Sv: Måste det vara så j*vla GULLIGT hela tiden
Ser nu mitt inlägg........En halv panna rödvin en fredagkväll.
Gör nu ett nytt försök att förklara varför många människor reagerar på gravida kvinnor.
En gravid ser man och man förundras över att det ligger ett barn där inne. Jag och många med mig tycker att gravida med putande magar är hur vackra som helst och vill vara snälla och säga det. Man kan ju inte veta om mamman tar det som ett hån eftersom hon själv tycker hon ser ut som en kossa. Man kanske kommer ihåg sin egna graviditet och får ett fånigt leende i ansiktet. Vill återuppleva gammla minnen och frågar. Att den gravida upplever det som närgåget och att hon inte alls har lust att svara.......kan man ju inte veta. Dom flesta brukar tycka det är trevligt att andra är intresserade, vill veta hur det mås, om det sparkar osv.
Att kompisar, som inte alls tänker skaffa barn eller ens är intresserade, kliver över gränsen och helt plötsligt blir frågvisa, vill klappa på magen eller restas lite.........typ tjockis, bulle i ugnen eller på annat sätt pratar om magen, kan ju bero på att man beundrar den gravida på sitt sätt, och kanske innerst inne längtar till den dagen dom själva ska få känna det där. Killar har ju ingen direkt lust och börja fråga om mamman mår bra, sover gott eller är hård i magen.Att ge en liten gliring om att man ätit för mycket pannkakor, eller undrar vad som putar ut är kanske deras sätt att visa att dom sett att ett barn är på väg, och att dom följer graviditeten.
När
jag var i tonåren så tyckte jag att gravida var vackra, och undrade hur det känndes att ha ett barn i magen. Mamman blev........på nått sett en högre stående varelse i mina ögon. Hon var speciell.Och modig!! För att inte tala om när man såg mammor med bebisar. Tänk att just den kvinnan har fött barn ur det lilla hålet (fast hon kanske fått kejsarsnitt). Det gav henne en enorm status. Och jag tyckte och tycker än idag att hon gjort nått helt enormt.
Min lillebror var tillsammans med en tjej som jobbade på förlossningen. Varje gång hon kom från jobbet var hon väldigt lycklig. Varje dag på jobbet var en ny upplevelse enligt henne. Och jag läste om någon här på buke som forskade i fortplantning, och denne sa att ju mer man forskar i det här ju mer ödmjuk och förundrad blir man att det överhuvudtaget föds så många barn i världen. Kanske det kan vara svaret på att barnmorskor blir tårmilda av att lyssna på ett nytt barns hjärta. Även om mamman ligger där och är så lagom intresserad.
Jag har full förstående för dig mimmipigg, att man inte kan uppskatta människors nyfikenhet och omsorg, då man får genomleva sånna vidriga graviditeter som dina. Och självklart får man be folk sluta vara frågvisa, närgågna,och omtänksamma när man inte gillar det. Även om jag inte tycker att man ska behöva förvänta sig käftsmäll eller en loska på sig för man visar sig intresserad eller vill ge en komplimang.
Jag var gravid båda gångerna i Italien, och här blir en blivande mamma verkligen både omhändertagen och uppassad. Jag tyckte det var fint och trevligt. Farbröder (som jag knappt kännde) på travbanan kom fram och berömde mig, tyckte jag var fin, och undrade om jag visste könet och vad ville jag ha. Att få lyfta sellådan själv var inte tu tal om, och när jag som höggravid sprang upp på banan för att käka på hästen hytte många med fingret och tyckte jag var ansvarlös. När grabben var född kom samma farbröder fram igen och berömde min pojke. Så stor och grann han var, vad vägde han då han föddes?ohhh sååå mycket, ja det märks att han är en riktig Viking och massa annat som gjorde att jag kände mig som världens bästa mamma. (villket kan behövas då man som förstagångare är lite osäker)
Öhhh villket svammel. Men ett försök till föklaring varför alla (nåja många) runtomkring blir upp i hejsan och tycker att ett väntande barn är en helt OTROLIG häftig grej och att stå vid sidan om ochså är spännande!
stoooora lyckönskningar till alla gravida
gulan fd.gulla
Ser nu mitt inlägg........En halv panna rödvin en fredagkväll.
Gör nu ett nytt försök att förklara varför många människor reagerar på gravida kvinnor.
En gravid ser man och man förundras över att det ligger ett barn där inne. Jag och många med mig tycker att gravida med putande magar är hur vackra som helst och vill vara snälla och säga det. Man kan ju inte veta om mamman tar det som ett hån eftersom hon själv tycker hon ser ut som en kossa. Man kanske kommer ihåg sin egna graviditet och får ett fånigt leende i ansiktet. Vill återuppleva gammla minnen och frågar. Att den gravida upplever det som närgåget och att hon inte alls har lust att svara.......kan man ju inte veta. Dom flesta brukar tycka det är trevligt att andra är intresserade, vill veta hur det mås, om det sparkar osv.
Att kompisar, som inte alls tänker skaffa barn eller ens är intresserade, kliver över gränsen och helt plötsligt blir frågvisa, vill klappa på magen eller restas lite.........typ tjockis, bulle i ugnen eller på annat sätt pratar om magen, kan ju bero på att man beundrar den gravida på sitt sätt, och kanske innerst inne längtar till den dagen dom själva ska få känna det där. Killar har ju ingen direkt lust och börja fråga om mamman mår bra, sover gott eller är hård i magen.Att ge en liten gliring om att man ätit för mycket pannkakor, eller undrar vad som putar ut är kanske deras sätt att visa att dom sett att ett barn är på väg, och att dom följer graviditeten.
När
jag var i tonåren så tyckte jag att gravida var vackra, och undrade hur det känndes att ha ett barn i magen. Mamman blev........på nått sett en högre stående varelse i mina ögon. Hon var speciell.Och modig!! För att inte tala om när man såg mammor med bebisar. Tänk att just den kvinnan har fött barn ur det lilla hålet (fast hon kanske fått kejsarsnitt). Det gav henne en enorm status. Och jag tyckte och tycker än idag att hon gjort nått helt enormt.
Min lillebror var tillsammans med en tjej som jobbade på förlossningen. Varje gång hon kom från jobbet var hon väldigt lycklig. Varje dag på jobbet var en ny upplevelse enligt henne. Och jag läste om någon här på buke som forskade i fortplantning, och denne sa att ju mer man forskar i det här ju mer ödmjuk och förundrad blir man att det överhuvudtaget föds så många barn i världen. Kanske det kan vara svaret på att barnmorskor blir tårmilda av att lyssna på ett nytt barns hjärta. Även om mamman ligger där och är så lagom intresserad.
Jag har full förstående för dig mimmipigg, att man inte kan uppskatta människors nyfikenhet och omsorg, då man får genomleva sånna vidriga graviditeter som dina. Och självklart får man be folk sluta vara frågvisa, närgågna,och omtänksamma när man inte gillar det. Även om jag inte tycker att man ska behöva förvänta sig käftsmäll eller en loska på sig för man visar sig intresserad eller vill ge en komplimang.
Jag var gravid båda gångerna i Italien, och här blir en blivande mamma verkligen både omhändertagen och uppassad. Jag tyckte det var fint och trevligt. Farbröder (som jag knappt kännde) på travbanan kom fram och berömde mig, tyckte jag var fin, och undrade om jag visste könet och vad ville jag ha. Att få lyfta sellådan själv var inte tu tal om, och när jag som höggravid sprang upp på banan för att käka på hästen hytte många med fingret och tyckte jag var ansvarlös. När grabben var född kom samma farbröder fram igen och berömde min pojke. Så stor och grann han var, vad vägde han då han föddes?ohhh sååå mycket, ja det märks att han är en riktig Viking och massa annat som gjorde att jag kände mig som världens bästa mamma. (villket kan behövas då man som förstagångare är lite osäker)
Öhhh villket svammel. Men ett försök till föklaring varför alla (nåja många) runtomkring blir upp i hejsan och tycker att ett väntande barn är en helt OTROLIG häftig grej och att stå vid sidan om ochså är spännande!
stoooora lyckönskningar till alla gravida
gulan fd.gulla