Min finaste, klokaste bästa vän...

Vackerpojkarna

Trådstartare
fick i dag gå till dom evigt gröna ängarna.
Så tomt och meningslöst allt blev...jag var inte beredd, det gick så fort...det känns som att det inte är på riktigt...
Men jag var ju med, jag såg allt.
Det blir bäst så sa dom - men vad hjälper det när ens vackra, fina vän inte finns längre...du stod och tittade i fönstret varje morgon när jag kom till stallet...du gnäggade om du var ute när jag kom och cyklade...jag blev så glad och varm i hjärtat av att se dig och vara med dig - min älskade häst.
Du var något alldeles extra speciellt, du hade en slags värdighet och klokhet som bara du hade. Du var alltid en härlig följeslagare på våra turer, du hade glimten i ögat och du var den allra,allra vackraste.Vi kunde stå helt stilla och bara vara när jag höll om huvudet, bara vara i stillhet,,, Saknaden är obeskrivlig.
Sov nu min älskade häst - vi möts igen.
 
Jag vet hur det känns.:cry:
Har en speciell häst som jag fortfarande inte kommit över att han fick tas bort. Det är fruktansvärt. Ett hål i hjärtat som aldrig kan fyllas. Tillåt dig själv att vara ledsen och sörja din häst :heart
 
Beklagar...
Jag har inte fattat, allt gick så fort.
Men saknaden är precis som Freazer skrev, ett stort hål i hjärtat.
Ska sköta allt som det är helt vanligt, men är inte vanligt, min bästa vän finns inte längre...
Styrkekram till dig i dag.
 
Hej!
Exakt, ett stort sår i hjärtat.
Saknad, sorg,,tacksamhet för de åren jag fick med min häst och tacksamhet över den relation vi hade...
All gott!
 
Beklagar...
Jag har inte fattat, allt gick så fort.
Men saknaden är precis som Freazer skrev, ett stort hål i hjärtat.
Ska sköta allt som det är helt vanligt, men är inte vanligt, min bästa vän finns inte längre...
Styrkekram till dig i dag.
Just nu känner jag inte någon saknad, men tror ej jag riktigt fattat. Svensk lantbrukstjänst var ute och jag var med under hela förloppet. När de lastade kroppen kändes det inte längre som min häst, det var bara en kropp.
Minns jag grät lite precis efteråt att de bultat, sen när allt var klart och vi stod och pratade, blev jag yr och hörseln började försvinna.
Stallansvarig sa till mig att gå och sätta mig. Jag var visst på väg att svimma, antagligen hade jag varit spänd, nervös, och när allt var färdigt slappnade jag av och det kom på en gång. Kan även ha glömt av att andas.
Nu är det gjort. Känner en viss sorg ändå, speciellt när jag sitter och skriver det, men försöker ändå tänka att hästen slipper ha ont mer och jag gjorde rätt som valde att ta bort istället för att behålla. :heart

Sänder styrkekramar till dig också. :heart
 
Just nu känner jag inte någon saknad, men tror ej jag riktigt fattat. Svensk lantbrukstjänst var ute och jag var med under hela förloppet. När de lastade kroppen kändes det inte längre som min häst, det var bara en kropp.
Minns jag grät lite precis efteråt att de bultat, sen när allt var klart och vi stod och pratade, blev jag yr och hörseln började försvinna.
Stallansvarig sa till mig att gå och sätta mig. Jag var visst på väg att svimma, antagligen hade jag varit spänd, nervös, och när allt var färdigt slappnade jag av och det kom på en gång. Kan även ha glömt av att andas.
Nu är det gjort. Känner en viss sorg ändå, speciellt när jag sitter och skriver det, men försöker ändå tänka att hästen slipper ha ont mer och jag gjorde rätt som valde att ta bort istället för att behålla. :heart

Sänder styrkekramar till dig också. :heart
Det låter som att du fortfarande är i chock. Då kan man bli som avstängd. När chocken släpper kommer ofta allt på en gång, så att du vet och är förberedd.
Ta hand om dig :heart
 
Jag gråter och tänker på min älskade häst hela tiden om jag inte koncentrerar och gör det jag måste, en sådan sorg...
Fixade i ordning gravplatsen igår med blommor och lykta och ska ställa i ordning mera senare.
Denna häst var "allt" - klok,vacker, full i sjutton, orädd och alltid positiv att ha att göra med. När han var ung och tävlade var han en vilde och ganska besvärlig och nu var en otroligt mysig kille.
Jag känner det som att jag tappat lusten med hästar...tyvärr...det var han som drivet i det hela för mig.
(Nu har jag ju 2 hästar till som måste få all kärlek och omvårdnad de behöver...men just nu vill bara stanna och backa tiden)
Älskade, vackra häst - du var min drömhäst - du hade allt!
 
Oj vad sorgligt detta blev...jag undrar hela tiden om jag gjorde rätt?
(Vilket jag innerst inne nog vet att jag gjorde...men det känns fruktansvärt att det var jag som bestämde det, hela på veterinärens inrådan, men ändå... )
Jag blir alldeles kall & vill bara stanna tiden...
Så tragiskt, vilket tomrum, vilken saknad, efter en häst med en enorm visdom och personlighet.
Mycket svårt att hantera detta...
Lev väl därute och värdesätt varje minut ni får med era hästar!
 

Liknande trådar

Hästmänniskan Jag behöver hjälp! Det är en lång text men om någon orkar läsa och ge mig lite stöttning så skulle det uppskattas enormt! För er...
2
Svar
28
· Visningar
3 093
Senast: Lavinia
·
Hästmänniskan Jag miste min häst akut för 2 mån sen. Världens snällaste, finaste och gulligaste kompis sedan 10 år tillbaka.Så älskad.Så saknad.❤️...
Svar
9
· Visningar
883
Senast: yamyam
·
L
  • Artikel Artikel
Dagbok Varning att dethär är om känsliga saker så kanske är jobbigt för endel att läsa om. Men jag vill bara berätta om det men jag vet inte...
2 3
Svar
46
· Visningar
6 340
Senast: Motacilla
·
Kropp & Själ Min story: Jag kraschade på mitt sommarjobb efter mitt sista år på gymnasiet. Betygspressen hade haft mig på högvarv i tre år och pga av...
2
Svar
20
· Visningar
4 622
Senast: Ramona
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

  • Banta/slimma ner shettis?
  • Atletix
  • Broddtramp

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp