M
MagnoliaZ
Jag äger ett 2-årigt varmblodssto, jag har fött upp henne själv. I somras (då var hon 1½ år) blev hon inkörd vid ett travstall, allt gick bra och jag tog hem henne o började träna henne lite försiktigt genom att fara ut o köra längs skogsvägar med sulky.
Vi hade stort förtroende för varann, jag har hanterat henne ända från början, ibland var hon lite uppstudsig o trotsig men vi kom bra överens. Hon var ett glad och energiskt ungsto. Hon gick delvis med sin mamma i hagen ända tills i höstas när mamman skadade sig så illa att vi var tvungna att avliva henne. Jag fortsatte att träna henne ett par gånger i veckan, vi gick ut på promenader, travade och jag vågade mig på att tömköra henne vilket jag tyckte gav en annan "närhet" än när man kör med kärra. Jag övade styrningen, att svänga om, volter, det gick bra o hon betedde sig sällan illa.
Nu till problemet. Jag har haft en mycket tuff vinter o beslutade vid årsskiftet att jag inte orkade med travträningen själv så jag hyrde in henne på samma travstall där hon blev inkörd. Hon blev med ens mycket brunstig när hon kom till stallet, o hennes personlighet förändrades. Jag brukar åka dit så ofta jag hinner, ett par gånger i veckan, o kör henne då själv tillsammans med stallets ägare o deras hästar. Hon är numera mycket svår att hantera, när hon har de värsta brunstövergångarna går hon inte att röra vid utan att hon piper till o sparkar hårt bakåt. Hon har blivit mycket opålitlig, o jag är till och med lite rädd för henne och det har jag aldrig varit tidigare. SOm tur är stallets ägare mycket erfarna hästmänniskor och de klarar bra av att hantera henne. Det går bra sedan man kommer upp på travbanan och börjar köra, hon springer fint o energiskt. Det går också bra att leda henne, men barn och andra ska för säkerhets skull hålla sig på avstånd. I hagen och boxen är hon bara sur o vänder baken till, aggrssiv.
Jag anklagar mig själv över vad som gått snett under tiden jag har tränat henne, men hästkarlen som är chef på stallet säger att mitt sto har hormonstörningar och att det är ganska vanligt hos märrar. Det gör att hon blir väldigt känslig.
Jag börjar bli allvarligt trött på henne, det är inte roligt längre. Dessutom är det ganska dyrt att ha en häst inhyrt på ett träningsstall. Visst hoppas jag att hon kunde bli en snabb travhäst, hon har mycket fin stam, men jag börjar tvivla på att det går att ta henne till ett trav, hon skulle antagligen flippa ut helt.
Är det någon som har erfarenheter av något likanande? Finns det något att göra? Finns det överhuvudtaget någon chans för sådana här ston? Och hur kan en hästs personlighet förändras så fort på detta sätt?
Jag är mycket tacksam för alla råd!
Vi hade stort förtroende för varann, jag har hanterat henne ända från början, ibland var hon lite uppstudsig o trotsig men vi kom bra överens. Hon var ett glad och energiskt ungsto. Hon gick delvis med sin mamma i hagen ända tills i höstas när mamman skadade sig så illa att vi var tvungna att avliva henne. Jag fortsatte att träna henne ett par gånger i veckan, vi gick ut på promenader, travade och jag vågade mig på att tömköra henne vilket jag tyckte gav en annan "närhet" än när man kör med kärra. Jag övade styrningen, att svänga om, volter, det gick bra o hon betedde sig sällan illa.
Nu till problemet. Jag har haft en mycket tuff vinter o beslutade vid årsskiftet att jag inte orkade med travträningen själv så jag hyrde in henne på samma travstall där hon blev inkörd. Hon blev med ens mycket brunstig när hon kom till stallet, o hennes personlighet förändrades. Jag brukar åka dit så ofta jag hinner, ett par gånger i veckan, o kör henne då själv tillsammans med stallets ägare o deras hästar. Hon är numera mycket svår att hantera, när hon har de värsta brunstövergångarna går hon inte att röra vid utan att hon piper till o sparkar hårt bakåt. Hon har blivit mycket opålitlig, o jag är till och med lite rädd för henne och det har jag aldrig varit tidigare. SOm tur är stallets ägare mycket erfarna hästmänniskor och de klarar bra av att hantera henne. Det går bra sedan man kommer upp på travbanan och börjar köra, hon springer fint o energiskt. Det går också bra att leda henne, men barn och andra ska för säkerhets skull hålla sig på avstånd. I hagen och boxen är hon bara sur o vänder baken till, aggrssiv.
Jag anklagar mig själv över vad som gått snett under tiden jag har tränat henne, men hästkarlen som är chef på stallet säger att mitt sto har hormonstörningar och att det är ganska vanligt hos märrar. Det gör att hon blir väldigt känslig.
Jag börjar bli allvarligt trött på henne, det är inte roligt längre. Dessutom är det ganska dyrt att ha en häst inhyrt på ett träningsstall. Visst hoppas jag att hon kunde bli en snabb travhäst, hon har mycket fin stam, men jag börjar tvivla på att det går att ta henne till ett trav, hon skulle antagligen flippa ut helt.
Är det någon som har erfarenheter av något likanande? Finns det något att göra? Finns det överhuvudtaget någon chans för sådana här ston? Och hur kan en hästs personlighet förändras så fort på detta sätt?
Jag är mycket tacksam för alla råd!