Måste det vara så j*vla GULLIGT hela tiden

Status
Stängd för vidare inlägg.
Sv: Måste det vara så j*vla GULLIGT hela tiden

Ser nu mitt inlägg........En halv panna rödvin en fredagkväll.
Gör nu ett nytt försök att förklara varför många människor reagerar på gravida kvinnor.
En gravid ser man och man förundras över att det ligger ett barn där inne. Jag och många med mig tycker att gravida med putande magar är hur vackra som helst och vill vara snälla och säga det. Man kan ju inte veta om mamman tar det som ett hån eftersom hon själv tycker hon ser ut som en kossa. Man kanske kommer ihåg sin egna graviditet och får ett fånigt leende i ansiktet. Vill återuppleva gammla minnen och frågar. Att den gravida upplever det som närgåget och att hon inte alls har lust att svara.......kan man ju inte veta. Dom flesta brukar tycka det är trevligt att andra är intresserade, vill veta hur det mås, om det sparkar osv.
Att kompisar, som inte alls tänker skaffa barn eller ens är intresserade, kliver över gränsen och helt plötsligt blir frågvisa, vill klappa på magen eller restas lite.........typ tjockis, bulle i ugnen eller på annat sätt pratar om magen, kan ju bero på att man beundrar den gravida på sitt sätt, och kanske innerst inne längtar till den dagen dom själva ska få känna det där. Killar har ju ingen direkt lust och börja fråga om mamman mår bra, sover gott eller är hård i magen.Att ge en liten gliring om att man ätit för mycket pannkakor, eller undrar vad som putar ut är kanske deras sätt att visa att dom sett att ett barn är på väg, och att dom följer graviditeten.
När
jag var i tonåren så tyckte jag att gravida var vackra, och undrade hur det känndes att ha ett barn i magen. Mamman blev........på nått sett en högre stående varelse i mina ögon. Hon var speciell.Och modig!! För att inte tala om när man såg mammor med bebisar. Tänk att just den kvinnan har fött barn ur det lilla hålet (fast hon kanske fått kejsarsnitt). Det gav henne en enorm status. Och jag tyckte och tycker än idag att hon gjort nått helt enormt.
Min lillebror var tillsammans med en tjej som jobbade på förlossningen. Varje gång hon kom från jobbet var hon väldigt lycklig. Varje dag på jobbet var en ny upplevelse enligt henne. Och jag läste om någon här på buke som forskade i fortplantning, och denne sa att ju mer man forskar i det här ju mer ödmjuk och förundrad blir man att det överhuvudtaget föds så många barn i världen. Kanske det kan vara svaret på att barnmorskor blir tårmilda av att lyssna på ett nytt barns hjärta. Även om mamman ligger där och är så lagom intresserad.
Jag har full förstående för dig mimmipigg, att man inte kan uppskatta människors nyfikenhet och omsorg, då man får genomleva sånna vidriga graviditeter som dina. Och självklart får man be folk sluta vara frågvisa, närgågna,och omtänksamma när man inte gillar det. Även om jag inte tycker att man ska behöva förvänta sig käftsmäll eller en loska på sig för man visar sig intresserad eller vill ge en komplimang.
Jag var gravid båda gångerna i Italien, och här blir en blivande mamma verkligen både omhändertagen och uppassad. Jag tyckte det var fint och trevligt. Farbröder (som jag knappt kännde) på travbanan kom fram och berömde mig, tyckte jag var fin, och undrade om jag visste könet och vad ville jag ha. Att få lyfta sellådan själv var inte tu tal om, och när jag som höggravid sprang upp på banan för att käka på hästen hytte många med fingret och tyckte jag var ansvarlös. När grabben var född kom samma farbröder fram igen och berömde min pojke. Så stor och grann han var, vad vägde han då han föddes?ohhh sååå mycket, ja det märks att han är en riktig Viking och massa annat som gjorde att jag kände mig som världens bästa mamma. (villket kan behövas då man som förstagångare är lite osäker)

Öhhh villket svammel. Men ett försök till föklaring varför alla (nåja många) runtomkring blir upp i hejsan och tycker att ett väntande barn är en helt OTROLIG häftig grej och att stå vid sidan om ochså är spännande!
stoooora lyckönskningar till alla gravida
gulan fd.gulla
 
Sv: Måste det vara så j*vla GULLIGT hela tiden

Jag som älskar att klappa magar med bebisar i.........

Tänk då på att alla som är gravida uppskattar INTE när det klappas på magar.
Svärmor började klappa mig på magen igår och jag blev riktigt arg, nej jag säger inget till henne, vill inte såra, men jag uppskattar INTE att folk tar på mig, är ju fortfarande JAG fast jag är gravid.

Vill absolut inte vara "cool" på nått sätt, men jag gillar inte uppmärksamhet av det slaget när det ska gullas, de får gärna fråga om min graviditet, men sen vill jag att det tar slut.
Andra får GÄRNA njuta av uppmärksamhet och klappar på magen, det som är synd är att folk inte verkar förstå att alla inte gillar det.
Min kropp är ju fortfarande min, jag får inte mindre komplex över den bara för att jag är gravid och gillar därför inte heller att folk ska just "gulla och klappa" på den :smirk: !
 
Sv: Måste det vara så j*vla GULLIGT hela tiden

Tänk då på att alla som är gravida uppskattar INTE när det klappas på magar.
Det gör jag, det var därför jag lade till ett -
Jag går inte runt och klappar magar till höger och vänster. (är väl bäst å säga)
Varför kan du be din svärmor att inte klappa din mage? Hon är väl överlycklig att få en ny "livets efterrätt" som barnbarn kallas.
men jag gillar inte uppmärksamhet av det slaget när det ska gullas,
Och vad menas med "gullas"? Bebisspråk, eller "prata med magen"? Eller välment hänsynstagaden, typ resa sig så den gravida får sitta eller låta henne sitta på den bekvämaste stolen, inte röka inne då det finns en gravid där fast man alltid rökt inne förr........
gulan fd.gulla
 
Sv: Måste det vara så j*vla GULLIGT hela tiden

Därför att det skulle skapa en konstig stämning mellan svärmor och mig, hon är extremt känslig.

Att gullas, ja det är mer en sinnesstämning.
Sen är det väl bra att visa hänsyn genom att inte röka eller ge den gravida en stol osv men just det här fantastika oerhört underbara i molnen och som vissa verkar tro att även den gravida känner... det kan jag personligen bli lite irriterad av... vissa känner det garanterat så, vi är ju olika som människor.
Vissa gillar typ "babyshowers" jag hade inte uppskattat det alls osv... vi är ju olika!
 
Sv: Måste det vara så j*vla GULLIGT hela tiden

Hon jag går till är sjysst för jag sa att hon inte ska vara gulligsnuttig med mig för jag har inte ens smält chocken än så hon är bara rak på sak och pratar om nödvändiga saker istället för gulleplutt prat :D
 
Sv: Måste det vara så j*vla GULLIGT hela tiden

Det jag uppskattade allra, allra mest när jag var gravid var en tjej i samma ridklubb som jag, som kom fram till mig efter att jag, i sjunde månaden, ridit min sista tävling och sade: "Vad häftigt att du fortfarande rider - så vill jag också göra om jag blir gravid". ALLA andra förfasade sig över att jag red och levde som vanligt - JA, det var i all välmening, men jag tyckte det var skitjobbigt. Och folk som i vanliga fall inte klappar mig på magen behöver inte göra det när jag är gravid, heller...

Jag tyckte det var helt ok med folk som artigt ställde frågor om hur jag mådde när jag var gravid, men jag tyckte faktiskt inte om när de dessutom försökte tala om för mig om/när/hur/vad jag skulle äta, gå ut med hunden, rida, mocka, jobba m.m. Jag har alltid varit en person som gillat att göra saker själv och själv kunnat och velat bestämma och ta ansvar för mitt eget liv - och det ändrades faktiskt inte när jag blev gravid! Däremot upplevde jag att folks syn på mig ändrades - jag blev en gravid kvinna som skulle skyddas och tas omhand. Och nej, det gillade jag inte alls!!!! Oavsett hur mycket välmening som låg bakom. Sedan kan sägas att jag inte var det minsta otrevlig mot folk som försökte vara vänliga på ett sätt jag inte gillade - det "elakaste" jag gjorde var att dra mig undan (alternativt skutta undan....) när folk försökte klappa magen.
 
Sv: Måste det vara så j*vla GULLIGT hela tiden

Jag försökte bara förklara varför en del blir som dom blir när någon släkting eller kompis ska få barn. Hur spännande och roligt man tycker det är med en graviditet.
Själv jobbade jag i travstall hela tiden. Dagen innan jag födde satt jag ute och motionskörde och mockade. Några frågade om jag inte var rädd för att nått skulle hända.Skulle väl tro att dom menade om hästarna skulle skena eller bli sparkad. Och jag svarade alltid - Nä, och inte är jag rädd när jag åker bil heller. Inte blev jag irriterad över att dom undrade hur jag vågade utsätta mig för att jag levde som förr. Det var deras bekymmer........liksom.
Och folk som i vanliga fall inte klappar mig på magen behöver inte göra det när jag är gravid, heller...
Näää........varför skulle dom det? Om det inte finns nått annat där än lunchen du just åt???
gulan fd.gulla
 
Sv: Måste det vara så j*vla GULLIGT hela tiden

Jag menade alltså att klappar de mig inte på magen i vanliga fall (som sagt, varför skulle de...?), så finns det som jag ser det ingen anledning att göra det om jag är gravid, heller. Men det tyckte tydligen folk, för klappa försökte de minsann....
 
Sv: Måste det vara så j*vla GULLIGT hela tiden

Men en vanlig mage är ju inte ett dugg spännande (en sån har ju nästan alla) men en bebis i magen... JAG klappar aldrig andras magar utan lov och även då sällan, typ bara nära vänner. Men jag tycker att min är urspännande, det var den ju aldrig förr. Tycker inte riktigt det går att jämföra magen före och med bebis i.
 
Sv: Måste det vara så j*vla GULLIGT hela tiden

Jag jobbade (pa en valbesokt jarnhandel) hela graviditeten med #2 (som fyller 7 idag :banana: ). Det var den varmaste sommaren i mannaminne, jag gick upp nastan 30 kg och ville bara att ungen skulle komma UT. NU. :D

Jag holl pa att bli vansinnig pa alla kunder som for det forsta inte kunde halla tassarna borta, det skulle klappas pa magen och kanna om det sparkades :eek: och alla kommentarer: vad gulligt med en sommarbebis, ar det inte jobbigt med varmen/att vara sa stor, nar kommer det lilla underverket etc etc Droppen kom den 1:a aug (da hade jag fortfarande tva veckor kvar till BD) da en tandlos, fet gammal karring med stripigt fett har och gula, skitiga naglar borjar tafsa pa magen och ojja sig. Jag smallde till henne pa handen och fraste at henne att halla sina lortiga tassar at sig sjalv :devil: Samma kvall gick vattnet och dagen efter var jag FRIIIIII ;) :bump:
 
Sv: Måste det vara så j*vla GULLIGT hela tiden

Varför måste barnahavande och barnafödande vara ett stort rosaskimrande moln för?

Pratade idag med en arbetskollega, som ärligt hävdade att det värsta hon varit med om, var att föda fram ett barn ... :eek:

Graviditeten i sig verkar i mina ögon som mer eller mindre 9 månaders pina... illamående, kräkningar, stor mage så man inte ser tårna och inte kan knyta skorna själv... vad är det som är så häftigt med det egentligen? Barnahavandets baksida... är inte vacker.

Och det värsta jag varit med om var att kliva in på BB och höra alla förstföderskor välja bort epiduralen och skrika arslet av sig av smärta. :crazy:
 
Sv: Måste det vara så j*vla GULLIGT hela tiden

Jag tycker det är två helt olika saker att vara gravid och att vara lycklig över att det faktiskt är ett litet underverk i magen..

Bägge mina graviditer har varit jämna plågor och jag verkar vara en sådan person som får alla graviditetskrämpor som går att få. Har just nu sammandragningar och förvärkar som gör sk*t ont och fått besked av doktor att jag kommer troligtvis att få gå med dessa hela graviditeten ut.. 15 veckor kvar :crazy:

Men jag blir ÄNDÅ lyrisk över det lilla barn som just nu finns i min mage och dessutom blir jag glad över att andra glädjs över det också.

Att inte uppskatta att folk tar en på magen kan jag väl förstå. Men har svårt att förstå varför man stör sig på att folk är glada över att man väntar ett barn.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp