M
millansnillan
Har ju nu som sagt ett marsvin ( ni har sett bilder på det underbara lilla kräket
) anledningen har jag förklarat, han är ilsken mot andra hanmarsvin (eller andra djur överhuvudtaget). Däremot, tror ni han skulle vara annorlunda med en hona?
Om man delade av buren (med galler så att de kan nosa på varandra och prata) så att den stackars honan inte skulle bli parad på gång på gång och sedan ett par tre gånger per år ta en kull på dom, mer som hobbyuppfödning.
Skulle de må bra av att vara på detta sättet? Min hane tvivlar jag inte på, han jagar bort andra hanar så fort han ser dom men skulle med största sannolikhet tycka om att ha en kompis att prata med. Men honan? Skulle hon klara av att vara åtskilld under tiden hon vilar? Hon går med Gnaget, blir dräktigt inom två till tre veckor, kan tillbringa de närmsta två månaderna i all sin dräktighet med Gnaget innan hon börjar bli riktigt rund (nog bäst om man håller dem åtskillda, jag litar inte riktigt På Gnaget han är ganska översexuell så jag skulle inte tvivla på att han försöker göra henne dräktig igen nästan direkt).
Sedan har hon ju ungarna i ungefär 4-5 veckor, honor längre (kan man förresten om det blir en hane ha den med Gnaget, skulle han kunna känna igen sina egna gener eller vara snällare eftersom den inte är könsmogen och dessutom har den egna burlukten?).
Sedan vid sju veckor är de redo att flytta hemifrån, Då har ju Honan haft runt 4 månader med sällskap, sen om det skulle vara tre kullar per år blir det ju ständigt sällskap men kanske inte av en riktig kompis?
Jag funderar så mycket på det här och undrar hur de skulle må.
Och om inte buren är för liten för två när den blir avdelad, den är 110X60 cm nu, och om den blir avdelad blir den 55x60 cm vilket nog är i minsta laget.
Dessutom när honan får ungar blir det ju rentutav riktigt trång, däremot skulle man ju kunna bygga en liten rastgård i anslutning till buren så de går in och ut.
Gnaget är dessutom tre år nu, han skulle med största sannolikhet dö innan honan, och då skulle hon bli helt ensam, möjligtvis om man behöll en unge så skulle hon ju ha sällskap.
Sen om något går fel med honan och hon dör eller någon av ungarna blir sjuka, vad händer om t.ex. honan dör under förlossningen men ungarna överlever? Jag har inte tid att föda upp marsvinsungar på flaska
Lite funderingar bara, kommentera gärna.
Om man delade av buren (med galler så att de kan nosa på varandra och prata) så att den stackars honan inte skulle bli parad på gång på gång och sedan ett par tre gånger per år ta en kull på dom, mer som hobbyuppfödning.
Skulle de må bra av att vara på detta sättet? Min hane tvivlar jag inte på, han jagar bort andra hanar så fort han ser dom men skulle med största sannolikhet tycka om att ha en kompis att prata med. Men honan? Skulle hon klara av att vara åtskilld under tiden hon vilar? Hon går med Gnaget, blir dräktigt inom två till tre veckor, kan tillbringa de närmsta två månaderna i all sin dräktighet med Gnaget innan hon börjar bli riktigt rund (nog bäst om man håller dem åtskillda, jag litar inte riktigt På Gnaget han är ganska översexuell så jag skulle inte tvivla på att han försöker göra henne dräktig igen nästan direkt).
Sedan har hon ju ungarna i ungefär 4-5 veckor, honor längre (kan man förresten om det blir en hane ha den med Gnaget, skulle han kunna känna igen sina egna gener eller vara snällare eftersom den inte är könsmogen och dessutom har den egna burlukten?).
Sedan vid sju veckor är de redo att flytta hemifrån, Då har ju Honan haft runt 4 månader med sällskap, sen om det skulle vara tre kullar per år blir det ju ständigt sällskap men kanske inte av en riktig kompis?
Jag funderar så mycket på det här och undrar hur de skulle må.
Och om inte buren är för liten för två när den blir avdelad, den är 110X60 cm nu, och om den blir avdelad blir den 55x60 cm vilket nog är i minsta laget.
Dessutom när honan får ungar blir det ju rentutav riktigt trång, däremot skulle man ju kunna bygga en liten rastgård i anslutning till buren så de går in och ut.
Gnaget är dessutom tre år nu, han skulle med största sannolikhet dö innan honan, och då skulle hon bli helt ensam, möjligtvis om man behöll en unge så skulle hon ju ha sällskap.
Sen om något går fel med honan och hon dör eller någon av ungarna blir sjuka, vad händer om t.ex. honan dör under förlossningen men ungarna överlever? Jag har inte tid att föda upp marsvinsungar på flaska
Lite funderingar bara, kommentera gärna.