- Svar: 5
- Visningar: 899
Min sjukskrivning har utökats igen till 75%. Och plötsligt kan jag andas. Jag fick lite luft i mitt liv och är inte längre i skruvstädsläget där jag ska försöka pressa fram prestation. Jag visste inte ens om att jag satt i skruvstäd. Det ökade utrymmet har redan resulterat i att jag dammsugit min yogamatta, bytt två glödlampor, fått bort jättedisken, börjat möblera om i sovrummet och kastat vissna blommor. Det är små steg men klart mer än förut så det är ju bra.
I samband med att sjukskrivningen utökades så blev det också sagt att jag skulle utöka min medicinering. Men nu när jag fått lite luft i systemet så ifrågasätter jag nödvändigheten av det.
I går var Seniorens ägare här på besök. Jag hade passat hennes hund under dagen och sen hade vi ju pratat om att hon skulle visa mig lite grejer som används vid blodprovstagning, så jag kanske så småningom skulle kunna stå ut med det. Hon är ju sjuksköterska och kan visa sånt. Jag var bara inte riktigt beredd på att vi skulle ta det där just då. Hur som helst så slutade visningen av grejerna med att hon stack mig i fingret med en sån där grej som man kan kolla blodsockret med. Det var inte lätt men det gick. Det är vad jag kallar ett enormt framsteg!! Jag hade verkligen inte räknat med att jag skulle klara något sådant och förtjänar nog en medalj för bedriften.
På lördag tänkte jag rida. Enligt uppgift är Senioren sjukt jäkla pigg just nu och har massor av överskottsenergi
. Han har bara ridits cirka 2 gånger i veckan senaste tiden. En bra idé är tydligen att hoppas på att ridhuset är tomt när man kommer dit och släppa honom lös där en 10 minuter innan man sitter upp så får han värma upp på egen hand . Sen kan man sitta upp på en varm och lösgjord häst.
En bit bort från Seniorens stall finns ett stall där det pågår ridundervisning i grupper. Det finns stallplatser lediga där och hon som har stallet nämnde detta för Seniorens ägare apropå ingenting. Seniorens ägare tänkte då tanken att hon kanske kunde låta Senioren stå där och gå med på lektionerna mot en reducerad stallhyra, samtidigt som han skulle få välbehövlig motion. Hennes nästa fundering var om det fanns elever där som skulle klara av att rida Senioren. Men det borde det ju finnas, tyckte jag. Det finns en del duktiga ridskoleelever och jag kan ju för all del rida Senioren. Och jag är inte särskilt duktig. Men enligt henne är det tydligen långt ifrån alla som törs rida ut och sånt, så som jag gör. Och Senioren kan ju ha en del hyss för sig, så han är ju inte helt idealisk för den osäkra ryttaren.
I samband med att sjukskrivningen utökades så blev det också sagt att jag skulle utöka min medicinering. Men nu när jag fått lite luft i systemet så ifrågasätter jag nödvändigheten av det.
I går var Seniorens ägare här på besök. Jag hade passat hennes hund under dagen och sen hade vi ju pratat om att hon skulle visa mig lite grejer som används vid blodprovstagning, så jag kanske så småningom skulle kunna stå ut med det. Hon är ju sjuksköterska och kan visa sånt. Jag var bara inte riktigt beredd på att vi skulle ta det där just då. Hur som helst så slutade visningen av grejerna med att hon stack mig i fingret med en sån där grej som man kan kolla blodsockret med. Det var inte lätt men det gick. Det är vad jag kallar ett enormt framsteg!! Jag hade verkligen inte räknat med att jag skulle klara något sådant och förtjänar nog en medalj för bedriften.
På lördag tänkte jag rida. Enligt uppgift är Senioren sjukt jäkla pigg just nu och har massor av överskottsenergi
. Han har bara ridits cirka 2 gånger i veckan senaste tiden. En bra idé är tydligen att hoppas på att ridhuset är tomt när man kommer dit och släppa honom lös där en 10 minuter innan man sitter upp så får han värma upp på egen hand . Sen kan man sitta upp på en varm och lösgjord häst. En bit bort från Seniorens stall finns ett stall där det pågår ridundervisning i grupper. Det finns stallplatser lediga där och hon som har stallet nämnde detta för Seniorens ägare apropå ingenting. Seniorens ägare tänkte då tanken att hon kanske kunde låta Senioren stå där och gå med på lektionerna mot en reducerad stallhyra, samtidigt som han skulle få välbehövlig motion
. Hennes nästa fundering var om det fanns elever där som skulle klara av att rida Senioren. Men det borde det ju finnas, tyckte jag. Det finns en del duktiga ridskoleelever och jag kan ju för all del rida Senioren. Och jag är inte särskilt duktig. Men enligt henne är det tydligen långt ifrån alla som törs rida ut och sånt, så som jag gör. Och Senioren kan ju ha en del hyss för sig, så han är ju inte helt idealisk för den osäkra ryttaren.
