Att äga häst är inte som väntat.. mockning, förbereda hö rullar på.. tränar inte alltför hårt med hästen då vi känt varandra 1 månad. Men denna ångest, grubblar ständigt på om han ska på lösdrift..jag mår dåligt av att veta att han står inne 12h dygnet.. grubblar på hans hovar..fickor vid strålen, jag rengör, sprayar, ter torka men ändå blir det värre o värre, känner mig otillräcklig. Vill hans bästa till den grad att allt annat får stå åt sidan.. när han sedan testar mig samt beter sig illa som biter mig när jag vänder ryggen emot då blir jag så arg och känner att han inte alls vill va med. Gnistan i ögonen är borta.. och min glädje för hästar har bara runnit ur.. detta är inte alls kul, bara stress och måsten för att sedan inte få ut nå av hästen..idag ville jag knappt dit.. vad har jag gjort..
Har ändå haft medryttarhästar, jobbat på anläggningar utomlands, gått ridgymnasium..alltid haft kul..men nu..
Kan inte njuta av tiden mellan jobb och hästen då jag vet att han bara står.. tanken var att han skulle vara skogsmullehäst o han skulle vara turridningshäst enligt förra ägaren..men han går inte rida ut på.. så han får stå en hel del då jag hatar ridhus..spec där vi står då vi jämt är i vägen för de som tävlar..
Och jag behöver inte höra om alla fel på mig, skulle inte skaffat häst och jadajada.. skriver inte detta för att bli hackad på..snarare att få ventilera..hur ska man prioritera, känner ni att hästägandet är mer ett måste än nöje nu förtiden? Ett måste i avseende att det är en levande varelse som ska ha mat osv förstår jag..men tar ni er ledigt med gott samvete från träning osv? Rider ni när ni känner för det bara?
Har ändå haft medryttarhästar, jobbat på anläggningar utomlands, gått ridgymnasium..alltid haft kul..men nu..
Kan inte njuta av tiden mellan jobb och hästen då jag vet att han bara står.. tanken var att han skulle vara skogsmullehäst o han skulle vara turridningshäst enligt förra ägaren..men han går inte rida ut på.. så han får stå en hel del då jag hatar ridhus..spec där vi står då vi jämt är i vägen för de som tävlar..
Och jag behöver inte höra om alla fel på mig, skulle inte skaffat häst och jadajada.. skriver inte detta för att bli hackad på..snarare att få ventilera..hur ska man prioritera, känner ni att hästägandet är mer ett måste än nöje nu förtiden? Ett måste i avseende att det är en levande varelse som ska ha mat osv förstår jag..men tar ni er ledigt med gott samvete från träning osv? Rider ni när ni känner för det bara?
Senast ändrad: