Män förklarar saker

För att man kan, och för att bekräfta vetskapen att man kan. Jo, det händer att jag också anlitar däckfirman. Men ibland så hamnar åtminstone jag i att däcken måste bytas NU och är det då söndageftermiddag och jag har en timme över, så behöver jag inte få panik över att jag inte hinner till däckfirman nästa vecka. Det kan också kallas dålig planering, men jag föredrar att se det som en (förvisso mycket liten del) i en större helhet av självständighet. :)

Jag tycker inte att det är så svårt att byta däck att jag varje år måste bekräfta vetskapen att jag kan göra det. Jag är tillräckligt haj på det för att kunna byta däck akut om jag skulle på punktering och det räcker för mig. Jag ser det inte som något tecken på självständighet att göra något som tar en massa tid från saker jag hellre skulle göra när jag kan betala någon 200 spänn för att göra det på en kvart.

HLR är exempel på något som jag gärna bekräftar att jag kan med jämna mellanrum eftersom jag där inte riktigt har tiden på mig att fundera ut hur det egentligen var jag skulle ge hjärtkompressioner men att byta däck är något som det räcker med att jag kan - får jag punktering räcker det med att däcket kommer på plats ordentligt, det är inget som jag måste göra under tidspress.
 
Jag har ju både läst (varför syns länkar så himla svagt? :cautious:) om fenomenet och upplevt det själv förr, men när jag nyss fick en dos mansplaining mitt i nyllet kom jag att tänka på den diskussion som var här i någon tråd förut (var det månne i nån dejtingtråd? @CillaW ? @Myrten ? Är jag helt ute och cyklar?), och undrar om det kanske finns några historier att dela med sig av?

Själv var jag bjuden på mat och var inte enda gästen. Eftersom jag är vegetarian så blev det lite prat om huruvida jag kunde/ville äta av diverse rätter, vilket alltså var triggern för mansplainingen... För ser ni, det är väldigt svårt att vara vegetarian! (Jag: :confused:... :)) Krångligt, väldigt opraktiskt i en köttätande värld. (Jag: :confused:... :confused:... :)) Och så svårt att se till att man får i sig allt man behöver, jösses vad man måste krångla med matvalet! (Jag: :confused:... O_o... :meh:-:)) Finns ju väldigt få alternativ också, om man inte vill slava i köket i timmar varje dag och göra allt helt från scratch - vegetarisk mat går ju inte att spara rester av, allt måste ätas genast, huvvaligen. (Jag: :crazy:... O_o... :cautious:... ... ... :)) Aldrig kan man äta borta heller! (Jag: *tittar ner på min tallrik i inte-mitt-kök* :meh:... :cautious:... :banghead:... ... ...:angel:) Dessutom kan man ju inte vara vegetarian hela livet, förr eller senare måste man ju ändå äta kött så varför krångla? (Jag: :up: :D :rofl: :laugh: :up:)

Och så höll det på. Mina försök att tala om att nä, jag är faktiskt vegetarian och det är inte ett dugg svårt blev envetet överpratade (på riktigt, han bara höjde rösten och pratade fortare). Hela jäkla tiden vi satt där så fick jag förklarat för mig - av någon som aldrig i sitt liv provat leva som vegetarian - hur det är att vara vegetarian. För det visste han allt om, och jag ingenting. Såklart. Tyvärr har Magdalena Ribbing gjort väldigt tydligt att man inte får döda andras gäster, så jag försökte hålla mig artig (därav alla :)). Men till slut satt jag bara och skrattade åt honom - det fick inte stopp på honom heller! Så nu vet jag: det är hemskt att vara vegetarian. :up:

Vad har ni fått förklarat för er?
Fick förklarat hur man får stopp på en häst som sticker "det var minsann bara att luta sig framåt och dra tag i tygeln vid munnen på hästen"
Jaa just det... :meh:
Försökte få människan att det inte är så bara, speciellt inte på STOR kbl travare med lång hals och tungan över bettet. Men nej nej, han visste såklart bäst. ;)

Det hade tydligen funkat på hans mammas lilla islandshäst en gång. Då var det såklart enda rätta sättet
 
Nej, de inser inte själva att de har ett problem. För det funkar ju.

Funkar? Näää. I mina umgängeskretsar blir dessa nedsablade så fort de börjar härja och sedan blir det ingen mer mansplaining. Ibland blir de väldigt, väldigt sura och avviker fortast möjligt - särskilt när andra män i sällskapet påpekat bristerna i kunskaperna och än värre om det visar sig att det finns en man/kvinna i sällskapet som verkligen kan ämnet.

Anseendemässigt funkar det helt enkelt urkasst. Men jag kan tänka mig, att i kretsar där de får härja mer ostört, kan självbilden vara att det funkar fantastiskt. Men det är mest för att man är helt i avsaknad av känselspröt för hur omgivningen reagerar.
 
Jag har en pappasplainer, han kan ALLT...
Jag med. Jag fick senast igår höra att min sömnstörning nog ger med sig när jag kommer ut på jobb så kroppen blir trött. Att jag slitit i stall dagarna i ända förr men ändå inte kunnat sova, och än idag inte kan sova hur fullt upp jag än haft - för att det är just en störning som rubbar den biologiska klockan - det går inte in. Ändå har samma pappa förklarat för den specialistläkare som velat höra om min sömnstörning nedärvts konstaterat att han förstår minsann inte hur det kan vara så svårt att somna, han somnar minsann så fort han lägger huvudet på kudden. Men pappa vet minsann bäst ändå, fast han inte förstår :p

Samma pappa har flera gånger konstaterat att ingen kvinna någonsin kommer anställas på hans jobb som har med bilar att göra för kvinnor klarar inte av att jobba med sånt, för det är tungt och man kan bryta en nagel. Hans yngsta dotter är utbildad reservdelsspecialist inriktad på lastbilar...
 
Nej, de inser inte själva att de har ett problem. För det funkar ju.

Jag lutar nog åt att det är den enskilde som avgör om hen har ett problem. Alltså har mansplainers i normalfallet inget problem med det. Jag har det däremot.

Jag tycker som sagt att det här psykologiserandet över män som dummar sig, främst har funktionen att det skyler maktobalanser, oavsett vad ditt syfte är med psykologiserandet.
 
Grekerna uppfann inte bara demokratin, olympiska spelen och tzatzikin - utan även mansplainingen.

Igår kväll fick jag veta att min migrän kommer från bihålorna och botas om jag varje morgon sprutar upp havsvatten i näsborrarna.

Så bra! :)
Underbart. Fast hade jag migrän skulle jag nog sjutton prova i smyg...
 
Hej!

Jag fick en gång förklarat för mig av en äldre hästkarl att min häst minsann var en arabhäst, det visste han för han hade minsann haft såna och så var det bara. Jag försökte förklara att hästen faktiskt var en (ganska grov) connemara (den på min avatar), hästen var min, hade full stam och hade jag haft passet med mig hade jag kunnat bevisa det, men ingenting bet- hästen var minsann en arab!

/Lavinia, som har en arab nu, inte särskilt lik min förra.
 
Herregud - jag drabbades av insikter nyss!
Vi har nyligen fått en hitflyttad person som med liv och lust kastat sig in i valarbetet. Hen står på sista plats på kommunlistan och har inte - enligt egen utsago - sysslat med politik förr. Hen har tryck upp broshyrer och flygblad "Kryssa XX" kör en helstripad bil med samma budskap. Det är väl OK om man vill satsa på sig själv så men... Hen vet exakt hur allt är här på den här orten och droppen (för mig) kom härom veckan när personen i fråga hade en lång utläggning på ett möte om hur det politiska läget i kommunen är och varför vårt parti tappat makten (MP bytte sida...) Enligt henom berodde det på att vi var trötta som politiker. Hens dotter var med på mötet och förklarade käckt att ortens stora bekymmer var allt knark. Hon hade blivit antastad av en kokainförsäljare det första som hände och hon var ändå van vid Stureplan men hade aldrig sett så mycket knark förr.
Ungdomarna på mötet som är födda här kände inte igen bilden...

Kort sagt, dessa två nyinflyttade vet exakt hur allt står till hos oss och hur historien tett sig.
...-plaining förstås!
 
Men är det någon som har sagt att de inte kan byta däck? För det är en väldig skillnad mellan att inte kunna och inte vilja göra... Jag kan byta däck, det har jag gjort många gånger, maken tycker att det är mindre tråkigt än mig, alltså gör han det. Men jag tvingar dottern att lära sig byta däck, även sonen men han är än så länge lite för lite för att det ska vara någon nytta med det. Däremot tvättmaskinen och tvättprogram börjar han kunna riktigt bra.
Jag får inte panik över en punktering eller att det skulle behövas bytas till vinter/sommar däck men jag är ruskigt glad att slippa. På samma sätt hatar jag att putsa fönster, jag kan och jag gör det när jag måste men maken har det överhängande ansvaret för att fönsterna blir putsade.
Jag kan inte byta däck, så jag är säker på att jag slipper. I händelse av punktering är min plan att köra på fälgen till närmaste bilverkstad.
 
Vad är grejen med att vägra lära sig praktiska saker av princip?

Jag hatar att döda, men har ändå lärt mig nödslakta. Tycker verkligen inte om att meka men läser mig till grunderna för att inte bli stående i obygden utan tillgång till hjälp. Ibland är liksom den kunskapen billig i förhållande till alternativet (flera timmars lidande för ett djur eller många timmar i en kall bil i väntan på bärgare)

Zombieapokalyps eller ej, men att aktivt arbeta för att slippa lära sig praktiska saker är för mig väldigt konstigt.
 
Det finns jättekäcka sprayflaskor man kan ha i bilen som man sprayar i däcket och sen är det klart och man kan köra vidare tills man kan åka till verkstad.

Jovisst. Men det förutsätter att det inte är ett stort hål. Eller att det är för kallt. Eller... eller...
 

Liknande trådar

Relationer Ursäkta mig för det dunderlånga inlägget men känner att jag måste få skriva av mig lite, jag vet inte riktigt vad sjutton jag ska göra...
2
Svar
33
· Visningar
12 280
Senast: Mirre
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp