märr som förlorat sitt föl-märklig händelse??

[Adenick]

tidigt i morse hände det som inte fick hända.
Min märr fick ett dödfött föl
Jag ska förklara från början lite kortfattat:

Jag och min märr har en fin kontakt. Hon litar på mig och vi vet var vi har varann i alla lägen. Jag kan även säga att vi för en bra kommunikation och vi läser varann bra.
Men dagarna innan idag så har hon varit väldigt avvikande mot mig och gått undan när jag närmat mig. Givetvis har jag respekterat detta då hon visat på ett snällt men bestämt sätt att hon inte ville ha mig nära just då.

Sagt och gjort så har jag följt henne på håll och kollat lite tecken på földags.
Igår hade hon fått "mjölkproppar" i juvret och var fortsatt avhållsam.
Så i morse gick larmet och det var dags för föl.

Hon hade en smidig förlossning och fölet kom ut som det skulle.... nästan.....
Upptäckte nästan direkt att fölet var fullgånget och till synes helt och mycket fint, men dött.

Märren gjorde allt hon ska göra dvs. tvätta, puffa på fölet och prata med fölet, men inget gehör alls från fölet.
Jag fick gå fram till fölet och konstaterade det som dött.
Jag gick in och hämtade min svärfar som hjälp att få ut fölet ur boxen.
Vi bar ut fölet och körde iväg det för destruktion (oerhört tungt och ledsamt)
När jag kom tillbaka till stallet var hon lugn och stilla och hängde med huvudet där fölet legat. Hon tittade på mig när jag in och gnäggade lågt och nickade med huvudet.

Jag gick in i boxen och då vände märren mot mig, nästan som ett utfall, men ändå inte. Hon stannade mitt framför mig så hon nästan stod mig på tårna och la upp sitt huvud över min axel och drog sig mot mig. Hon tryckte sitt huvud mot min rygg, nästan som om hon ville ha tröst då hon grät och ville bli kramad. Jag kramade henne om halsen hårt och länge och klappade henne lugnt på halsen tills hon själv släppte huvudet om mig. Då backade hon lite och började äta lite hö som fanns kvar från kvällen innan.

Detta hände även 2 gånger till under dagen och kvällen som jag kommit ut till stallet och tittat till henne.
Hon är inte orolig alls. Skriker ingenting, står lugnt och äter. stundvis ställer hon sig där fölet legat och nosar omkring men..........

Det känns som om hon förstått att något varit fel med fölet och att det dog, men att hon accepterar det och sörjer ändå?!

Frågan är; hur logiskt kan egentligen en häst resonera?
Hur mycket är instinkt och hur mycket är känsla?
Kan det vara så att hon ville ha min tröst i sin sorg?

Självklart funderar jag på varför fölet var död vid födseln och undrar vad som gått fel, och gråter gör jag för jag har väntat länge på det och när fölet föddes var det nästan som om jag fick ett barn själv igen. Men han dog
Han finns iaf nu i trappalanda bland andra föl som gått före sin tid och har inga besvär mer. Bakom sig har han lämnat sorg och funderingar.
Men även ett kort ögonblicks glädje
R.i.P angels share 22/3-11

 

[Lintrollet]

Sv: märr som förlorat sitt föl-märklig händelse??

Ja, vad kan man säga i en sorgestund som denna. Det var en fin berättelse du delar med oss andra. Jag kan bara beklaga din stora förlust.

Men visst tror jag hästar har ett känsoliv, långt över vad vi begriper.
Men jag brukar lyssna till min magkänsla.....

Det stoet förmedlade till dig, och det du kände det är ju rätt. Eller hur?
Din upplevelse var just att hon sökte tröst i en svår stund.
Jag tror och känner att våra hästar "säger" mycket mer till oss. Än vi förstår.

Jag vill gratulera dig till att ha en så fin kontakt med din häst, att hon söker DIN tröst. Det är nog inte så många av oss "hästmänniskor" som får uppleva det.

 

[cirkus]

Sv: märr som förlorat sitt föl-märklig händelse??

Beklagar din förlust.

Jag var med om ett sto som fick ett prematurt föl (en tvilling, den andra var död vid födlsen) fölungen var inte livsduglig det visste stoet långt innan vi människor. Hade hon fått bestämma hade hon lämnat den där den föddes och gått vidare i livet. Men människorna trodde annat - fölet dog efer 1 dygn - märren visste hela tiden, det var uppenbart, hon hade inga moderskänslor alls för ungen. Nästa gång fick hon ett friskt föl och hon var precis lagom mammig. Så ja, stona vet.

Om du vill veta vad som hänt med fölungen så skall du skicka moderkakan till SLU så kan de troligtvis hitta om det f inns ngt virus eller så. Otroligt svårt att veta annars vad som är fel när fölungen är fullgången och fölningen gått bra.

 

[Aliil]

Sv: märr som förlorat sitt föl-märklig händelse??

Beklagar din förlust.

Men stona e smartare än vi människor när det kommer till deras föl. En granne till mig har lite uppfödning, och får ett par år sen blev ett av hennes föl dålig och fick åka till djursjukhuset. Där inne sa dom att stot var dum ihuvudet, då hon försökte lägga sig på sitt föl. Ett par dagar senare fick fölet avlivas då det inte gick att rädda.

 

[Symphonie]

Sv: märr som förlorat sitt föl-märklig händelse??

När ett sto oavsett anledningen fölar och fölet är dött, så är det mkt viktigt att fölet ligger kvar i boxen.
Det rådet fick fick jag förra året, då vårt ena sto fölade för tidigt.
Även om det var oehört jobbigt att ha fölet där inne i boxen, så lämnade jag mitt sto med sitt föl, och gick ut i stallet ett par timmar senare.
Och till min stora förvåning, så hade stoet sparkat halm över fölet så att man inte såg fölungen.
Då hade hon accepterat att fölet inte levde längre. Vi tog stoet till dom andra stona, och hon var som ingenting hade hänt.
Och kom i normal brunst månaden efter, och tog sig på en seminering.

 

[Nafayette]

Sv: märr som förlorat sitt föl-märklig händelse??

Precis.
Ganska viktigt att fölen får ligga kvar hos stoet tills hon insett faktum.

På vissa tar det nån timme och andra ett dygn.

Och att ston snedtänder totalt då man norpar ungen är nog mer regel än undantag.

Beklagar det som hänt.

AM

 

[_Amazing_]

Sv: märr som förlorat sitt föl-märklig händelse??

Gud så hemskthoppas ditt sto mår bättre snart , du får trösta henne från alla oss på Buke!!

Min granne fick ett föl för några år sedan .
Tre dagar efter att fölet funnits i livet skulle hon släppa ut mamma och föl på bete.
Det första stoet gör är ett glädjeskutt (bockar) och träffar fölis, han bröt ena frambenet och fick avlivas.!!

 

[Sickan]

Sv: märr som förlorat sitt föl-märklig händelse??

Jo, ston är otroligt kloka och vet betydligt mer än vad vi kan tänka.
Vårt sto stod in till väggen i boxhörnet och iakttog det nyfödda fölets ansträngningar att resa sig. Det gick inte bättre än att fölet trillade in under stoet och fick de långa benen mot väggen. Vi höll andan och tänke åhåh hon trampar på honom om hon rör sig! Försiktigt gick vi in för att försöka dra fram fölet så han kunde resa sig. Vad gör hon då? Jo, lyfter upp bakbenet och håller det upp i säkert 2 minuter medan vi vänder runt fölet och får bort det från hennes ben. Hon står blickstilla och väntar på att vi ska hjälpa till.

Synd på ert föl för och jag lider med er för visst blir det ens barn. T o m barnbarn
När vårt första föl kom tidigt på morgonen ringde jag upphetsad till jobb och sa:

"Jag kan inte komma idag för jag har blivit mormor!"

Gissa om det blev ett gott skratt!

 

[Adenick]

Sv: märr som förlorat sitt föl-märklig händelse??

vill bara rapportera att märren min mår bra nu. Hon är pigg och glad som vanligt igen så det blir väl dags för semin snart igen. HOPPAS att det går bättre nästa gång! Nu kommer jag nog vara ännu mer nervös och förväntansfull. Dock tänker jag ännu på lille fölisen men hoppas nu att han skuttar omkring uppe bland moln och gröna ängar.

Förresten att bero på gröna ängar i morgon gör den avlidne fölisens mormor honom sällskap i trappalanda
Hon har fått nå knas med äggstockarna som ägaren inte inte tycker är värt att göra något åt på en 16 årig gammal förmärr.
Jag blir SÅÅ förbannad när jag hör det, men kan tyvärr inte göra något åt det.

Min tankeställning är då: ska man avliva någon för sjukdom som går att åtgärda?
Tänk om vi människor avlivade våra gamla när vissa har så ont att de går på ständiga morfindoser för att kunna vända sig i sängen med hjälp av personal?!
I mina ögon har allt levande lika värde och jag kämpar för mina djur så länge de är smärtfria och inte lider. Har lagt ner otroliga summor på att få mina djur smärtfria och har haft lyckliga djur i flera år efter deras insjuknande.
Mormor märren är inte synbart dålig men hon har något i äggstockarna/magen som gör att hon ställer sig i kiss-ställning men det kommer inget och just då (ca.1minut.) verkar hon må väldigt dåligt men sedan går det över och hon blir som vanligt.
Så här pigg och glad har hon aldrig varit (kan det bero på att hon inte är dräktig för en gångs skull?)
Jag är less på människor som använder sina djur som slit och släng- avlar sönder dom-dräktiga hela livet t.ex och aldrig få vila (tydligen en rekommendation från stuterier att märrarna har lättare fölningar och dräktigheter om de är dräktiga varje år)
Nej, jag köper inte det alls.
diskutera gärna detta men ha i erat sinne att människor är av olika åsikter och värderingar.

 

[CK]

Sv: märr som förlorat sitt föl-märklig händelse??

diskutera gärna detta men ha i erat sinne att människor är av olika åsikter och värderingar.

Ja, uppenbarligen har vi rätt skilda åsikter om ston och fölning.

 

[Grandezza]

Sv: märr som förlorat sitt föl-märklig händelse??

Precis, håller med.

 

[Jonas All Mighty]

Sv: märr som förlorat sitt föl-märklig händelse??

Elefanter sörjer ju sina bortgånga flera år. återkommer till platsen där nån dog och tar med en skelett del och kan bära med sig i veckor.. varför skulle inte en häst kunna göra det samma?

 

[mul]

Sv: märr som förlorat sitt föl-märklig händelse??

Elefanter sörjer ju sina bortgånga flera år. återkommer till platsen där nån dog och tar med en skelett del och kan bära med sig i veckor.. varför skulle inte en häst kunna göra det samma?

För att dom är en häst och inte elefant (sorry, kunde inte låta bli)

Hästar går på instinkter, dom föl som jag fått ta bort och det som varit dödfött har det inte tagit så långt tid innan stoet förstått att det var borta och då inte brytt sig. Det finns ston som grävt över tillsynes friska föl och stött bort dom. Det har då varit nåt galet med dom fölena och det visste stoet redan om.