Heulwen
Trådstartare
Nu börjar jag tröttna, ska det vara så förbaskat svårt att hitta en medryttarhäst? När det kommer in nya annonser varje dag?
Jag har letat länge och stött på nederlag efter nederlag och jag funderar nästan på att ge upp nu.
Tar historien från början:
I ett år var jag medryttare på en härlig häst men han flyttade till en annan stad i mitten av augusti och jag gav mig ut på jakt efter en ny medryttarhäst.
Man tycker att goda referenser därifrån (som jag skrivit i mina annonser att jag har) ska vara mycket värt för en hästägare men det spelar tydligen ingen roll. Inte heller att jag kan betala en hel del (men inte ockerpriser) och har varit hästägare själv.
Jag har fått en del svar på mina annonser dock och jag har aktivt letat själv varje dag.
Det började med att jag provred en häst som visserligen var ganska dyr (1200:- för 2 dagar/v) men hon sprang runt runt med mig i ridhuset med mig som bipassagerare. Kunde visserligen få stopp på henne men det kändes fel tillsammans med henne.
Visst man kan inte passa ihop med alla hästar, inget att vara ledsen för. Ägaren tyckte jag hade en bra sits och red bra överlag ändå.
Så nästa:
En häst som stod i min f.d. medryttarhästs stall i ett område jag saknar väldigt mycket. Perfekt! Fick komma och provrida bland flera andra tjejer men jag lyckades inte få hästen att gå i form direkt och då spelade det ingen roll att ägarna visste om att jag var pålitlig som person och ville träna för instruktör för att lära mig rida hästen bättre. Visst jag kunde ta det trots att jag blev besviken, jag saknade verkligen det stället.
Häst nummer 3 då:
Drömhästen! Helt otrolig att rida, jag var en av två bland många som fick förmånen att provrida honom. Jag har nu gått och hoppats på honom i 2 veckor men ägaren bestämde sig efter mycket fundering att välja den andra tjejen som bodde närmare då ägaren ansåg att hon hade lättare att ställa upp på flera extradagar om ägaren blev sjuk.
Där någonstans brast det.
Hästen i mitt hjärta, den perfekta hästen var jag såå nära att bli medryttare på. Och hon valde en tjej utefter att hon trodde att hon kunde ställa upp mer. Hon frågade aldrig mig om jag kunde det - hon bara antog att det var så. Jag som åkt över en timme till andra medryttarhästar och inte har några problem med att hästen står 40 min bort med buss (som jag sade).
Men dagen efter får jag ett mail som får mig att börja hoppas lite i mörkret. Det handlar om ytterligare en väldigt fin häst med bra möjligheter vad det verkar. Jag ringer 5 h efter att mailet skickades till mig och då har en person redan hunnit före och skulle provrida idag - lördag. Ägaren skulle höra av sig efteråt. Inte ett pip, jag sms:ade henne på kvällen och frågade om det fanns möjlighet att komma och provrida någon dag, inget svar.
Jaha, där rök ännu en perfekt häst som var så nära.
Vågar inte hoppas på att ägaren inte hunnit ringa eller svara kortfattat på ett sms.
Just det här att de mest perfekta hästarna varit så nära och att dem ryckts ifrån mig gång på gång är riktigt jobbigt. Jag orkar och vågar inte hoppas längre, hästarna är det som bygger upp mig som människa till stor del och jag mår inte bra utan dem.
Jag kräver ju inte mycket eller gör jag det? Bara att stallet har kommunikationer och att jag får träna lite då och då och att hästen är av ridhästtyp (behöver inte vara en toppenfin häst).
Men det är för mycket begärt där jag bor har jag förstått. Här ska man betala 1500:- för att bara få rida i skogen 2 dagar i veckan, eller vara en proffsryttare som utbildar deras häst och dessutom betala för det, eller ha körkort.
Oj vad långt det blev. Hoppas ni orkat läsa allt, det här fick bli en gnälltråd men jag hoppas att några här kanske upplevt flera nederlag men tillslut funnit den rätta hästen. Berätta gärna om det här så jag får lite hopp och inte slutar leta. För jag behöver hästarna.
/Heulwen
Jag har letat länge och stött på nederlag efter nederlag och jag funderar nästan på att ge upp nu.
Tar historien från början:
I ett år var jag medryttare på en härlig häst men han flyttade till en annan stad i mitten av augusti och jag gav mig ut på jakt efter en ny medryttarhäst.
Man tycker att goda referenser därifrån (som jag skrivit i mina annonser att jag har) ska vara mycket värt för en hästägare men det spelar tydligen ingen roll. Inte heller att jag kan betala en hel del (men inte ockerpriser) och har varit hästägare själv.
Jag har fått en del svar på mina annonser dock och jag har aktivt letat själv varje dag.
Det började med att jag provred en häst som visserligen var ganska dyr (1200:- för 2 dagar/v) men hon sprang runt runt med mig i ridhuset med mig som bipassagerare. Kunde visserligen få stopp på henne men det kändes fel tillsammans med henne.
Visst man kan inte passa ihop med alla hästar, inget att vara ledsen för. Ägaren tyckte jag hade en bra sits och red bra överlag ändå.
Så nästa:
En häst som stod i min f.d. medryttarhästs stall i ett område jag saknar väldigt mycket. Perfekt! Fick komma och provrida bland flera andra tjejer men jag lyckades inte få hästen att gå i form direkt och då spelade det ingen roll att ägarna visste om att jag var pålitlig som person och ville träna för instruktör för att lära mig rida hästen bättre. Visst jag kunde ta det trots att jag blev besviken, jag saknade verkligen det stället.
Häst nummer 3 då:
Drömhästen! Helt otrolig att rida, jag var en av två bland många som fick förmånen att provrida honom. Jag har nu gått och hoppats på honom i 2 veckor men ägaren bestämde sig efter mycket fundering att välja den andra tjejen som bodde närmare då ägaren ansåg att hon hade lättare att ställa upp på flera extradagar om ägaren blev sjuk.
Där någonstans brast det.
Hästen i mitt hjärta, den perfekta hästen var jag såå nära att bli medryttare på. Och hon valde en tjej utefter att hon trodde att hon kunde ställa upp mer. Hon frågade aldrig mig om jag kunde det - hon bara antog att det var så. Jag som åkt över en timme till andra medryttarhästar och inte har några problem med att hästen står 40 min bort med buss (som jag sade).
Men dagen efter får jag ett mail som får mig att börja hoppas lite i mörkret. Det handlar om ytterligare en väldigt fin häst med bra möjligheter vad det verkar. Jag ringer 5 h efter att mailet skickades till mig och då har en person redan hunnit före och skulle provrida idag - lördag. Ägaren skulle höra av sig efteråt. Inte ett pip, jag sms:ade henne på kvällen och frågade om det fanns möjlighet att komma och provrida någon dag, inget svar.
Jaha, där rök ännu en perfekt häst som var så nära.
Vågar inte hoppas på att ägaren inte hunnit ringa eller svara kortfattat på ett sms.
Just det här att de mest perfekta hästarna varit så nära och att dem ryckts ifrån mig gång på gång är riktigt jobbigt. Jag orkar och vågar inte hoppas längre, hästarna är det som bygger upp mig som människa till stor del och jag mår inte bra utan dem.
Jag kräver ju inte mycket eller gör jag det? Bara att stallet har kommunikationer och att jag får träna lite då och då och att hästen är av ridhästtyp (behöver inte vara en toppenfin häst).
Men det är för mycket begärt där jag bor har jag förstått. Här ska man betala 1500:- för att bara få rida i skogen 2 dagar i veckan, eller vara en proffsryttare som utbildar deras häst och dessutom betala för det, eller ha körkort.
Oj vad långt det blev. Hoppas ni orkat läsa allt, det här fick bli en gnälltråd men jag hoppas att några här kanske upplevt flera nederlag men tillslut funnit den rätta hästen. Berätta gärna om det här så jag får lite hopp och inte slutar leta. För jag behöver hästarna.
/Heulwen
att det ska vara så svårt att få tag i en häst...
