Moraliskt dilemma

Sv: Moraliskt dilemma

KL

Jag skulle vända mig i min grav av vånda om det var jag som haft denna önskan, och min vän tagit emot och accepterat önskan, dvs tagit hästen. Och sen när jag dött, går emot den önskan.
Vad skulle då vara syftet med att ta emot hästen till att börja med?
Det förtar ju hela saken med att över huvud taget HA en sån sista önskan - om den sen inte efterföljs.

Tycker det är märkligt att folks syn på Moral och Etik sträcker sig så att när det gäller djuret så ska det hållas liv i till varje pris - men när det gäller människan bakom detta djurs sista önskan och tillförlit till sin bästa vän som accepterat önskan, så verkar det vara helt okej att skita i det hela och bryta denna önskan och löfte? Märkligt.

Egen betraktelse...(fast det inte hör hit)
Av detta lär Jag mig att inte ha någon sista önskan till nära och kära, eftersom det ställer till sånt trassel för folk. Och det vill man ju inte.
Man vill ju inte bli ihågkommen som en trasselgubbe. :crazy: Och inte skulle jag vilja att mina djur ska behöva dö bara för att jag gör det.
På stenåldern begravde de djur tillsammans med människor när de dog. Jag tror jag vill komma ett steg längre, och hoppas att mina nära och kära inte gör det, utan försöker omplacera alla mina djur, och går det så går det, gör det inte det, så gör det inte det.
Det är ju inget man kan göra åt saken när man avlidit.
Och tänker man vända sig i sin grav, innebär det att man tror på ett liv efter detta.
Nu har jag talat bara för mig själv.
Fast jag inte fick.
Hoppas ingen blev arg. :o
 
Sv: Moraliskt dilemma

Jag ser INGEN anledning till att ringa hennes föräldrar och tigga pengar. Det vore snarast PINSAMT tycker jag.
Jag sitter inte i klistret, men jag tycker det är tråkigt att behöva prioritera bort en del annat för att betala en massa foder till en häst som jag tyvärr inte har någon användning av pga att det blivit lite förändrade förutsättningar sedan hästen kom hit. Dvs den tid jag hade tänkt avsätta för t.ex egen ridning gick upp i rök när maken tvingades börja jobba "borta" minst 2 dagar i veckan...
 
Sv: Moraliskt dilemma

Jag tycker du ska ringa och resonera med hennes föräldar, dom kände henne ju trots allt väldigt väl..
 
Sv: Moraliskt dilemma

Hej!
Jag har en avvikande uppfattning mot majoriteten här (inte direkt ovanligt! ;) ).
"... att hon ville att jag skulle ta hand om hennes häst och om jag inte ville det så skulle han slaktas, hon ville inte att han skulle säljas."
Som jag ser det, ville hon i första hand att du skulle ta hand om hästen och först i andra hand att den skulle slaktas. Dvs, hennes önskan måste ha varit att hästen skulle få leva vidare med dig som ägare!
Detta måste i sin tur innebära att hon satte stort värde på din hästhållning och syn på detta. Rätt?

Skulle denna uppfattning ändrats för att du, p g av omständigheter du inte rår över, inte kan ha hästen kvar utan överlåter den på annan ägare som du i din tur sätter värde på?
Tror inte det.
Anser inte att du på så sätt sviker din väns förtroende. Tvärtom, så tror jag att hon skulle velat att du i första hand gav hästen ett fortsatt gott liv.

Jag kan faktiskt heller inte se att du åtagit dig att slakta hästen, eller att vännen krävde det, om du inte kan ha den kvar. Om det inte sägs så någonstans.

Att observera i detta är ju att vännen mått dåligt och länge varit oförmögen att själv ordna någon ny och bra ägare till sin häst. Därför ser hon dig som den bästa och just då enda acceptabla lösningen i ett utsatt läge. Hade hon sett slakt som ett lämpligt alternativ, hade hon antagligen inte ens bett sina föräldrar att ta kontakt med dig. Nej, jag tror att hon ville låta hästen leva vidare som jag redan skrivit. (Resonerar i detta stycke)!


På din fråga i första inlägget svarar jag så här.
Kan jag inte, av ekonomiska skäl, ha hästen kvar tar jag upp det med hennes föräldrar. Jag tycker att jag borde ha den typen av förhållande till dessa, att jag kan göra så.
Finns inte lösningen där, så skulle jag kolla runt på alternativ placering av hästen. I mitt fall har jag åtminstone 2 ställen som jag har lika mycket förtroende för, som min kompis tydligen hade för mig.
Hittar jag inte lösningen den vägen heller så skulle jag, men först då, överväga slakt.

Vad jag tycker om att slakta friska hästar "bara för att" ska jag inte utveckla här. :(

LIA
 
Sv: Moraliskt dilemma

Ameo:
Jag hade låtit avliva hästen i ditt ställe.
Jag ser ingen tolkningsmån i din väns sista önskan - hästen skulle till dig eller avlivas. Kan nu inte du ha den så bör den avlivas, stilla och värdigt.

Jag vet att det finns många möjliga bra hem ute i världen för olika individer, men jag vet att det finns en hel del dåliga också. Inte minst finns så otroligt många variationer i åsikter om vad som är bäst för djuren, där i hästfolks ögon inte sällan vanan vinner över forskningen.
Jag sympatiserar inte med mycket av den hästhållning jag sett och hade jättesvårt att hitta en bra fodervärd till min häst när jag behövde sådan. Hittade slutligen en som jag tyckte duktig tjej, erfaren, tävlade, stod i fint stall, hade välskött fin häst själv. Idag hade jag nog inte valt henne, även om hon var duktig på många sätt dök det upp frågor med tiden där jag bleknade över insiktslösheten ("vaddå skritta av efter 1,5 h hoppträning? Hästen får ju täcke i transporten!" "3 kg korn och 4 kg hösilage är väl en normal foderstat för stor häst") så jag känner att det är väldigt svårt att hitta hem som inte bara är bra på pappret. Man frågar om hundra saker och tror att resten är självklart, men ... nej.

Hästen mår iallafall inte dåligt om den dör i frid.
 
Sv: Moraliskt dilemma

Hej!
Jag har en avvikande uppfattning mot majoriteten här (inte direkt ovanligt! ;) ).
Som jag ser det, ville hon i första hand att du skulle ta hand om hästen och först i andra hand att den skulle slaktas. Dvs, hennes önskan måste ha varit att hästen skulle få leva vidare med dig som ägare!
Detta måste i sin tur innebära att hon satte stort värde på din hästhållning och syn på detta. Rätt?

Skulle denna uppfattning ändrats för att du, p g av omständigheter du inte rår över, inte kan ha hästen kvar utan överlåter den på annan ägare som du i din tur sätter värde på?
Tror inte det.
Anser inte att du på så sätt sviker din väns förtroende. Tvärtom, så tror jag att hon skulle velat att du i första hand gav hästen ett fortsatt gott liv.

Jag kan faktiskt heller inte se att du åtagit dig att slakta hästen, eller att vännen krävde det, om du inte kan ha den kvar. Om det inte sägs så någonstans.

Att observera i detta är ju att vännen mått dåligt och länge varit oförmögen att själv ordna någon ny och bra ägare till sin häst. Därför ser hon dig som den bästa och just då enda acceptabla lösningen i ett utsatt läge. Hade hon sett slakt som ett lämpligt alternativ, hade hon antagligen inte ens bett sina föräldrar att ta kontakt med dig. Nej, jag tror att hon ville låta hästen leva vidare som jag redan skrivit.
LIA
:bow::bow::bow::bow:

Jag håller med LIA, Nicke och någon till som anser att du INTE ska slakta hästen. Tycker att du med GOTT samvete kan sälja hästen till en ny i dina ögon bra hästägare där hästen skulle få det ännu bättre än hos dig som varken riktigt har råd eller tid för den. Du behöver inte rådgöra med föräldrarna utan dom litar säkert helt på att du gör det rätta för hästen. Du känner ju hästen bättre än dom. Din döda vän vet ingenting och skulle säkert oxå lita helt o fullt på dig, att du säljer hästen till ett riktigt bra hem. Men det är bara ditt eget samvete du måste jobba med så att du själv kan känna dig nöjd o belåten med försäljningen, vilket du självklart ska göra.
 
Sv: Moraliskt dilemma

Annars, har hästen haft ett bra liv så varför inte följa hennes önskan och ta bort den. Hästen "lider inte av att vara död" så att säga.

Ovanstående åsikter har jag väldigt svårt för. Vi människor måste visa respekt för hästars rätt att leva! Annars kan vi ju sklakta 6-månaders fölprecis som lamm, grisar och kalvar, för dom har ju haft ett bra liv... En häst föds inte upp till mat i första hand och den kan och vill leva ett långt liv under förutsättning att den får god vård. Man kan aldrig sälja någon häst om man bara ska vara rädd att den får ett dåligt hem eller blir såld vidare. Det är vars och ens skyldighet att på alla vis försöka skaffa ett bra hem till hästen när man säljer den. Garantier finns dock aldrig. Till ett 15-årigt halvblod (Är det ett halvblod?) finns många presumtiva jättebra köpare eftersom de yngre hästarna är så dyra och de äldre lite billigare. Hur ska man annars ha råd att köpa halvblod om man låt oss säga bara har 30000 kr och inte kan ta lån?:confused:

Personligen tror jag att sannolikheten är större att hästen skulle få det bättre hos någon som lägger ut ex. 30000 kr i köpesumma än hos ngn som bara har den på foder.

Vad är det som ger oss människor rätten att värdera människoliv så mkt högre än djurs liv? Ett försvarslöst djur som inte har ngn möjlighet att säga ifrån eller uttala sin åsikt. En död människa lider inte heller... Men det är inte OK för den skull att skjuta ihjäl ngn bakifrån trots att denna inte hinner märka av det. Nej "en död häst lider ej" är ett helkorkat uttryck.

Ameo: Förstår att du hunnit fästa dig vid den här hästen men inte många här tar ngn hänsyn till att det skulle bli känslomässigt jobbigt för dig att slakta en frisk häst. Jag har full förståelse och skulle känna precis likadant. Genom att du aldrig pratade med din vän själv om det här löftet utan endast gm föräldrarna så kompliceras det hela och tolkningsutrymmet blir större faktiskt.
 
Sv: Moraliskt dilemma

Jag hade faktiskt disskuterat med föräldrarna och det jag inte tycker framgår klart här är att hon verkligen menade att hästen skulle vara hos dig eller död. Eller menade hon så att du är den hon litar på kan se till att hästen får det bra, antingen hos dig eller någon av dig utvald annan människa om inte du kunde ta på dig att ordna det så var det bättre att föräldrarna då de kanske var okunniga såg till att hästen gick till slakt än tex till en hästhandlare. Jag tycker det framgår lite dåligt.

Jag har tex blivit tillfrågad av en vän om det är ok att hon anger att om hon skulle dö i olyckshändelse eller dylikt så är det bara för hennes föräldrar att lyfta luren och ringa mig så hämtar jag hästen, men inte för att behålla (vist hade jag fått göra det också om jag ville) utan för att jag var den hon litade på kunde hitta rätt hem till hästen och alltså sköta försäljningen. Hennes föräldrar kan inget om hästar och hade inte haft kunskapen att hitta rätt hem därav hennes önskan.
Iom att du inte pratat med henne själv så är det ju svårt att verkligen veta vad hon menade, därav att jag hade disskuterat det med hennes föräldrar kanske är det ett snarlikt arrangemang som hon tänkt sig som det jag åtagit mig att sköta om olyckan händer.
 
Sv: Moraliskt dilemma

Du har rätt till din åsikt..

Men du säger att vi inte har rätt att värdera människor över djur.
Andå värderar du rätt tydligt hästar över andra djur själv?
 
Sv: Moraliskt dilemma

Jag ser INGEN anledning till att ringa hennes föräldrar och tigga pengar. Det vore snarast PINSAMT tycker jag.

Jag har kanske inte läst alla inlägg men de flesta. Det är nog alltid svårt att råda ngn om ngt som detta när man inte känner till allt. Jag kan förstå att du tycker det skulle vara pinsamt att ringa till hennes föräldrar om pengarna men egentligen tycker jag verkligen inte att det är det. Varför ska du ta på dig allt jobb och alla dessa kostnader för många år framåt (har missat hur gammal den är)? Även om man kan ha hästen billigt med ex egen mat osv så vet vi alla att det kostar pengar och att det tar tid. Jag undrar om hon verkligen ville att du skulle känna det som en belastning. Varför inte prata med hennes föräldrar och höra vad de tycker? De kanske inte vill att du ska avliva hästen utan de betalar kanske hellre för att de känner det mer rätt på ngt sätt. De kanske tycker att det är jättejobbigt hur du än väljer att göra av med hästen om du inte behåller den själv. Jag menar inte att jag tycker att de ska bestämma och som jag skrev i början svårt att veta.

Jag hade pratat med dem och sedan hade jag bestämt mig antingen behållt hästen eller avlivat den. Lätt att skriva men svårare att göra.
 
Sv: Moraliskt dilemma

Följ hennes vilja de var ju därför du fick den hon litade på dig och ni andra som ger andra råd vad är ni för bästa vänner. Bra då vet man att de går inte LITA på NÅN.:cry::(

Fast allt beror ju på vad hennes bästa vän menade. Som jag förstår det hade ju kompisen framfört sin önskan till föräldrarna, som vidarebefodrade detta till TS.

Jag har själv lekt med tanken på vem som skulle få min häst och min hund om jag skulle dö. Hunden har jag löst, men hästen är värre. Antagligen skulle jag be någon jag verkligen litade på att ta hand om honom och om denna inte ville ta ansvaret skulle han avlivas. Med detta skulle jag inte mena att antingen ska mottagaren behålla hästen eller avliva honom utan bara att h*n skulle ta ansvar för att han fick det bra. Jag tror nog TS själv vet bäst hur hennes vän egentligen önskade och hennes vän visste nog precis vem TS var och lämnade hästen till henne därför att hon räknade med att denna skulle kunna fatta rätt beslut efter omständigheterna.
 
Sv: Moraliskt dilemma

jag tycker igentligen inte att det är så svårt. kan/vill du inte ha hästen kvar så har du ju redan indirekt lovat din vän att avliva hästen.

jag och min vännina har upprätat avtal mellan oss vad gäller både hästarna (både mina och hennes till den andres "fördel") och övriga djur ifall något skulle hända någon av oss, för att närmast anhöriga inte ska kunna "lägga sig i" och ev. sälja av/ge bort hur dom vill, och därmed bortse från vår "sista önskan" antagligen en god ide att ha det på bevittnade dokument :angel:

vårt avtal ser ut pricis så som din väns önskan - kan inte hästarna tas omhand av den andre så ska dom slaktas.
 
Sv: Moraliskt dilemma

Kan inte du ta hand om den så skulle hästen slaktas.

Vill du inte ta hand om den, finns det bara en utväg...
Har du ingen möjlighet att ta hand om den, finns det bara en utväg...
Har du inte tid att ta hand om den finns, det bara en utväg...
har du inte råd att ta hand om den, finns det två utvägar. Nummer ett är att göra som din vän ville, att den skulle få vandra vidare, eller så kan du faktiskt ta ett sncka med hennes föräldrar angående hur de känner gentemot hästen, eventuellt kanske de är fästa vid hästen och kan tänkas hjälpa till.

Men som du dkrev det skulle du aldrig göra. Då finns det bara ett alternativ kvar - slakta hästen! Så vidare du inte ska böja på din väns ord och lämna ut den på foder för att ändå kunna ha koll på den.
 
Sv: Moraliskt dilemma

Skulle också prata med föräldrarna. Annars hitta medryttare/fodervärd.
OM jag skulle sälja så skulle det vara till någon jag kände och visste kunde ge han ett bra hem. Sista utväg skulle vara slakt. Känns onödigt att slakta en fullt frisk häst. Om det hade varit jag hade jag nog övervägt om min vän inte hellre ville att hästen kom till ett bra hem där den kan få vara, än att slakta den. Så skulle jag vilja att den personen som tog över min häst om jag dog, skulle resonera.
 
Sv: Moraliskt dilemma

Du kan inte ta en halvfodervärd eller medryttare för att klara det rent ekonomiskt? Då behöver hästen inte heller flytta från dig. Jag skulle inte ha skickat en frisk häst till slakt pga en bortgången vän, även om det skulle kännas som ett svek.
 
Sv: Moraliskt dilemma

Vill du låna en sadel med vidare bom? Har säkert någon du kan ta ner och prova:)
 
Sv: Moraliskt dilemma

En vän sedan 30 år gick bort i somras efter lång tids sjukdom. På sin dödsbädd förklarade hon med all önskvärd tydlighet för sina föräldrar (inga andra arvtagare finns) att hon ville att jag skulle ta hand om hennes häst och om jag inte ville det så skulle han slaktas, hon ville inte att han skulle säljas.
Föräldrarna kontaktade mig om saken och för mig kändes det då som en självklarhet att ta hand om hästen. Hon blev jätteglad för att jag gjorde det och 4 dagar efter att jag hämtat honom "släppte hon taget".
Nu till mitt lilla problem - den här vinterns foderpriser har gjort att jag har svårt för att klara ut detta rent ekonomiskt. Ett halvblod äter en del även om han är lättfödd... Frågan är bara hur jag ska ta mig ur detta. Han är liksom en häst som jag inte har något större behov av.
Jag har en överlåtelsehandling som visar att hästen är min, så rent juridiskt är jag fri att göra vad jag vill med hästen. Men moraliskt är det en svårare fråga...
Sviker jag förtroendet från min vän om jag säljer honom?
Ska jag skicka honom till slakt?
Ska jag ringa och rådgöra med hennes föräldrar innan jag gör något alls?

HUR hade Du gjort? :crazy:
Jag hade skulle sett till att hästen fick ett nytt bra hem hos någon som har glädje av honom och där han får det bra. Hästen är din och även om din kompis sa att du inte får sälja honom måste du göra det som känns bäst för dig. Jag tror du skulle få sämre samvete av att slakta en frisk häst än att svika din kompis. Eftersom du har fått hästen kan priset vid en eventuell försäljning inte vara det viktigaste.

Slakta skulle jag se som absolut sista utväg, att besluta sig för att avliva en frisk häst ( för det utgår jag från att han är) skulle kännas som slöseri med liv.
 

Liknande trådar

Hästmänniskan Hej! Jag skaffade min älskade häst för snart 2 år sen och är i stallet varje dag och älskar det. Tyvärr är det konstant någonting i...
Svar
14
· Visningar
1 323
Hästmänniskan Jag har ett riktigt dilemma som jag mår riktigt, riktigt dåligt av. Jag har 2 ston och en äldre valack. Valacken är 20 år, har en åkomma...
2
Svar
24
· Visningar
2 542
Senast: mars
·
Hästmänniskan Jag behöver hjälp! Det är en lång text men om någon orkar läsa och ge mig lite stöttning så skulle det uppskattas enormt! För er...
2
Svar
28
· Visningar
3 050
Senast: Lavinia
·
Kropp & Själ Jag väljer att skriva det här inlägget här, då jag trots allt är lite "halvanonym" här. I alla fall så till vida att jag inte är öppen...
2 3 4
Svar
69
· Visningar
7 296
Senast: Blyger
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Hemlösa hundar ökar
  • Senast tagna bilden XV
  • Muddypaws 24/25

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp