Mat"vägran" efter avlivning.

[JennyF]

För några veckor sen togs det tunga beslutet att ta bort familjens äldsta hund, 12 år gammal. Detta var en stor sorg för hela familjen och påverkade och påverkar oss allihop.

Nu till saken, vår ena hund har efter att R försvann slutat äta. Det var inget drastisk för det var ett planerat besök som "bara slutade" i avlivning. Fick rådet att byta foder för att sedan smyga in det gamla foder succesivt. Han äter så han överlever men är en hund som inte har så mkt att ta av så han magrar av ganska fort. Han är 11 år.

Självklart påverkas han av oss och sin egna saknat efter sin bästis. Otroligt känslig hund redan från början. Men finns det något mer att göra? Väldigt kräsen hund ska sägas.

 

[dpmatte]

Sv: Mat"vägran" efter avlivning.

Jag har själv varit med om detta. Hade far och son och det skiljde cirka 8½ år på dem. När jag fick ta bort den gamle 14½ år så ville den yngste då cirka 6 år inte äta i början. Han fick allt möjligt extra gott att äta för att inte magra av helt. Vi smög in lite torrfoder och så småningom åt han enbart torrfoder igen. Men det tog ett tag. Han gick ofta runt och kollade efter den gamle också, kollade hans sovplatser, i början. De hade skiljda matplatser och vi kunde aldrig byta ut den yngstes matplats till den gamles ställe, då vägrade han att gå till matskålen.

 

[zalleg]

Sv: Mat"vägran" efter avlivning.

Hände samma sak för mig när jag var yngre. Tog bort våran labbe, tror hon var 13 eller nåt. Våran golden vi hade kvar (runt 2 år yngre, super pigg) vägrade äta, vägrade gå. Bara låg på gräsmattan. Jag satt i timmar och matade henne, en bit i taget. Tyvärr fick hon inälvsmask eller nåt, kroppen bara la av, å hon fick avlivas..
Nu hoppas jag det har löst sig för dig! Men tyvärr kan det bli så när en hund tvingas avlivas, den andra tappar livsgnistan.

 

[DynamiteCorax]

Sv: Mat"vägran" efter avlivning.

Inte för att jag har nån mer hund utöver min ängel i himlen. Men igår hände något besynnerligt. Svärmor har en 12 årig schäfer hanne som ALDRIG gillat andra hundar förutom min valp.
Fick ta bort min 10mån hund för 3 veckor sen.

Igår kom svärmor förbi med sin schäfer. Å han som annars e stel och gammal och smått slut överlag blev heltokig igår och bara gick runt, runt och nosa frenetiskt där var min hund brukade ligga å viftade på svansen. Sen stack han in i gästrummet till garderoben där jag lagt undan alla hundgrejjer, typ bädd, filtar skålar koppel osv, och markerade skåpet och skällde på skåpet!
Jag å svärmor blev helställda å tyckte dethela var mycket konstigt.
Efter ett tag lugnade gammelhunden ner sig och la sig men låg ändå å pep långdraget typ "grinade" jag prövade ge gammelhunden ett tuggben som han älskar annars men han släppte det där var min hund brukade ligga, kollade på det och gick därifrån.
Kan hundar spöka?