.
Jag tycker inte att du ska fundera på hur länge du ska amma. Om du ammar en månad som du har tänkt så är det bra men häng inte upp dej på det utan ta det för varje dag. Du ska inte känna att "phu, nu har jag klarat en dag till nu är det bara x antal dagar kvar så slipper jag det här". Du ska överhuvudtaget inte behöva fundera på hur länge du ska amma utan gör det du känner fungerar för dej. Det är ingen tävling där flest amningsdagar vinner... Eller flest antal ammade barn.
Släpp prestationsångesten, använd amningsnappen och låt det vara vad det är.
Sist ett litet tips om nappen. När min dotter föddes så var hon prematur, hon var så liten att den minsta nappen var för stor. Hon ville inte ha napp för hon klöktes ju. Jag gjorde så att jag förde försiktigt hennes hand mot hennes mun och då sög hon på den istället. När hon var fem månader så blev det vinter och kallt och jag provade nappen igen som hon då gladeligen tog.
En jättekram till dej, du är bäst för dina barn. Kom ihåg det.
)
