I
IrishDraft
Vad gör man åt folk? Grannen har en häst inhyrd på sommarbete och ägaren till denna häst har någon typ av mindre hund... Har inte tittat så noga och det hela är väldigt irrelevant...
För någon vecka sedan band hon fast hunden i staketet tvärs över vägen med ursäkten, "jag ska bara upp en snabbis och hon (grannen) har ju tikar och min löper (
), jag är snart tillbaka". Hunden stod vid sin staketstolpe och vrålade i ungefär 10-15 minuter -konstant. (matten hade cykel med sig och det var 200m dit hon skulle) Min mamma kom hem medan hunden stod uppbunden, något skräckslagen eftersom hunden var fastbunden precis i vägkanten och inte syntes när man kom från byn... Nu skär ju inte min mamma kurvan så det var ingen risk för henne att köra på den, men ändå. Matten beklagade sig så mycket och bad oss om ursäkt för oväsendet som hastigast.
En gång ingen gång, min hund har också vrålat halsen av sig vid ett tillfälle i stallet.
Igår hände samma sak igen... Fast den här gången stod hunden och vrålade i minst 20 minuter, gömd i gräset med frambenen precis ute på vägen... Hutter..
När matten tillslut kom ner så såg hon att jag stod och väntade varpå hon slängde ur sig ett "jag ber så hemskt mycket om ursäkt" men det hördes lång väg att hon gjorde det för att ha det ur vägen ungefär som "jag ber om ursäkt, men jag tänker inte ändra på något". Jag påpekade att jag inte brydde mig så mycket om det utan mest var oroad över att någon skulle köra på hunden, och talade om hur läskigt det hade varit att komma med bil förra gången den stod där. Matten säger då att hon inte vågar ta med hunden upp ör hon har ju två tikar där uppe och hon vågar inte binda hunden på våran sida av vägen för vi har ju också hund... (att sedan ALLTING på våran sida vägen är våran privata trädgård samt att min hund inte är ute i trädgården på egen hand... det var en helt annan sak... Jag frågade då om hon inte kude be grannen att ha sina hundar inne de 20 minuter hon var där uppe och binda upp sin egen hund där? Men matten verkade inte särskilt förtjust i den förslaget "dom har ju så mycket andra djur där uppe också" blev svaret. Så jag påpekade att hon borde klura på det eftersom det en dag kan komma någon som skär kurvan och inte upptäcker hunden i tid...
Jaha... Så hellre påkörd hund anser matte... (usch för den dagen det kommer en traktor som är stor och bred säger jag bara... eller om pappa eller jag kommer från byn, vi kör i högre hastighet och snävare än vad mamma gör... Visst ska man tänka sig för... men om man råkar glömma... Dessutom så har hunden stått där på "pendlingstider" när alla kommer hem från jobbet.
Till saken hör att denna hund som inte kan följa med upp och stå uppbunden bland alla djuren... den kopplade hon lös och red iväg med? Trots att åt det hållet hon red finns lösa hundar utmed vägen... (det gör det åt alla håll i och för sig...) och det finns inga avtagsvägar innan dess... eller jo, men det är rakt in i skogen, men där bor ju både det ena och det andra i djurväg...
Vad gör man? Hur tänker folk...?
För någon vecka sedan band hon fast hunden i staketet tvärs över vägen med ursäkten, "jag ska bara upp en snabbis och hon (grannen) har ju tikar och min löper (
), jag är snart tillbaka". Hunden stod vid sin staketstolpe och vrålade i ungefär 10-15 minuter -konstant. (matten hade cykel med sig och det var 200m dit hon skulle) Min mamma kom hem medan hunden stod uppbunden, något skräckslagen eftersom hunden var fastbunden precis i vägkanten och inte syntes när man kom från byn... Nu skär ju inte min mamma kurvan så det var ingen risk för henne att köra på den, men ändå. Matten beklagade sig så mycket och bad oss om ursäkt för oväsendet som hastigast.En gång ingen gång, min hund har också vrålat halsen av sig vid ett tillfälle i stallet.
Igår hände samma sak igen... Fast den här gången stod hunden och vrålade i minst 20 minuter, gömd i gräset med frambenen precis ute på vägen... Hutter..
När matten tillslut kom ner så såg hon att jag stod och väntade varpå hon slängde ur sig ett "jag ber så hemskt mycket om ursäkt" men det hördes lång väg att hon gjorde det för att ha det ur vägen ungefär som "jag ber om ursäkt, men jag tänker inte ändra på något". Jag påpekade att jag inte brydde mig så mycket om det utan mest var oroad över att någon skulle köra på hunden, och talade om hur läskigt det hade varit att komma med bil förra gången den stod där. Matten säger då att hon inte vågar ta med hunden upp ör hon har ju två tikar där uppe och hon vågar inte binda hunden på våran sida av vägen för vi har ju också hund... (att sedan ALLTING på våran sida vägen är våran privata trädgård samt att min hund inte är ute i trädgården på egen hand... det var en helt annan sak... Jag frågade då om hon inte kude be grannen att ha sina hundar inne de 20 minuter hon var där uppe och binda upp sin egen hund där? Men matten verkade inte särskilt förtjust i den förslaget "dom har ju så mycket andra djur där uppe också" blev svaret. Så jag påpekade att hon borde klura på det eftersom det en dag kan komma någon som skär kurvan och inte upptäcker hunden i tid...
Jaha... Så hellre påkörd hund anser matte... (usch för den dagen det kommer en traktor som är stor och bred säger jag bara... eller om pappa eller jag kommer från byn, vi kör i högre hastighet och snävare än vad mamma gör... Visst ska man tänka sig för... men om man råkar glömma... Dessutom så har hunden stått där på "pendlingstider" när alla kommer hem från jobbet.
Till saken hör att denna hund som inte kan följa med upp och stå uppbunden bland alla djuren... den kopplade hon lös och red iväg med? Trots att åt det hållet hon red finns lösa hundar utmed vägen... (det gör det åt alla håll i och för sig...
) och det finns inga avtagsvägar innan dess... eller jo, men det är rakt in i skogen, men där bor ju både det ena och det andra i djurväg...Vad gör man? Hur tänker folk...?
