Mitt liv är ett pussel (långt)

[BusBarro]

Jag behöver hjälp. Mitt liv är ett ständigt pussel. Det är säkert fler som har det så men alla är vi olika och jag känner att det är på väg att brista snart. Jag har tänkt så mycket på detta att jag fastnat i min tankegångar och nu blivit helt oförmögen att ens fatta små beslut.

Såhär ligger det till idag.

Jag har ett heltidsjobb, 40tim/v. Kontorsarbete. Jag trivs sådär, det är stundtals väldigt lugnt och jag har inte att göra hela tiden. För sex månader sen hade jag för mycket så de delade min tjänst rakt av och anställde en till på 100%. Det är jobbigt att ibland känna att man ”sitter av tiden”. Men jag vill inte klaga då jag hade alldeles för mkt för ett halvår sedan. Tjänar OK men inte bra.

Utöver mitt heltidsarbete har jag ett deltidsjobb också. Det innebär att var tredje vecka har jag beredskap och måste hålla mig i samhället där jag bor. Jag är reserv och hoppar in när någon är sjuk eller vill vara ledig men nu har jag fått ordinarie beredskap var tredje vecka, dagtid. Vilket innebär att när jag jobbar på mitt vanliga jobb har jag beredskap. Det passar mig jättebra då jag på kvällarna är ledig och kan röra mig fritt.
Dock så är så att eftersom jag är reserv förväntas jag hoppa in om någon blir sjuk eller är borta på utbildning och inte kan ha beredskap. Det betyder att jag ibland har hela veckor (+ min ordinarie dagtidsvecka) och kan då inte ta mig någonstans under den veckan. Det stora + med detta jobb är att det är så otroligt roligt och att det ger en extra inkomstkälla.

Jag har ridit hela mitt liv men tog en paus för tre-fyra år sedan då jag inte hade egen häst längre osv… Kände att jag behövde ta en paus och just då valde jag att satsa helhjärtat på gymträningen och har tävlat en del i styrkelyft fram tills nyligen. Har saknat hästarna enormt mycket och känt ett stort sug att ta upp ridningen igen. En dag i höstas tog jag kontakt med stallägaren i ett stall jag ridit tidigare. Det resulterade i att jag åkte dit och blev erbjuden att börja rida igen. Vi pratade då om att jag skulle rida en häst men det har blivit två (för närvarande står en skadad dock).

Jag var brutalt ärlig eftersom jag har mitt deltidsjobb också och sa att jag ibland kanske inte kan rida på en hel vecka. Vi kom överens om att jag skulle börja rida där. Så nu rider jag tre dagar i veckan (vill egentligen mer men restiden till stallet är 1 tim tur och retur).

Till problemet.

Jag vet inte vad jag vill.

Mitt heltidsjobb är OK men lönen är ganska dålig. Därför är det bra med mitt deltidsjobb som ökar upp lönen varje månad.

Dock med både heltidsjobbet och deltidsjobbet blir tiden så knapp att jag inte hinner rida så mycket som jag vill och jag måste ständigt pussla. När jag får förfrågan om att ta beredskap utöver var tredje vecka måste jag alltid låta ridningen stå tillbaka för de förväntar sig att man ska ta beredskap bara för att jag är ”reserv”. Det finns ett annat scenario jag är rädd för också, det är att en dag kan jag bli ordinarie och har då beredskap dygnet runt var tredje vecka. (Om någon ordinarie säger upp mig blir reserver ordinarie automatiskt).
Då kan jag inte ta mig till stallet alls den veckan. Vi har pratat om detta jag och hästägaren och hon tycker det är OK men samtidigt vet jag att hon inte har tid att rida och då blir hästarna ståendes… (vilket stressar mig)

En tanke som jag tänkt är att jag ska fråga hästägaren om jag får ta hem den ena hästen till ett stall i samhället jag bor. Men egentligen löser det inte problemet för jag kan inte rida när jag har beredskap ändå. Eftersom jag måste sticka direkt när larmet går.

Om jag ska ta hem hästen känns det som att jag behöver säga upp mig från mitt deltidsjobb. Men då förlorar jag den inkomsten och vet inte om jag har råd att ha häst.

Ett annat alternativ är att jag ska försöka få mig ett annat heltidsjobb, som betalar lite bättre (lättare sagt än gjort). Och då isf säger upp mig från mitt deltidsjobb.

Det sista alternativet är att jag fortsätter som jag har det nu, pusslar alla dagar i veckorna för att få ihop det och tar beslutet den dagen jag får frågan om att bli ”ordinarie” och ha beredskap dygnet runt var tredje vecka. De kan inte svara på när det blir. Det kan dröja ett halvår, två år eller längre...

Kan tillägga att jag förutom detta försöker träna på gymmet så mycket jag kan och har ett hus och man…

Jag vet att detta är ett beslut JAG måste ta. Men någonstans känner jag att jag blivit så låst i mina tankar eftersom det är antingen det ena eller det andra och att välja betyder att välja bort något.

Vad hade ni gjort om ni varit i denna situation?

/Förvirrad Frida.

 

[Smulan75]

När jag läser ditt inlägg tycker jag mig kunna komma fram till dessa punkter.
1. Du känner att du har ett dåligt betalat ordinarie jobb
- om du haft ett bättre betalt heltidsjobb hade du då slutat deltidsjobbet?
2. du vill rida mer - men deltidsjobbet begränsar dig och gör att du känner dig stressad och du får dåligt samvete. - vilket bara är ett hjärnspöke, hästarna eller hästägaren mår inte dåligt av att du inte hinner rida!

Det käns som du vill ha en förändring i ditt liv men har beslutsångest över vilken väg du ska gå, att säga upp sig/byta jobb är ett stort steg för de flesta och då är det inte konstigt att man får lite ångest. Men det viktiga för dig är väl vad du vill prioritera, de flesta måste prioritera bort saker för att få livet gå ihop. Viktigt tycker jag är att inte gå och ha dåligt samvete över det man får bortprioritera.

 

[Lovisaleonora]

Är det realistiskt att tro att det går att hitta ett heltidsjobb som ger dig samma lön som deltids- och heltidstjänsten du har nu?

 

[Ramona]

Jag har all förståelse för att deltidsjobbet är kul, men hur mycket pengar behöver du egentligen? Klarar du dig inte på din vanliga heltidslön? Istället för att byta heltidsjobb, kan du försöka löneförhandla och komma upp i lön så att det känns mer motiverat att säga upp deltidsjobbet?

Eller kan du jobba deltid någon annanstans och ha det deltidsjobbet du har nu?

Vad gäller hästarna så brukar det vara så att man uppskattar all hjälp man får! Kommer någon och rider när man inte hinner göra det själv så är det inget krav på att man måste göra det superregelbundet känner jag. I alla fall jag är glad för all hjälp jag får och är man medveten om att personen är borta var tredje vecka planerar man ju stallet och ridningen efter det.

 

[BusBarro]

När jag läser ditt inlägg tycker jag mig kunna komma fram till dessa punkter.
1. Du känner att du har ett dåligt betalat ordinarie jobb
- om du haft ett bättre betalt heltidsjobb hade du då slutat deltidsjobbet?
2. du vill rida mer - men deltidsjobbet begränsar dig och gör att du känner dig stressad och du får dåligt samvete. - vilket bara är ett hjärnspöke, hästarna eller hästägaren mår inte dåligt av att du inte hinner rida!

Det käns som du vill ha en förändring i ditt liv men har beslutsångest över vilken väg du ska gå, att säga upp sig/byta jobb är ett stort steg för de flesta och då är det inte konstigt att man får lite ångest. Men det viktiga för dig är väl vad du vill prioritera, de flesta måste prioritera bort saker för att få livet gå ihop. Viktigt tycker jag är att inte gå och ha dåligt samvete över det man får bortprioritera.

Ja, jag tycker jag har ett dåligt betalt jobb. Men jag hade tagit deltidsjobbet ändå, eftersom att när jag sökte det jobbet trodde jag aldrig att jag skulle få det + att jag höll inte på med hästar då och trodde inte jag skulle göra det igen heller.
Du har helt rätt i att det är ett hjärnspöke och jag försöker slå bort det. Jag vet att hästägaren sagt att det är OK ändå så ältar jag det i mitt huvud konstant...

Är det realistiskt att tro att det går att hitta ett heltidsjobb som ger dig samma lön som deltids- och heltidstjänsten du har nu?

Ja det gör det, men det är nog ganska svårt att hitta. Jag jobbar varierande timmar månad till månad på mitt deltidsjobb men i snitt ger det mig ca 5 tusen mer i månaden.

Jag har all förståelse för att deltidsjobbet är kul, men hur mycket pengar behöver du egentligen? Klarar du dig inte på din vanliga heltidslön? Istället för att byta heltidsjobb, kan du försöka löneförhandla och komma upp i lön så att det känns mer motiverat att säga upp deltidsjobbet?

Eller kan du jobba deltid någon annanstans och ha det deltidsjobbet du har nu?

Vad gäller hästarna så brukar det vara så att man uppskattar all hjälp man får! Kommer någon och rider när man inte hinner göra det själv så är det inget krav på att man måste göra det superregelbundet känner jag. I alla fall jag är glad för all hjälp jag får och är man medveten om att personen är borta var tredje vecka planerar man ju stallet och ridningen efter det.

Jag (vi) skulle klara oss utan mitt deltidsjobb. När jag sökte det, sökte jag inte det för pengarna utan för att jag ville jobba med det. Men jag vet inte om vi skulle fixa att jag skulle skaffa egen häst utan den lönen.
Jag ska försöka löneförhandla nu men jobbar kommunalt och det kan vara svårt att få till en höjning..

Du har helt rätt i att hon är mycket tacksam att jag kommer och rider. O nu är hästarna så pass unga att tre gånger i veckan fungerar bra. Men jag tänker mer framåt och hon vill de ska tävlas.. Då kommer inte 3 dagar i veckan räcka för att jag ska kunna få upp dem i bra form för tävling. Jag oroar mig för framtiden

 

[starcraft]

Du har helt rätt i att hon är mycket tacksam att jag kommer och rider. O nu är hästarna så pass unga att tre gånger i veckan fungerar bra. Men jag tänker mer framåt och hon vill de ska tävlas.. Då kommer inte 3 dagar i veckan räcka för att jag ska kunna få upp dem i bra form för tävling. Jag oroar mig för framtiden

Kan du inte försöka tänka mer "den dagen, den sorgen"? Det funkar nu och den dagen det inte funkar längre får man omvärdera sitt liv, men den dagen är det inte säkert att andra delar av ditt liv ser precis lika ut som nu och gör att du kan och vill göra helt andra beslut. Det är dumt att ta ut saker i förskott som aldrig ens kanske kommer ske.

 

[Ramona]

Du har helt rätt i att hon är mycket tacksam att jag kommer och rider. O nu är hästarna så pass unga att tre gånger i veckan fungerar bra. Men jag tänker mer framåt och hon vill de ska tävlas.. Då kommer inte 3 dagar i veckan räcka för att jag ska kunna få upp dem i bra form för tävling. Jag oroar mig för framtiden

Men skit i vad hon vill. Livet handlar ju om vad du vill. Det är inte dina hästar utan hennes. Vill hon att de ska vara i bättre form får hon se till att de kommer dit. Hennes hästar är inte ditt ansvar faktiskt och heller inget du kan ha makt över. Sen vet vi inte alls vad framtiden säger. Hästarna kanske säljs, du kanske köper en egen, du kanske får annat som du hellre prioriterar etc. Framtiden tar vi när den kommer, nu koncentrerar vi oss på nuet.

Och det är nog lite det som är problemet, att du inte lever i nuet utan du lever i framtiden. Du har ju inte ens en häst, så varför tänker du att du inte har råd att skaffa häst om du inte har deltidsjobbet?? Det sjuka är ju att du inte ens har tid för en egen häst när du jobbar sådär mycket som du gör, så vad är poängen att jobba mycket men inte har tid att spendera pengarna?

En häst kan dessutom kosta väldigt lite eller väldigt mycket beroende på hur man väljer att hålla häst.

 

[Lyraolissy]

Vil

Ja, jag tycker jag har ett dåligt betalt jobb. Men jag hade tagit deltidsjobbet ändå, eftersom att när jag sökte det jobbet trodde jag aldrig att jag skulle få det + att jag höll inte på med hästar då och trodde inte jag skulle göra det igen heller.
Du har helt rätt i att det är ett hjärnspöke och jag försöker slå bort det. Jag vet att hästägaren sagt att det är OK ändå så ältar jag det i mitt huvud konstant...



Ja det gör det, men det är nog ganska svårt att hitta. Jag jobbar varierande timmar månad till månad på mitt deltidsjobb men i snitt ger det mig ca 5 tusen mer i månaden.



Jag (vi) skulle klara oss utan mitt deltidsjobb. När jag sökte det, sökte jag inte det för pengarna utan för att jag ville jobba med det. Men jag vet inte om vi skulle fixa att jag skulle skaffa egen häst utan den lönen.
Jag ska försöka löneförhandla nu men jobbar kommunalt och det kan vara svårt att få till en höjning..

Du har helt rätt i att hon är mycket tacksam att jag kommer och rider. O nu är hästarna så pass unga att tre gånger i veckan fungerar bra. Men jag tänker mer framåt och hon vill de ska tävlas.. Då kommer inte 3 dagar i veckan räcka för att jag ska kunna få upp dem i bra form för tävling. Jag oroar mig för framtiden

Vill du själv tävla dom ? Om det bara är du som rider så att säga är det ju mycket tidskrävande med två hästar i tävlingskondis du låter visserligen som lite av en supermänniska

 

[Brandgul]

Jag behöver hjälp. Mitt liv är ett ständigt pussel. Det är säkert fler som har det så men alla är vi olika och jag känner att det är på väg att brista snart. Jag har tänkt så mycket på detta att jag fastnat i min tankegångar och nu blivit helt oförmögen att ens fatta små beslut.

Såhär ligger det till idag.

Jag har ett heltidsjobb, 40tim/v. Kontorsarbete. Jag trivs sådär, det är stundtals väldigt lugnt och jag har inte att göra hela tiden. För sex månader sen hade jag för mycket så de delade min tjänst rakt av och anställde en till på 100%. Det är jobbigt att ibland känna att man ”sitter av tiden”. Men jag vill inte klaga då jag hade alldeles för mkt för ett halvår sedan. Tjänar OK men inte bra.

Utöver mitt heltidsarbete har jag ett deltidsjobb också. Det innebär att var tredje vecka har jag beredskap och måste hålla mig i samhället där jag bor. Jag är reserv och hoppar in när någon är sjuk eller vill vara ledig men nu har jag fått ordinarie beredskap var tredje vecka, dagtid. Vilket innebär att när jag jobbar på mitt vanliga jobb har jag beredskap. Det passar mig jättebra då jag på kvällarna är ledig och kan röra mig fritt.
Dock så är så att eftersom jag är reserv förväntas jag hoppa in om någon blir sjuk eller är borta på utbildning och inte kan ha beredskap. Det betyder att jag ibland har hela veckor (+ min ordinarie dagtidsvecka) och kan då inte ta mig någonstans under den veckan. Det stora + med detta jobb är att det är så otroligt roligt och att det ger en extra inkomstkälla.

Jag har ridit hela mitt liv men tog en paus för tre-fyra år sedan då jag inte hade egen häst längre osv… Kände att jag behövde ta en paus och just då valde jag att satsa helhjärtat på gymträningen och har tävlat en del i styrkelyft fram tills nyligen. Har saknat hästarna enormt mycket och känt ett stort sug att ta upp ridningen igen. En dag i höstas tog jag kontakt med stallägaren i ett stall jag ridit tidigare. Det resulterade i att jag åkte dit och blev erbjuden att börja rida igen. Vi pratade då om att jag skulle rida en häst men det har blivit två (för närvarande står en skadad dock).

Jag var brutalt ärlig eftersom jag har mitt deltidsjobb också och sa att jag ibland kanske inte kan rida på en hel vecka. Vi kom överens om att jag skulle börja rida där. Så nu rider jag tre dagar i veckan (vill egentligen mer men restiden till stallet är 1 tim tur och retur).

Till problemet.

Jag vet inte vad jag vill.

Mitt heltidsjobb är OK men lönen är ganska dålig. Därför är det bra med mitt deltidsjobb som ökar upp lönen varje månad.

Dock med både heltidsjobbet och deltidsjobbet blir tiden så knapp att jag inte hinner rida så mycket som jag vill och jag måste ständigt pussla. När jag får förfrågan om att ta beredskap utöver var tredje vecka måste jag alltid låta ridningen stå tillbaka för de förväntar sig att man ska ta beredskap bara för att jag är ”reserv”. Det finns ett annat scenario jag är rädd för också, det är att en dag kan jag bli ordinarie och har då beredskap dygnet runt var tredje vecka. (Om någon ordinarie säger upp mig blir reserver ordinarie automatiskt).
Då kan jag inte ta mig till stallet alls den veckan. Vi har pratat om detta jag och hästägaren och hon tycker det är OK men samtidigt vet jag att hon inte har tid att rida och då blir hästarna ståendes… (vilket stressar mig)

En tanke som jag tänkt är att jag ska fråga hästägaren om jag får ta hem den ena hästen till ett stall i samhället jag bor. Men egentligen löser det inte problemet för jag kan inte rida när jag har beredskap ändå. Eftersom jag måste sticka direkt när larmet går.

Om jag ska ta hem hästen känns det som att jag behöver säga upp mig från mitt deltidsjobb. Men då förlorar jag den inkomsten och vet inte om jag har råd att ha häst.

Ett annat alternativ är att jag ska försöka få mig ett annat heltidsjobb, som betalar lite bättre (lättare sagt än gjort). Och då isf säger upp mig från mitt deltidsjobb.

Det sista alternativet är att jag fortsätter som jag har det nu, pusslar alla dagar i veckorna för att få ihop det och tar beslutet den dagen jag får frågan om att bli ”ordinarie” och ha beredskap dygnet runt var tredje vecka. De kan inte svara på när det blir. Det kan dröja ett halvår, två år eller längre...

Kan tillägga att jag förutom detta försöker träna på gymmet så mycket jag kan och har ett hus och man…

Jag vet att detta är ett beslut JAG måste ta. Men någonstans känner jag att jag blivit så låst i mina tankar eftersom det är antingen det ena eller det andra och att välja betyder att välja bort något.

Vad hade ni gjort om ni varit i denna situation?

/Förvirrad Frida.

Beredskap känns som en bra idé i början. Min man hade beredskap några år och i början var det ok. I slutet kändes det som ett fängelse.

Jag hade försökt hitta ett bättre betalt jobb (lättare sagt än gjort) och sagt upp beredskap.

 

[BusBarro]

Kan du inte försöka tänka mer "den dagen, den sorgen"? Det funkar nu och den dagen det inte funkar längre får man omvärdera sitt liv, men den dagen är det inte säkert att andra delar av ditt liv ser precis lika ut som nu och gör att du kan och vill göra helt andra beslut. Det är dumt att ta ut saker i förskott som aldrig ens kanske kommer ske.

Önskar verkligen jag kunde tänka mera så. Det fungerar idag och vara nöjd med det.
Det som är jobbigt är när jag får frågor om jag kan ta hela beredskapsveckor, jag vill ju säga ja, men samtidigt vill jag rida och får då dåligt samvete.

Men skit i vad hon vill. Livet handlar ju om vad du vill. Det är inte dina hästar utan hennes. Vill hon att de ska vara i bättre form får hon se till att de kommer dit. Hennes hästar är inte ditt ansvar faktiskt och heller inget du kan ha makt över. Sen vet vi inte alls vad framtiden säger. Hästarna kanske säljs, du kanske köper en egen, du kanske får annat som du hellre prioriterar etc. Framtiden tar vi när den kommer, nu koncentrerar vi oss på nuet.

Och det är nog lite det som är problemet, att du inte lever i nuet utan du lever i framtiden. Du har ju inte ens en häst, så varför tänker du att du inte har råd att skaffa häst om du inte har deltidsjobbet?? Det sjuka är ju att du inte ens har tid för en egen häst när du jobbar sådär mycket som du gör, så vad är poängen att jobba mycket men inte har tid att spendera pengarna?

En häst kan dessutom kosta väldigt lite eller väldigt mycket beroende på hur man väljer att hålla häst.

Du har så rätt!
Min favoritkänsla verkar dock vara dåligt samvete. Hästarna rids för lite, jag hjälper till för lite i stallet, jag är sällan hemma, jag städar för lite, jag jobbar för lite.. osv osv.. Men detta är bara i mitt huvud.

Jag skulle vilja ha en häst igen, foderhäst eller egen spelar ingen roll. Men eftersom jag är rädd att ekonomin inte håller ihop om jag säger upp mig från deltidsjobbet är jag rädd för att ta beslutet.

 

[BusBarro]

Vil

Vill du själv tävla dom ? Om det bara är du som rider så att säga är det ju mycket tidskrävande med två hästar i tävlingskondis du låter visserligen som lite av en supermänniska

Den ena är en hopphäst (jag är dressyrryttare) så den ska tävlas i hoppning av en annan tjej. Men jag har påbörjat grundutbildningen på den. Den andra är en dressyrhäst och beroende på hur inridningen går nu så får vi se när/om det blir tävling.
Ja jag får ofta höra av andra att jag har lite mkt på gång... Visst jag älskar att jobba och hade jag inte haft två jobb hade jag förgyllt dagarna med något annat det vet jag.

Beredskap känns som en bra idé i början. Min man hade beredskap några år och i början var det ok. I slutet kändes det som ett fängelse.

Jag hade försökt hitta ett bättre betalt jobb (lättare sagt än gjort) och sagt upp beredskap.

Emellanåt kan man känna sig ganska låst tyvärr. Men mina kollegor älskar jobbet och lever för det. Jag tyckte det var livet i början och tycker fortfarande det är oerhört roligt men nu när jag kommit tillbaka till hästarna och ridningen har jag ändrat syn på det litegrann..

 

[starcraft]

Om du försöker bortse från dåligt samvete, vad vill du (inte vad du borde, utan vad du vill) helst? Rida eller hela beredskapsveckor? Gör plus och minuslistor om det inte känns självklart och stryk allt som handlar om att du borde för xx skull. För det är ju ditt liv som du ska leva och trivas med, inte försöka underlätta alla andras liv.

 

[Ramona]

Min favoritkänsla verkar dock vara dåligt samvete. Hästarna rids för lite, jag hjälper till för lite i stallet, jag är sällan hemma, jag städar för lite, jag jobbar för lite.. osv osv.. Men detta är bara i mitt huvud.

Skuld är typ den sämsta känslan att gå omkring med. Och varför har du så höga krav på dig själv att du vänder ut och in på dig själv för att det ska gå ihop för andra? Har du tagit tag i det där duktig flicka-syndromet någon gång? Ifrågasatt varför du måste vara så duktig jämt?

Jag skulle vilja ha en häst igen, foderhäst eller egen spelar ingen roll. Men eftersom jag är rädd att ekonomin inte håller ihop om jag säger upp mig från deltidsjobbet är jag rädd för att ta beslutet.

Rädd för att ekonomin inte går ihop? Det är väl det enklaste att räkna ut eller? Sätt dig ner och kolla på hur mycket utgifter du har och kolla sen hur mycket pengar du har över med bara heltidsjobbet.

 

[BusBarro]

Om du försöker bortse från dåligt samvete, vad vill du (inte vad du borde, utan vad du vill) helst? Rida eller hela beredskapsveckor? Gör plus och minuslistor om det inte känns självklart och stryk allt som handlar om att du borde för xx skull. För det är ju ditt liv som du ska leva och trivas med, inte försöka underlätta alla andras liv.

Jag tror att jag helst vill rida.

Skuld är typ den sämsta känslan att gå omkring med. Och varför har du så höga krav på dig själv att du vänder ut och in på dig själv för att det ska gå ihop för andra? Har du tagit tag i det där duktig flicka-syndromet någon gång? Ifrågasatt varför du måste vara så duktig jämt?


Rädd för att ekonomin inte går ihop? Det är väl det enklaste att räkna ut eller? Sätt dig ner och kolla på hur mycket utgifter du har och kolla sen hur mycket pengar du har över med bara heltidsjobbet.

Höga krav har jag alltid haft och det bottnar i ett dåligt självförtroende, tänker att jag måste göra bra ifrån mig annars duger jag inte. Jobbat och jobbar på det hela tiden, men svårt att komma ifrån. Tycker självklart om att ha många bollar i luften också men de senaste åren har det blivit lite väl mkt. :/

Ja det är ju egentligen ganska lätt att räkna ut och jag vet nog redan svaret...

 

[starcraft]

Jag tror att jag helst vill rida.

Då tycker jag att du ska satsa på det och säga nej till det som sätter stopp för det du helst vill - med gott samvete. Och bara för att du tar ett beslut idag betyder det ju inte att det måste gälla alltid. Vill du rida mindre/inte alls senare i livet eller något annat prioriteras högre för stt du hellre vill något annat, tar du ett nytt beslut som baseras på dina omständigheter och vad du vill vid den tidpunkten i livet

 

[Korven]

Är det bara jag som ser den berömda väggen krypa närmare?

 

[Unafraid]

Du låter som mig, du kan inte göra allt, du ska inte gå med dåligt samvete, det är inte hälsosamt.

Egen häst tar ofta sjukt mer tid än att rida andras när det passar. Om du blir sjuk en vecka eller har beredskap en extra vecka kan du göra det i lugn och ro. Har du egen har du 100% ansvar och ska ut med alla pengar. I din situation hade jag inte skaffat egen häst.

Räkna att en häst kostar 5000kr/månaden, det beror såklart på massor av saker. Och att du får sluta deltidsjobbet. Kan du leva med 10000 mindre i månaden? Är det värt det?

 

[Efwa]

Jag tror man egentligen som vanlig människa, inte de som satsar helhjärtat på tävling, inte riktigt kan hinna med en häst i tävlingskondition själv. Om man nu inte verkligen planerar sitt liv och har ett mycket stort intresse.

Jag har två hästar varav en höll jag i tävlingskondition alldeles själv (msv sportkörning) men då stod jag inackorderad med den hästen. Nu, när jag har två varken orkar eller hinner jag ha både i tävlingskondition. Den ena har blivit "pensionerad" men är i skitbra kondis medan den andra satsas på.

Trots det är vi närmare 3 stycken på varje häst för att hinna med att hålla dem ridna och i kondition för vad de ska klara. Vi har alla jobb eller högskoleplugg, barn, hundar och annat. Vi blir sjuka, barnen (inte mina, de är vuxna) blir sjuka.
Jag har svårt att se att man skulle hinna med som man gjorde när man var ung.

Jag har ju sådana hästar som måste få jobba för att må bra även om de själva helst bara vill äta och gå i hagen.

 

[BusBarro]

Är det bara jag som ser den berömda väggen krypa närmare?

Har klarat mig hitills

Du låter som mig, du kan inte göra allt, du ska inte gå med dåligt samvete, det är inte hälsosamt.

Egen häst tar ofta sjukt mer tid än att rida andras när det passar. Om du blir sjuk en vecka eller har beredskap en extra vecka kan du göra det i lugn och ro. Har du egen har du 100% ansvar och ska ut med alla pengar. I din situation hade jag inte skaffat egen häst.

Räkna att en häst kostar 5000kr/månaden, det beror såklart på massor av saker. Och att du får sluta deltidsjobbet. Kan du leva med 10000 mindre i månaden? Är det värt det?

Skönt att läsa att det finns fler som känner som jag.

Ja jag vet att egen tar mycket mera tid och då är man låst på ett annat sätt. Jag har haft egen häst i större delen av mitt liv.. Känslan jag fått nu när jag tog upp ridningen igen är att jag saknat det enormt och jag önskar att jag kunde rida varje dag. Jag är lite sån som person, allt eller inget.
Det är också därför jag känner att det rätta kanske inte är att ha egen just nu, med tanke på min situation med dubbla jobb. Men samtidigt säger en annan röst i huvudet att jag borde satsa på det jag älskar mest. Dvs hästarna.

Ekonomiskt skulle jag klara av att ha häst igen men då får andra saker stå tillbaka, så som resor, renoveringar osv..

Jag tror jag kommer ta till mig tipsen jag fått i tråden att fortsätta som jag har det idag, iaf ett tag till. Jag har två bra jobb och två fina hästar jag kan rida när jag vill, det enda jag behöver stå för i dagsläget är bensinen dit. Sen vet jag inte när och om livet kommer ändras. Jag kanske får ett annat jobb, som gör att jag inte kan behålla deltidsjobbet osv.. Då får jag ta ställning till det då.

 

[As_Vegas]

Ja det gör det, men det är nog ganska svårt att hitta. Jag jobbar varierande timmar månad till månad på mitt deltidsjobb men i snitt ger det mig ca 5 tusen mer i månaden.

Som extrajobb låter det där jobbet helt vansinnigt för min del. Du skriver att du tog jobbet för att det är roligt men, så här med facit på hand, är det värt det?